Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Rätt lön som ny på arbetsmarknaden

Är du ny på arbetsmarknaden? Glöm inte att arbetsgivaren har valt just dig och ingångslönen är det tillfälle då du har störst möjlighet att påverka din inkomst.
Ola Rennstam Publicerad
Viktor Stefansson lutar sig över sitt skrivbord och sin laptop.
Viktor Stefansson, 28, gick från trainee till chef på fyra år. I dag är han produkt­specialist på Sandvik Materials Technology. foto: Britt Matsson

– Ingångslönen är grunden för den fortsatta löneutveckling­en på företaget. Kommer du in fel, kommer du att få lida för det löneutvecklingsmässigt. Det är tufft att komma i kapp så det kan vara den viktigaste löneförhandlingen du gör, i synnerhet om det är ett jobb som du har för avsikt att stanna kvar på, säger Anna-Karin Mattsson, central ombudsman på Unionen.

Att byta jobb eller befattning inom företaget. Det är de tillfällen då man har störst möjlighet att göra ett skutt lönemässigt. Men det finns hopp även för den som kommit in på en för låg ingångslön.

– Det är viktigt att se på hela sin lönekarriär: Den som är 22 år och ska jobba tills den är 67 har 45 löneförhandlingar framför sig. Men ju snabbare du kommer i kapp desto större fördel har du, säger hon.

Anna-Karin Mattsson har två tips för den som är missnöjd med ingångslönen:
– Förhandla till dig en extra lönerevision efter till exempel sex månader om du känner att du är tvung­en att acceptera en lägre ingångslön.

– Stanna ett tag och skaffa tillräcklig arbets­livserfarenhet och sök dig sedan vidare, om de förutsättningarna finns. I regioner med hög arbets­löshet har man sällan stora valmöjligheter, det gäller också vissa branscher.

På företag med kollektivavtal är man garanterad en årlig löneökning, dessutom ingår viktiga pussel­bitar som tjänstepension, försäkringar och föräldra­lön. Det är värt många tusenlappar extra i månaden.

– Den som är ny på arbetsmarknaden kan inte alltid vara kräsen, med tanke på arbetslösheten kan det vara viktigare att få in en fot. Mitt råd är att fundera på vilka villkor och vilken löneutveckling man vill ha på längre sikt, får man inte det på sin nuvarande tjänst så måste man söka sig vidare. Det är förstås lättare att vara så krass i storstadsregioner, säger Anna-Karin Mattsson.

En låg ingångslön kan också få effekt på hela arbetsgruppens löneutveckling, det blir helt enkelt en mindre summa i potten som ska fördelas.

– Med årliga löneöversyner kan klubben förhandla för att korrigera felaktigheter, men löneutrymmet är alltid begränsat och blir skillnaderna för stora finns det sällan pengar att rätta till dem.

Vilken hjälp kan man få av Unionen?
– I de flesta löneavtal finns tydliga skrivningar om att det inte får finnas osakliga löneskillnader. Om du har samma arbetsuppgifter och gör ett lika bra arbete som en annan person men ändå tjänar mindre kan det vara frågan om en osaklig lönesättning. Ta hjälp av klubben, de har tillgång till alla medlemmars löner och kan bedöma om löneskillnaden är saklig eller inte.

Viktor gick från trainee till chef

En bra ingångslön har stor betydelse för den fortsatta löne­utvecklingen. Ett bevis på det är civilingenjören Viktor Stefansson. 26 år gammal gick han från trainee på Sandvik till chef för 27 personer inom företagets tillverkning av hydraulikrör.
Han beskriver sin fyraåriga karriär i koncernen som något slumpartad.

– Jag har halkat in lite på ett bananskal. Det var en ren tillfällighet att jag hamnade här i Sandviken, jag sökte exjobb och blev kvar när jag fick en trainee­plats. Att jag sen fick en tjänst som flödeschef berodde på att det fanns personer som vågade satsa på att jag skulle göra ett bra jobb, det var en fantastisk erfarenhet, berättar han.

I stället för att fortsätta klättra på chefsstegen valde Viktor Stefansson att bredda sin kompetens inom koncernen. I dag jobbar han som produktspecialist för rör inom olje- och gasindustrin. Arbetsupp­gifterna ligger närmare marknaden och går lite förenklat ut på att vara ett stöd mellan produktionen och säljenheterna ute i världen.

