Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Tidsbrist bromskloss vid rekrytering

​​​​​​​Annonser, urval, intervjuer och referenser. En rekrytering är tidskrävande. Men det finns knep att ta till för att få tiden att räcka till.
David Österberg Publicerad 20 december 2022, kl 13:59
Timglas med person i botten.
En anställning måste få ta tid - en felrekrytering blir ännu dyrare, menar experten. Illustration: Bo Lundberg

Som chef är det vanligt att känna att tiden inte räcker till vid nyanställningar. När rekryteringsplattformen Workspace Recruit bad chefer lista de största utmaningarna vid rekrytering dominerade tidsbrist. 26 procent svarade att det var svårt att få tiden att räcka till för intervjuer. 21 procent angav tidsbrist när det var dags att svara på frågor från kandidater och följa upp ansökningar.

Linus Zackrisson

Linus Zackrisson, rekryteringskonsult på Diversity search, är en av Sveriges främsta experter på rekryteringsfrågor och känner igen problemet.

– Förklaringen finns i den allmänna samhällsutvecklingen: Företagen är alltmer slimmade, administrativa tjänster har försvunnit och fler och fler arbetsuppgifter läggs på cheferna, säger han.

Fundera över vilken kompetens ni behöver

Linus Zackrissons råd är att börja med att fråga sig vilken kompetens man verkligen behöver.

– Först ska man fundera över befattningsbeskrivningen, sedan gör man en kravspecifikation. Det är tyvärr inte ovanligt att man gör tvärtom. Om man vet vad man verkligen vill ha blir den fortsatta processen mycket enklare. Först då vet man vilka frågor man ska ställa och var man ska leta. Gör man grunden rätt blir hela processen lättare.

När man vet vad företaget behöver är planering A och O, menar han. Tänk igenom var ni ska annonsera, när sista ansökningsdagen ska vara, vilka dagar ni ska intervjua och vem som ska vara med på intervjuerna så att de kan blocka i sina kalendrar. Fundera över hur den fortsatta processen ska gå till och när ni eventuellt ska kalla kandidater på uppföljande intervjuer och vem de i så fall ska träffa då.

Dyrt att rekrytera fel

Om tiden absolut inte finns tycker Linus Zackrisson att man ska anlita ett rekryteringsföretag.

Finns det en risk att man lägger för mycket tid på en rekrytering?

– Det finns förstås en risk att man överarbetar, men problemet är snarare att man gör processen för fort och fel. En rekrytering kostar tid och pengar, men en felrekrytering kostar ännu mer.

 

Enkät: Hur får du tiden att räcka när du anställer?

Christian Demén, affärsområdeschef på Dekra Automotive.

Christian Demén.

– För mig handlar det om att få till en bra planering från början till slut. Vi har en välfungerande HR-avdelning som hjälper till med planering och annonsering. Tillsammans anpassar vi rekryteringsprocessen och hanteringen efter behovet.

– Vi använder ibland även externa rekryteringsföretag. Det är väldigt positivt och tidsbesparande. De första intervjuerna har jag dessutom börjat boka in via Teams, i nästa steg bokar jag in fysiska möten med de kandidater som fortfarande är aktuella.

Erika Dahlin, drifts- och underhållschef på Statkraft Sverige.

Erika Dahlin.

– Rekryteringar är tidskrävande eftersom det är viktigt att få rätt person på rätt plats. Det är inga beslut som ska tas förhastat utan ska vara väl genomtänkta och förankrade.

– Jag upplever att jag har mycket bra stöd från vår HR-avdelning, den agerar direkt när man har behovet och bidrar till att man får en bra och så smidig process som möjligt längs vägen. Bland annat med prioriteringsstöttning och att direkt sätta av tider i kalendern.

Olof Sjöbergh, utvecklingschef på Booli.

Olof Sjöbergh.

– Även om rekrytering är viktigt så kan man inte lägga lika mycket tid på alla kandidater, så jag prioriterar utifrån ansökan. Vissa känns direkt så lovande att jag bokar in en intervju, andra kan ha frågetecken som går att reda ut via mejl. För både min egen och kandidaternas skull försöker jag fatta ett beslut så fort som möjligt, så man inte ödslar någons tid på onödiga samtal.

