Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Självledarskap utmaning för chefer

Nu ska du som chef inte längre säga till medarbetarna vad de ska göra. I stället ska du bygga team och se till att alla leder sig själva. Begreppet självledarskap är hett – men det finns fallgropar att se upp med.
David Österberg Publicerad 5 maj 2020, kl 14:58
Självledarskap har uppenbara fördelar – om det används på rätt sätt och med rätt förutsättningar. Det visa forskning från KTH. Illustration: Fredrik Tjernström

Det är inte alltid så lätt att hänga med i ledarskapstrenderna. Ena dagen ska chefen kliva fram, fatta tuffa beslut, vara tydlig och ställa krav. Andra dagen handlar ledarskap mer om att ge värdefulla råd, att vara en god förebild eller pedagog.

Men det finns en långsiktig trend som ser ut att vara här för att stanna. Den bygger på att gamla tiders hierarkiska organisationer inte är anpassade till vår föränderliga värld.

Som chef ska du inte längre veta allt, bestämma allt, ta ansvar för allt. Därför måste ett modernt ledarskap skapa motiverade och självgående medarbetare. Medarbetarna ska fatta beslut som gynnar både dem och företaget, de ska tänka visionärt och långsiktigt och tillsammans med kollegorna komma fram till hur de ska jobba i dag och i morgon. Kort sagt: leda sig själva.

Men den som tror att chefen blir överflödig när medarbetarna leder sig själva tror fel. Gisela Bäcklander är forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan och har studerat självledarskap i sin avhandling. Hon kom fram till att självledarskap har uppenbara fördelar – om det används på rätt sätt och med rätt förutsättningar.

Chefer måste till exempel bli extra tydliga med vilka krav och förväntningar som finns på medarbetarna. De behöver veta syftet med arbetsuppgifterna, vilken mängd arbete de förväntas utföra och till vilken kvalitet. Det ska också vara tydligt om de förväntas vara nåbara även efter arbetstid. Risken är annars att medarbetarna sliter ut sig.

– När man måste tolka kraven själv och inte vet vad som är tillräckligt är det lätt att man jobbar för mycket, säger hon.

Ett bra tillfälle att tydliggöra kraven är vid nyanställningar eller när en person byter roll inom en organisation.

– Men det kräver ju att chefen vet vilka arbetsuppgifterna är. Risken finns att man anställer någon som verkar smart och bara hoppas att hen ska lista ut vilka arbetsuppgifterna är.

Samtidigt ändras arbetsuppgifterna i hög takt i komplexa branscher. Därför krävs en ständig diskussion om vilka uppgifterna är och hur de ska utföras. Och cheferna spelar fortsatt en viktig roll.

Många har ett ledarskap som var användbart under den tidiga industrialismen

– Arbetet måste organiseras. Som chef har du ett ansvar för att medarbetarna träffas och att det finns en bra dynamik i teamet, där man till exempel kan ge varandra feedback på ett bra sätt. En chef ska tydliggöra krav och hjälpa anställda att förstå sina roller och se till att de arbetar lagom mycket. Det är också en fördel att alla vet vem som har sista ordet, säger Gisela Bäcklander.

Karin Tenelius är vd och ledarskapstränare och arbetar med att utveckla självstyrande team och organisationer. Hon är övertygad om att sådana organisationer får ut betydligt mer av sina medarbetare än de hierarkiska – men säger att svenska företag har en lång väg att vandra.

– Vi tror att vi har coachande ledarskap i Sverige, men i praktiken har vi inte det. Jag har träffat tusentals chefer och de flesta är fast i ett förhållningssätt till sina medarbetare som närmast kan liknas vid föräldra-barn-relationen. De är drivande, de pratar mycket, de styr och tycker att det är deras ansvar att motivera. Det är ett ledarskap som var användbart under den tidiga industrialismen, säger hon.

Det finns flera orsaker till att den typen av ledarskap inte längre fungerar, enligt Karin Tenelius. En är att kunskapsintensiva företag kräver att medarbetarna delar på ansvar och att stora projekt havererar om byråkratin är för omfattande. I större organisationer finns dessutom problemet att en person inte vet vad den andra gör.

Ytterligare en orsak är att anställda numera kräver inflytande och delaktighet – särskilt unga.

– Den yngre generationen står inte ut med det här lydnadsparadigmet. De har inte haft det gentemot föräldrar eller lärare. Det har skett en extremt snabb värderingsförflyttning.

Dessutom leder hierarkiska organisationer till utbrändhet hos både chefer och medarbetare, enligt Karin Tenelius. Cheferna drabbas för att allt ansvar faller på dem, medarbetarna för att de inte har kontroll över sina arbetsdagar.