– Att gå från chef till medarbetare är kanske inte exakt det man ska göra karriärmässigt men jag vill utvecklas inom fler områden. Det främjar kanske inte min löneutveckling just nu men på sikt.

Viktor och hans sambo, som också är ingenjör på Sandvik, har fem minuters cykelväg till jobbet. Båda är uppväxta på landet i norra Norrland och trivs med närheten till naturen i Sandviken. De har rotat sig i samhället och har börjat titta på hus.

Som trainee fick Viktor en normal ingångslön för en civilingenjör och har – mycket tack vare den tidigare chefserfarenheten – i dag en inkomst han är nöjd med utifrån ansvar och arbetsuppgifter. Drivkraften är dock primärt att förbättra saker, inte att tjäna en massa pengar.

– Jag är tekniskt lagd och har alltid gillat att utveckla och hitta lösningar. Det var också därför som jag började plugga till civilingenjör, det var ett självklart val. Jag minns inte att jag kollade upp löneläget innan, säger han.

Hade du blivit ingenjör även om det varit ett låglöneyrke?
– En bra fråga, någon inverkan har lönen trots allt haft. Det är tveksamt om jag skulle investera fem års studier utan att få något för det, då skulle jag nog hellre jobbat med något annat inom industrin.

Gör så här!

  • Missnöjd med lönen? Förhandla till dig en extra lönerevision om du är missnöjd med ingångs­lönen. Eller skaffa dig arbetslivserfarenhet och sök dig vidare.
  • Saknar arbetsgivaren kollektiv­avtal? Var medveten om att du kan gå miste om viktiga förmåner som tjänstepension, försäkringar och garanterade löneökningar.
  • Finns en förtroendevald från Unionen på arbetsplatsen? Ta reda på löneläget och vilka lönekriterier som gäller.
  • Konkurrens­klausul? Ta hjälp av Unionen att granska anställnings­avtalet om du erbjuds att skriva på konkurrens­klausuler.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Ministern: ”Minskar löneskillnaden inom ett par år”

Med ökad insyn i lönesättningen kommer löneskillnaderna mellan kvinnor och män att minska. Det tror i alla fall Nina Larsson (L), jämställdhetsminister.
David Österberg Publicerad 28 januari 2026, kl 06:01
Jämställdhetsminister Nina Larsson
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister, tror att ökad transparens kring löner kommer att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män. Skillnaden är 10 procent. Jessica Gow/TT

Nyligen presenterade regeringen sitt förslag för hur osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män ska minska. Förslaget bygger på EU:s direktiv om lönetransparens. 

Från den 1 juli ska arbetsgivare informera kandidater om ingångslön eller ingångslöneintervall. Det blir förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.

Nina Larsson (L) är jämställdhetsminister och övertygad om att förslaget kommer att ge minskade löneskillnader mellan kvinnor och män.

– Ökad transparens leder i rätt riktning och gör att vi kan arbeta bort osakliga löneskillnader. Förslaget kräver god struktur hos arbetsgivarna, med bra lönekriterier och saklighet i lönesättningen. Det är positivt för att komma åt lönegapet, säger hon.

Hjälper det verkligen att få veta att ingångslönen är exempelvis 22 000 kronor? Hur minskar det skillnaden mellan kvinnors och mäns löner?

– Det är inte ovanligt att en osaklig löneskillnad cementeras när man byter jobb. Den risken raderas genom förbudet mot att fråga vilken lön någon har i dag.

Men om en kvinna och en man söker ett jobb med ett ingångslöneintervall på mellan 22 000 och 23 000 finns inget hinder att ge kvinnan 22 000 kronor och mannen 23 000 kronor?

– Lönediskriminering är förbjudet redan i dag. Diskrimineringen försvinner inte med det här lagförslaget, men ökad insyn och transparens och förbud att ställa lönefrågor till en kandidat minskar risken för en osaklig lönesättning, säger Nina Larsson.

Rätt att begära ut snittlöner

Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.

Hjälper det en att veta vilken snittlön ens kollegor har?

