Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Självledarskap utmaning för chefer

Nu ska du som chef inte längre säga till medarbetarna vad de ska göra. I stället ska du bygga team och se till att alla leder sig själva. Begreppet självledarskap är hett – men det finns fallgropar att se upp med.
David Österberg Publicerad
Självledarskap har uppenbara fördelar – om det används på rätt sätt och med rätt förutsättningar. Det visa forskning från KTH. Illustration: Fredrik Tjernström

Det är inte alltid så lätt att hänga med i ledarskapstrenderna. Ena dagen ska chefen kliva fram, fatta tuffa beslut, vara tydlig och ställa krav. Andra dagen handlar ledarskap mer om att ge värdefulla råd, att vara en god förebild eller pedagog.

Men det finns en långsiktig trend som ser ut att vara här för att stanna. Den bygger på att gamla tiders hierarkiska organisationer inte är anpassade till vår föränderliga värld.

Som chef ska du inte längre veta allt, bestämma allt, ta ansvar för allt. Därför måste ett modernt ledarskap skapa motiverade och självgående medarbetare. Medarbetarna ska fatta beslut som gynnar både dem och företaget, de ska tänka visionärt och långsiktigt och tillsammans med kollegorna komma fram till hur de ska jobba i dag och i morgon. Kort sagt: leda sig själva.

Men den som tror att chefen blir överflödig när medarbetarna leder sig själva tror fel. Gisela Bäcklander är forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan och har studerat självledarskap i sin avhandling. Hon kom fram till att självledarskap har uppenbara fördelar – om det används på rätt sätt och med rätt förutsättningar.

Chefer måste till exempel bli extra tydliga med vilka krav och förväntningar som finns på medarbetarna. De behöver veta syftet med arbetsuppgifterna, vilken mängd arbete de förväntas utföra och till vilken kvalitet. Det ska också vara tydligt om de förväntas vara nåbara även efter arbetstid. Risken är annars att medarbetarna sliter ut sig.

– När man måste tolka kraven själv och inte vet vad som är tillräckligt är det lätt att man jobbar för mycket, säger hon.

Ett bra tillfälle att tydliggöra kraven är vid nyanställningar eller när en person byter roll inom en organisation.

– Men det kräver ju att chefen vet vilka arbetsuppgifterna är. Risken finns att man anställer någon som verkar smart och bara hoppas att hen ska lista ut vilka arbetsuppgifterna är.

Samtidigt ändras arbetsuppgifterna i hög takt i komplexa branscher. Därför krävs en ständig diskussion om vilka uppgifterna är och hur de ska utföras. Och cheferna spelar fortsatt en viktig roll.

Många har ett ledarskap som var användbart under den tidiga industrialismen

– Arbetet måste organiseras. Som chef har du ett ansvar för att medarbetarna träffas och att det finns en bra dynamik i teamet, där man till exempel kan ge varandra feedback på ett bra sätt. En chef ska tydliggöra krav och hjälpa anställda att förstå sina roller och se till att de arbetar lagom mycket. Det är också en fördel att alla vet vem som har sista ordet, säger Gisela Bäcklander.

Karin Tenelius är vd och ledarskapstränare och arbetar med att utveckla självstyrande team och organisationer. Hon är övertygad om att sådana organisationer får ut betydligt mer av sina medarbetare än de hierarkiska – men säger att svenska företag har en lång väg att vandra.

– Vi tror att vi har coachande ledarskap i Sverige, men i praktiken har vi inte det. Jag har träffat tusentals chefer och de flesta är fast i ett förhållningssätt till sina medarbetare som närmast kan liknas vid föräldra-barn-relationen. De är drivande, de pratar mycket, de styr och tycker att det är deras ansvar att motivera. Det är ett ledarskap som var användbart under den tidiga industrialismen, säger hon.

Det finns flera orsaker till att den typen av ledarskap inte längre fungerar, enligt Karin Tenelius. En är att kunskapsintensiva företag kräver att medarbetarna delar på ansvar och att stora projekt havererar om byråkratin är för omfattande. I större organisationer finns dessutom problemet att en person inte vet vad den andra gör.

Ytterligare en orsak är att anställda numera kräver inflytande och delaktighet – särskilt unga.