Om man vill ha en självstyrande organisation måste man börja med ledarskapet, enligt Karin Tenelius. När du som chef ser att du kan få självgående och engagerade medarbetare finns starka incitament att prova något nytt. Men då gäller det att verkligen lyssna på medarbetarna.

– Morgondagens chefer är introverta, intresserade av människor, kan lyssna på riktigt.

Läs mer: Coronakrisen ställer krav på ledarskapet

3 TIPS TILL CHEFEN

Kelly Odell är föredragshållare, ledningscoach och undervisar chefer i bland annat förändringsledarskap. På sin Linkedin-sida ger han tre tips till chefer som vill lyckas med självledarskap:

1. Släpp kontrollen. Ser du till att fatta kloka beslut eller att kloka beslut fattas? Ge personalen ansvar, men även mandat att agera. Du är ytterst ansvarig, men kvaliteten på besluten kommer sannolikt öka om du inte fattar alla beslut själv.

2. Kommunicera. Kommunikation är alltid viktigt, men särskilt vid självledarskap, då det också ställs högre krav på att cheferna sätter tydliga ramar. Kom ihåg att det svåraste med kommunikation ofta är att lyssna.

3. Lyft blicken. Ditt jobb är att hålla blicken på vart ni ska, inte att peta i detaljer. Fokusera i stället på visionen och syftet och låt medarbetarna ta så mycket ansvar som möjligt för vad ni ska göra och hur ni ska göra det.

Ledarskap

Sofie Allert: ”Alger är framtidens råvara”

Hon är algnörden och ingenjören som byggt en unik havsfabrik på västkusten. Vd:n Sofie Allert vill revolutionera hudvården, öka lagringskapaciteten hos batterier och boosta omställningen med kiselalger.
Elisabeth Brising Publicerad 26 april 2024, kl 06:02
Sofie Allert, vd, Swedish Algae Factory.
Bara kör, tänk inte så mycket, säger Sofie Allert, entreprenör och vd för Swedish Algae Factory. Hon märker när hon rekryterar att kvinnor ofta har en tendens att säga: "Det här klarar nog inte jag, medan män säger: det här kan inte jag än - men snart."

Hur kom du på att sälja algskal?

– Jag gjorde ett arbete om alger på bioteknikprogrammet och blev algnörd på kuppen. Alger är framtidens råvara. Vart femte andetag är skapat av kiselalgers syreproduktion. Arten har ett unikt skal som vi utvinner. Om ingen annan gör det får väl jag sälja materialet, tänkte jag. På Chalmers entreprenörskola träffade jag professor Angela Wulff och vi startade ett forskningsprojekt som sedan blev Swedish Algae Factory.

Algfabriken Swedish Algae Factory.
Algodling på land. Foto: Swedish Algae Factory

Vad gör ni i algfabriken?

– Vi odlar kiselalger, som är en sorts mikroalger, i ett växthus i Kungshamn. Vårt varumärkes produkter säljs framför allt till hudvårdsindustrin som alternativ till mikroplaster och kemiska UV-filter, det finns till exempel i solskydd och fuktgivande ansiktsprodukter. Globalt har vi över 50 hudvårdsföretag som kunder.

Berätta om ert hållbarhetstänk.

– Vi har i nuläget en produktionskapacitet på 250 kilo per år. Materialet har låg densitet och det krävs bara 0,1 gram i en deciliter hudvårdsmedel till exempel. Vi strävar mot en så cirkulär produktion som möjligt. Näringen till fabrikens odling kan förhoppningsvis snart tas från avfallsvatten från den landbaserade fiskodlingen Smögenlax. Koldioxid från Absolut Vodkas produktion ger i dag näring till algerna.

Sofie Allert.
Sofie Allert. Foto: Nicke Messo

Hur är du som chef?

– En nästan irriterande stor optimist. Dyker det upp ett problem ser jag bara möjligheter att bli bättre. Vi har haft många utmaningar – vår anläggning höll på att rasa, algerna slutade växa, men vi löste alla problem på ett bra sätt i slutändan. Jag är passionerad för det vi gör och gillar att inspirera andra att göra sitt bästa på jobbet.

Vad har du för tips till andra unga ledare?

– Bara kör, tänk inte så mycket. Våga tro och satsa. Jag märker ofta när jag rekryterar att kvinnor har tendens att tänka ”det här klarar jag nog inte”, medan män i stället säger: ”Det här kan inte jag än – men snart.” Vill man ha barn får man se till att välja en partner som tycker att det är viktigt att dela på föräldraledighet och sådant. Det har jag.

Hur ser framtiden ut?

– Vår råvara testas av kommersiella aktörer inom flera olika branscher. Kiselalgsskal har visat sig kunna öka kapaciteten i litiumjonbatterier och solpaneler, de prövas som ingrediens i sårvård och biofiltrering. Men det kräver en större algproduktion. Än så länge drivs vi av bidrag, lån och riskkapital, men vi ser att det finns potential att bli vinstgivande inom två år.