– Ja, om man kan notera att samtliga personer som har högre lön än man själv har är män. Då har man möjlighet att ställa frågor om det. Dessutom har Diskrimineringsombudsmannen tillsyn över lönesättningen och får ökade resurser, bland annat för att få in lönerapportering från stora bolag, men också för att driva fall där DO anser att ett företag bryter mot lagen, säger Nina Larsson.

Måste motivera eller åtgärda löneskillnader

Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.

Finns det en risk att företagen alltid hittar sätt att motivera löneskillnader, i stället för att åtgärda dem?

– Vi har fortfarande individuell lönesättning, men löner ska vara sakliga. Om en arbetsgivare har en saklig grund för löneskillnaderna är det inget brott mot diskrimineringslagstiftningen. Om man däremot inte kan motivera löneskillnader sakligt ska de åtgärdas. Om de inte åtgärdas finns rättsliga möjligheter att driva frågan.

När tror du att förslaget om lönetransparens får effekt?

– Inom ett par år bör vi kunna se skillnad.

Löneskillnaden är 10 procent

  • Det finns både en förklarad och oförklarad löneskillnad mellan kvinnors och mäns löner.
  • Den förklarade tar hänsyn till skillnader i ålder, utbildning, yrke, sektor och arbetstid.
  • Den oförklarade är en skillnad som statistiken inte kan förklara. En möjlig förklaring kan vara könsdiskriminering.
  • 2024 året var den förklarade löneskillnaden 10,2 procent. Den oförklarade var 4,6 procent. För privatanställda tjänstemän var den oförklarade löneskillnaden större: 6,8 procent.
  • Löneskillnaden har minskat med 6,1 procentenheter mellan 2005 och 2024. Sedan 2019 har dock löneskillnaden mellan kvinnor och män varit i princip oförändrad.

Källa: Medlingsinstitutet

Lön

Så vill regeringen minska löneskillnaden

I juli införs EU:s direktiv om lönetransparens i Sverige. Då ska arbetssökande få information om lönespann i god tid innan en förhandling. Dessutom blir det förbjudet för arbetsgivare att fråga en kandidat vad han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
David Österberg Publicerad 15 januari 2026, kl 13:49
Nina Larsson, liberal jämställdhetsminister
I dag presenterade jämställdhetsminister Nina Larsson (L) ett lagförslag om hur löneskillnaderna mellan kvinnor och män ska minska. Anställda ska, genom ökad lönetransparens, få ökad insyn i hur företag sätter löner. Jessica Gow/TT

Artikeln har uppdaterats 19 januari.

För snart tre år sedan kom EU:s lönetransparensdirektiv. I dag, torsdag, presenterade regeringen sin lagrådsremiss för hur direktivet ska införas i Sverige.

Lagförslaget följer i stort den utredning om direktivet som presenterades 2024.

Den nya lagstiftningen innebär bland annat att arbetsgivare måste lämna information till arbetssökande om ingångslön eller ingångslöneintervall för tjänsten som ska tillsättas. Informationen ska lämnas i god tid innan löneförhandlingen, exempelvis i en platsannons. Det blir också förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.

– Syftet är att osakliga löneskillnader inte ska flytta mellan olika arbetsgivare. Nyanställda ska få en saklig lön redan från start, sa jämställdhetsminister Nina Larsson (L) på pressträffen.

Löneskillnader ska motiveras eller åtgärdas

Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.

Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.

Alla arbetsgivare ska, precis som i dag, genomföra lönekartläggningar varje år. De nya bestämmelserna innebär dock att företag med färre än 25 anställda inte behöver göra skriftliga lönekartläggningar. I dag gäller det för företag med färre än tio anställda.

DO får extra pengar för tillsynen

De nya bestämmelserna blir en del av Diskrimineringslagen. Diskrimineringsombudsmannen, DO, har tillsyn över den. För att klara av tillsynen av de nya reglerna får DO 25 miljoner kronor extra i år och 34 miljoner kronor extra nästa år. 

Lagförslaget ska nu till Lagrådet innan riksdagen fattar beslut om den. Den nya lagstiftningen ska gälla från den 1 juli.

Syftet med direktivet är att minska osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. År 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent, enligt Medlingsinstitutet. Bland privatanställda tjänstemän var skillnaden högre: 6,8 procent.