Chefernas största utmaningar vid rekrytering, procent

Få tiden att räcka till intervjuer – 26 % 

Få tiden att räcka till att svara på frågor/följa upp ansökningar – 21 %

Få ut annonsen i rätt kanaler – 19 %

Få tiden att räcka till att starta en rekrytering – 13 %

Få pengarna att räcka till att anlita en rekryteringsbyrå – 8 %

Att skriva en rekryteringsannons – 8 %

Få pengarna att räcka till annonsering – 5 %

Källa: Rekryteringsrapporten 2022, Workspace Recruit

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Gänget bakom Sveriges medaljer i friidrott

I tv-rutan ser vi kända atleter som diskuskastaren Daniel Ståhl och stavhopparen Arman Duplantis. Men bakom framgångarna finns ett gäng som har planerat varje steg fram till guldet.
Lina Björk Publicerad 7 juni 2024, kl 06:06
Koordinatorn Petra Ericson och Sportchefen Dejan Mirkovic i Friidrottsförbundets materialrum, där bland annat landslagskläder till mästerskapen finns. Foto: Karl Nordlund/Beate Oma Dahle/DECA Bild

En spänd förväntan låg i luften. Förberedelserna var klara, väskorna packade och anmälningarna inskickade. Den 18:e upplagan av världsmästerskapen i friidrott skulle avgöras på Hayward Field, i Eugene, USA. En lång resa, men värd mödan om det kunde bärgas medaljer och sättas nya rekord.

Efter passkontrollen på Arlanda kom beskedet: Flygbolaget SAS gick ut i strejk. Majoriteten av landslagstruppen var bokade med bolaget. Plötsligt kunde ingen resa.

– Hela första dygnet gick till att boka om alla flygbiljetter. Det var inte direkt den uppladdningen vi ville ha, säger Dejan Mirkovic, som är sportchef på Svenska friidrottsförbundet.

För personalen på Elit- och landslagsavdelningen på Friidrottsförbundet handlar allt om uppladdning. Eller rättare sagt, förberedelser inför tävlingar och mästerskap. Bakom idrottarnas prestationer på arenan ligger månader av planering. Kläder ska skickas ut, anmälningar till tävlingar ska göras, passbilder ska tas.

Friidrottsförbundets koordinator

Men även om minutiös planering har gjorts kan saker inträffa i sista sekund. Mästerskapet i Eugene är ett exempel på det. Och bakom en stor del av administrationen står Friidrottsförbundets koordinator och Team Manager, Petra Ericson.

Petra Ericson

– Det är väldigt kul att vara så nära kärnan av elitidrotten som jag är i min roll. Arbetsuppgifterna varierar och det är många timmar framför Excelfilerna. Att vara noggrann är ett måste. När vi ska åka i väg på ett mästerskap gör jag allt administrativt planerande, som resor, boende, ekonomi, ser till att alla har kläder att tävla i, har kontakt med dem som organiserar en tävlingen om allt praktiskt, säger hon.

Det är ett pussel. Friidrottslandslaget är inte som fotbollslandslaget, som åker i samlad trupp till ett mästerskap. Någon ska tävla första dagen, en annan sista. Vissa har höghöjdsträning innan och ska acklimatisera sig. 
 

Långa dagar på mästerskap

Årshjulet med tävlingar sträcker sig från januari till december med en topp under sommaren. Det är inomhustävlingar och långlopp. Arenagalor och Olympiad. Man skulle kunna tro att de stora tävlingarna kräver mer jobb för kanslipersonalen än de små, men så är det inte riktigt. I sommar går OS i friidrott av stapeln i Paris. Inför tävlingarna är det såklart en del att hålla reda på, men när det är dags att taxa ut flygplanet så tar Sveriges olympiska kommitté, SOK, över.

Dejan Mirkovic

– Det är det största idrottsliga evenemanget. Men maskineriet kring SOK är välsmort. Då tar det oss mycket mer tid att anordna nordiska mästerskapen, där 100 personer ska tas ut, säger Dejan Mirkovic.