Vad har du personligen för relation till havsmiljön?

– Jag är gammal simmare som gillar dykning och brinner för miljöfrågor. Jag känner frustration över att man i onödan släpper ut föroreningar som skadar hav, djur och växter och påverkar vår hälsa negativt. Det känns extra roligt att fokusera på hållbarhet nu när jag har barn som jag vill ska ha det bra efter mig.

SOFIE ALLERT

GÖR: Vd för Swedish Algae Factory med 17 anställda.

ÅLDER: 34 år.

BOR: Torslanda.

KARRIÄR: Bioteknisk ingenjör vid Chalmers, masterexamen i affärsutveckling och entreprenörskap, Chalmers entreprenörskola. Grundade Swedish Algae Factory 2016. Talare vid FN:s konferens för havsmiljö 2017, och The Nobel Week Dialogue 2018. Vinnare av Postcode Lotteries Green Challenge 2019. 

Förebild: Våra alger framförallt. Jag har även mycket släktingar som drivit eget, bland annat åkeri, snickeri och kalkningsverksamhet. 

Fritid: Hitta på saker med min tvååriga dotter och sambo. Dyka, simma, allt med havet.

Algfabriken Swedish_Algae_Factory.
Algfabriken Swedish Algae Factory. Foto: Swedish Algae Factory
Ledarskap

Chefers arbetsmiljö glöms bort

Stress och en ohållbar arbetssituation. Det är vardagen för många av landets chefer. Trots det faller ansvaret för deras arbetsmiljö ofta mellan stolarna. Den slutsatsen drar Arbetsmiljöverket efter att ha inspekterat 1 100 företag.
Ola Rennstam Publicerad 25 april 2024, kl 08:01
Dålig arbetsmiljö för chefer. En kvinnlig chef masserar sin handled och en manlig chef har hela sin datorskärm täckt med kom ihåg-lappar.
När Arbetsmiljöverket inspekterade arbetsmiljön för chefer i privat sektor fann man brister på 65 procent av fallen. Foto: Colourbox.

I juni 2022 inledde Arbetsmiljöverket en stor insats med fokus på chefer inom privat sektor. Sammanlagt gjordes 1 100 inspektioner under ett och ett halvt års tid – och nu är rapporten klar. Den visar att myndighetens inspektörer fann brister i arbetsmiljöarbetet på 65 procent av de inspekterade företagen. 

Insatsen har fokuserat på första linjens chefer, alltså de chefer som är närmast medarbetarna.

– Det är yrkesgrupp som ofta pressas både uppifrån och nedifrån i organisationen, vilket kan leda till stress och en ohållbar arbetsmiljö, säger Malin Cato, arbetsmiljöinspektör vid Arbetsmiljöverket.

Chefers arbetsmiljö glöms bort

Rapporten visar att ansvaret för chefernas arbetsmiljö ofta faller mellan stolarna. Första linjens chefer exkluderas från medarbetarundersökningar, skyddsronder och medarbetarsamtal. Malin Cato anser att chefernas arbetsmiljö behöver lyftas och synliggöras.

Malin Cato, Arbetsmiljöverket

– På många företag är det inte självklart att tänka på cheferna som vanliga arbetstagare. En chef är också en medarbetare, som behöver en bra arbetsmiljö för att kunna vara ett bra stöd åt andra. Om chefen har en bra arbetsmiljö är chansen större att medarbetarna har det, säger hon.

Varför glöms chefernas arbetsmiljö bort?
– Inspektionerna har visat att den person som ansvarar för första linjens chefers arbetsmiljö, det vill säga dennes chef, inte alltid har förstått att det ingår i arbetsuppgifterna. Många saknar också tillräcklig kunskap inom arbetsmiljöområdet. Risken är att de arbetsmiljöfrågor som berör chefer inte tas om hand och det kan i sin tur leda till ohälsa och olyckor.

Arbetsmiljöombud saknas för chefer

Arbetsmiljöverket påpekar att första linjens chefer ofta saknar arbetsmiljöombud*. I många fall finns arbetsmiljöombud på arbetsplatsen men de representerar medarbetarna gentemot arbetsgivaren.

– Cheferna ses ofta som arbetsgivarrepresentanter och som en motpart. Här har arbetsmiljöombuden en viktig roll i att påtala arbetsmiljörisker. Även chefer kan behöva arbetsmiljöombud, säger Malin Cato.

Arbetsmiljöverket understryker att majoriteten av de inspekterade företagen har åtgärdat de påpekade bristerna.

*Inom Unionen benämns rollen "arbetsmiljöombud" men lagstiftningen och Arbetsmiljöverket använder benämningen  "skyddsombud".