– Den yngre generationen står inte ut med det här lydnadsparadigmet. De har inte haft det gentemot föräldrar eller lärare. Det har skett en extremt snabb värderingsförflyttning.

Dessutom leder hierarkiska organisationer till utbrändhet hos både chefer och medarbetare, enligt Karin Tenelius. Cheferna drabbas för att allt ansvar faller på dem, medarbetarna för att de inte har kontroll över sina arbetsdagar.

Om man vill ha en självstyrande organisation måste man börja med ledarskapet, enligt Karin Tenelius. När du som chef ser att du kan få självgående och engagerade medarbetare finns starka incitament att prova något nytt. Men då gäller det att verkligen lyssna på medarbetarna.

– Morgondagens chefer är introverta, intresserade av människor, kan lyssna på riktigt.

Läs mer: Coronakrisen ställer krav på ledarskapet

3 TIPS TILL CHEFEN

Kelly Odell är föredragshållare, ledningscoach och undervisar chefer i bland annat förändringsledarskap. På sin Linkedin-sida ger han tre tips till chefer som vill lyckas med självledarskap:

1. Släpp kontrollen. Ser du till att fatta kloka beslut eller att kloka beslut fattas? Ge personalen ansvar, men även mandat att agera. Du är ytterst ansvarig, men kvaliteten på besluten kommer sannolikt öka om du inte fattar alla beslut själv.

2. Kommunicera. Kommunikation är alltid viktigt, men särskilt vid självledarskap, då det också ställs högre krav på att cheferna sätter tydliga ramar. Kom ihåg att det svåraste med kommunikation ofta är att lyssna.

3. Lyft blicken. Ditt jobb är att hålla blicken på vart ni ska, inte att peta i detaljer. Fokusera i stället på visionen och syftet och låt medarbetarna ta så mycket ansvar som möjligt för vad ni ska göra och hur ni ska göra det.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

”I klacken är vi alla lika”

Han har varit chef i 20 år och djurgårdare hela livet. Daniel Liljegren älskar gemenskapen i klacken – trots att matchen mest ger honom ångest.
Carolina Högling Publicerad 5 september 2025, kl 06:01
Daniel Liljegren har varit chef i 20 år och djurgårdare hela livet. Läs om hans passion för klacken, gemenskapen och fotbollsångesten.
Daniel Liljegren går på alla matcher tillsammans med sin fru Sofi och står i klacken på både fotboll och hockey. Foto: Carolina Byrmo

Varifrån kommer djurgårdsintresset?

– Min pappa är inbiten AIK:are och jag tror att det kommer därifrån: eftersom han höll på AIK kunde inte jag göra det. När jag väl hade börjat kolla på Djurgården gick det inte att byta.

Varför står du i klacken?

– Det är där man står. Sport tittar man på stående. Man sjunger och bidrar. Att sitta ned är inte jättekul.

För den som inte är så fotbollsintresserad – vad är grejen?

– Det är bara en livslång kärlek – i med- och motgång. Spelare och tränare byts ut, men kärleken till klubben består. Jag kan inte förklara det. Det är Djurgården som är själen.

Daniel Liljegren
Foto: Carolina Byrmo

Är det alltid roligt att kolla på Djurgården?

– Att kolla på fotboll är nästan aldrig roligt. Det är väldigt ångestladdat. Det är först när vi leder med 5–0 och det är tio minuter kvar, då är det roligt. Annars är det mest jobbigt. Hur ska det gå? Varför är vi så dåliga? Varför är vi så bra? Kommer det vända snart? Man lider sig igenom det.

Vad är det som får dig att fortsätta gå på matcher när det är så ångestladdat?

– Det är viktigt på riktigt hur det går för det här fotbollslaget, så man behöver fortsätta titta. Det är kanske lite av ett självskadebeteende. Det är också ett sätt att stänga av sådant som man går och grubblar på: arbete, problem med familj och omvärlden. Klacken är en plats där alla är lika, ingen är mer viktig än någon annan. Det finns inga chefer eller medarbetare på en läktare, alla är bara där och bidrar med sitt.

Har ditt supporterskap påverkat dig som chef?