Väl på plats är det långa dagar. Ofta är det uppstigning innan 06, sedan fortsätter dagen med försökspass, träningspass, lagsamlingar, pressträffar och bussresor. Det är inte ovanligt att middagen inmundigas först vid midnatt. Och förutom de praktiska åtagandena ska landslaget hållas ihop, ett gäng individualister ska samarbeta som ett lag.

Måste idrottarna gilla varandra?

– Nej, alla måste inte tycka om varandra. Men en grupp blir starkare om personer känner gemenskap, skapar en vi-känsla, säger Dejan Mirkovic.

Den känslan brukar dyka upp vid gemensamma ”lägereldar” som pingisbordet, massagerummet och poolområdet. Under ett år är närmare 350 personer runt om i världen och tävlar i landslagströjan. Alla vill bli sedda.

– Att få tiden att räcka till alla är den största utmaningen för mig. Jag vill såklart ge alla de bästa försättningarna för att prestera på högsta nivå, säger Petra Ericson.


Världsläget en ny faktor att ta hänsyn till

Nervositet och skador är två parametrar som gänget på friidrottsförbundet alltid måste ta hänsyn till vid tävlingar. Ibland händer det allvarligare saker som dopning och fusk. Men på senare tid har förbundet även behövt förhålla sig till en ny faktor: världsläget.

Under världsmästerskapen i Turkiet hade det bränts koraner i Sverige och stämningen var laddad. Några veckor senare gick ett terrängmästerskap av stapeln i Bryssel där två svenska fotbollssupportrar nyligen skjutits till döds. Friidrottsförbundet fick ha med i beräkningarna att svenskar kunde vara måltavlor utomlands, framför allt svenskar i landslagströjor. Då fick en säkerhetschef följa med på resan.

Samma år anordnades juniormästerskapen i Jerusalem. Ett land vars historia har kantats av konflikter och krig. Oroliga föräldrar hörde av sig och undrade, var deras barn säkra?

– Det är en styrelsefråga om man kan åka på ett mästerskap eller inte. Vi följer Utrikesdepartementets rekommendationer kring säkerhet och annat. På vissa tävlingar har deltagarna till exempel inte fått gå utanför tävlingsområdet själva, säger Dejan Mirkovic.

Tre personer gratulerar diskuskastaren Daniel Ståhl till guldet
Diskuskastaren Daniel Ståhl gratuleras efter ännu ett guld.

Friidrottsförbundet har sitt fysiska kontor i Hammarby sjöstad, med Orienteringsförbundet och Simförbundet som närmaste grannar. Men den som kommer på ett spontanbesök får ofta vända om i dörren. Det är ovanligt att de anställda på Elit- och landslagsavdelningen är där samtidigt.

Förbundskaptenen Kajsa Bergqvist utgår från sitt hemmakontor.  Och flera av de anställda har många resdagar per år. Störst chans är det att träffa koordinatorn Petra Ericsson och sportchefen Dejan Mircovic, i strumplästen med en kaffekopp i handen.

– Det är klart att det är en utmaning att vi sitter på olika ställen, men vi har mycket kontakt, både digitalt och via telefon så det mesta går att lösa, säger han.

 

Friidrottsförbundet utvecklas

Svenska Friidrottsförbundet har gått igenom en många utvecklingsfaser på senare år. Exempelvis har parafriidrotten flyttat in år 2022, vilket innebär att man nu ansvarar över utvecklingen av sporten för personer med funktionsnedsättning, elitsatsningar och landslag. Även Gångförbundet har sedan en tid valt att slå sina påsar ihop med Friidrottsförbundet.

På frågan om hur svensk friidrott mår i dag är alla rörande överens – den frodas och blommar. Vi har storstjärnor som tar medaljer och nya kullar på ingång. Däremot finns det utmaningar, exempelvis att fylla arenor när det går lika lätt att sitta framför tv:n med en chipspåse.

– Friidrotten kommer alltid att utvecklas och det måste vi räkna med. Men det gläder mig att intresset är så stort över generationsgränserna, säger Dejan Mircovic. 

Han får medhåll av Petra Ericsson.

– Det finns så mycket att se fram emot, både i när- och framtid: OS i augusti, Finnkampen som firar 100-årsjubileum nästa år. Och alla nya talanger som får chansen att sätta på sig landslagskläderna för första gången i livet. Det är stort.