Artikeln har uppdaterats med ett förtydligande. Tidigare angavs att arbetsgivare måste skriva ingångslön i platsannonsen. Rätt är att arbetsgivare måste ge arbetssökande information om ingångslön, exempelvis i en platsannons.

Lön

Högst snittlöner i Sverige – 10 bäst betalda yrkena

Civilingenjörer, testledare och systemutvecklare håller sina positioner på snittlönernas tio i topp-lista.
– Lönenivån är högre och lönespridningen större i den privata sektorn, säger Peter Beijron, statistiker på Medlingsinstitutet.
Torbjörn Tenfält Publicerad 19 december 2025, kl 10:56
Svenska sedlar och mynt i kronor, illustration för artikel om snittlöner och högst betalda yrken i Sverige.
IT-arkitekter, systemutvecklare och civilingenjörer tillhör de yrkesgrupper som har högst genomsnittlig månadslön i Sverige, enligt Medlingsinstitutets lönestatistik. Foto: Martina Holmberg/TT.

Den genomsnittliga månadslönen för anställda i Sverige var förra året 41 600 kronor. 

– Gemensamt för de yrkesgrupper som tjänar mest är att de har minst tre års högskoleutbildning, säger Peter Beijron, statistiker på Medlingsinstitutet, som sammanställt siffror från den senaste lönestrukturstatistiken. 

Läkare och piloter fortsätter toppa listan över de yrkesgrupper som tjänade mest i genomsnitt under 2024, om man undantar chefsyrken.

IT-yrken och ingenjörer kvar bland de bäst betalda

Lite längre ner på listan hamnar revisorer, IT-arkitekter, systemutvecklare, testledare och civilingenjörer – yrken där många utövare är medlemmar i Unionen.

Peter Beijron, statistiker, Medlingsinstitutet. Porträttbild.
Peter Beijron. Foto: Erik Thor.

– Lönerna är beräknade som ett genomsnittligt värde utan hänsyn till ansvar, erfarenhet, skicklighet och andra faktorer som kan påverka nivån på lönen för den enskilde, säger Peter Beijron.

Gruppen IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare tjänade förra året i snitt 55 200 i månaden och hamnar på sjätte plats på Medlingsinstitutets lista. När yrkesklassificeringen infördes 2014 var yrkesgruppens placering nia och den genomsnittliga månadslönen 41 600 kronor.

Civilingenjörerna tjänar 54 300 kronor i månaden 2024 och hamnar på plats åtta. Tio år tidigare var placeringen sju och då hade de en genomsnittlig månadslön på 42 800 kronor. 

– Jämför man tio år tillbaka är det viktigt att komma ihåg att alla siffror är nominella, ingen hänsyn tas alltså till inflationen, säger Peter Beijron.

Privat sektor driver högre löner och större lönespridning

Ju högre genomsnittslön desto större är lönespridningen.

–I den privata sektorn är genomsnittslönen högre och lönespridningen större jämfört med offentlig sektor. Samtidigt är skillnaderna stora inom sektorerna. I privat sektor är genomsnittslön och lönespridning klart högre bland tjänstemän jämfört med arbetare, säger han. 

Medlingsinstitutet har en roll som statistikansvarig myndighet och strävar efter att ge en objektiv beskrivning av hur lönestrukturen ser ut på arbetsmarknaden. Informationen ska vara tillgänglig för allmänhet, forskare och beslutsfattare. 

– Vi samarbetar med parterna om insamling av lönestatistiken. Men de har i vissa fall en ännu mer detaljerad yrkesindelning än vi kan ha i den officiella statistiken, säger Peter Beijron.

De 10 yrkesgrupperna med högst genomsnittlig månadslön i Sverige


Läkare: 77 000 kr/månad.

Piloter, fartygs- och maskinbefäl m.fl: 61 500 kr/mån.

Jurister: 61 300 kr/mån.

Revisorer, finansanalytiker och fondförvaltare m.fl: 59 300 kr/mån.

Matematiker, aktuarier och statistiker: 58 700 kr/mån.

IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare m.fl: 55 200 kr/mån.

Tandläkare: 54 600 kr/mån.

Civilingenjörsyrken: 54 300 kr/mån.

Veterinärer: 53 000 kr/mån.

Fysiker och kemister m.fl: 51 600 kr/mån.

Källa: Medlingsinstitutet.