– Både ja och nej. Det finns en oerhörd rivalitet mellan Stockholmsklubbarna. Samtidigt ska vår arbetsplats vara inkluderande och trygg och jag som chef kan inte håna mina medarbetares lag på samma sätt som jag tillåter dem att håna mitt. Den biten får jag tona ned ganska mycket.

– Mitt chefskap påverkar mig när jag är på läktaren. Som chef handlar det mycket om att sätta standarden och föregå med gott exempel. Jag är bland de äldre på läktaren och då får man ibland förklara för folk att vissa beteenden och uttryck inte är okej. I och med att jag har varit chef i många år är det en naturlig del av mig.

Hade du kunnat anställa en AIK:are?

– Absolut. Det är 100 procent meritbaserat. Men jag brukar fråga slutkandidaterna vilket lag de håller på. Bara för att det är lite roligt. 

Daniel Liljegren

Gör: Affärschef för underhåll på Strukton Rail, en järnvägsentreprenör som bygger och underhåller spårsystem.

Ålder: 48.

Bor: Stockholm.

Familj: Fru, två barn och hund.

Bästa djurgårdsminne: Apoel (cypriotisk fotbollsklubb) hemma 2022. Helt fantastisk match. Stämningen var elektrisk på hela arenan. Det var fullsatt och alla stod upp.

Ledarskap

11 fakta om Monica Lingegård

SJ:s vd Monica Lingegårds karriär har verkligen inte gått som på räls på det statliga bolaget. Nu tvingas hon avgå och får en fallskärm på 6,6 miljoner kronor. Här är elva fakta som du inte visste om den snart 63-åriga ledaren.
Anita Täpp Publicerad 25 augusti 2025, kl 05:58
Monica Lingegård har varit vd på SJ sedan 2020. Nu tvingas hon sluta. Jonas Ekströmer/TT

9

… år. Så länge var Monica Lingegård vd för Samhall, innan hon började på SJ i augusti 2020. Innan dess var hon vd på Prenax och säkerhetsbolaget G4S. Som nyexaminerad civilekonom arbetade hon på Capgemini, SEB och Spray. 

 

2 200 

… kronor kostar en tur-och returbiljett mellan Stockholm och Malmö till följd av SJ:s nya biljettsystem där efterfrågan styr priset. Hennes kommentar: ”Pris är också en upplevelse” fick hård kritik.
 

25

… år ung seglade hon över Atlanten och hade en nära döden-upplevelse när hon i storm hissades upp i masten för att fixa en flagga som trasslat in sig i radioantennen. Under resan kom hon fram till vad hon ville göra i livet.
 

551 000… 

kronor var hennes månadslön under 2024. Därmed hade hon fått en löneökning på 4,6 procent och var den tolfte mest välavlönade av 35 statliga bolagschefer, enligt tidningen Arbetet. Hennes sista dag på posten blir 1 mars nästa år, därefter kommer hon att få en fallskärm på 6,6 miljoner kronor.
 

63

…år fyller Monica Lingegård den 22 december. Enligt SJ:s styrelseordförande Kenneth Bengtsson är hennes ålder en orsak till att hon nu tvingas bort:
”Vi behöver en vd som kan ha ett perspektiv på 5–7 år, och då räcker det att titta på födelsebeviset för Monica så inser man att då kommer ett vd-skifte under den här perioden”, sade Bengtsson till Dagens Industri med anledningen av styrelsens beslut.


5

 … år dröjer det tills tågstrulet är löst, enligt Monica Lingegård. En orsak är brist på personal, främst därför att många lokförare sagt upp sig. Hon har bett om ursäkt, lovat bättre framförhållning och färre slimmade scheman. 

 

3

.. tre barn har hon och bor tillsammans med sin man i en villa i Danderyd strax utanför Stockholm.

 

5 400 

...medarbetare i Sverige och Norge basar hon över som SJ:s vd och koncernchef. Högst i rang på SJ.

2001

… var hon i kris då it-kraschen tvingade henne att säga upp alla medarbetare i ett företag där hon var delägare. På kort tid gick hon från att vara mångmiljonär till arbetslös.


..höghastighetståg – lika snabb, rak, strukturerad, effektiv och pålitlig. Så skulle hon beskriva sig själv i en kontaktannons.

 

2015

… blev hon utsedd till årets vd i kategorien ”Stora Företag” av ledarskapssajten Motvation.