Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Se upp med cv-fusket!

Från små försköningar till grova lögner. Cv-fejkandet har många ansikten. Gemensamt för dem är att de är vanliga och att de kan stå arbetsgivaren mycket dyrt.
Publicerad 7 oktober 2016, kl 13:29
GettyImages
GettyImages

När Stockholms Handelskammare senast undersökte hur vanligt det är med cv-fusk visade det sig att 6 av 10 arbetsgivare hade upplevt att kandidater förvanskade sitt cv, så många som 4 av 10 hade avbrutit en rekryteringsprocess på grund av detta.

– Det vanligaste är att folk skarvar när det gäller examen, lön och tidigare arbetslivserfarenhet. Fusket har legat konstant sedan vi började med de här enkäterna 2009. Siffrorna är ganska alarmerande med tanke på att en felrekrytering i snitt kostar företaget 700 000 kronor, säger Andreas Åström, kommunikationschef.

Därför är det föga förvånande att allt fler arbetsgivare gör egna bakgrundskontroller. Ett annat skäl är att när anställningen väl är ett faktum så kan det vara svårt att skiljas. Och även om det bara handlar om att avbryta en provanställning blir det enligt Andreas Åström kostnader för en ny rekrytering och verksamheten tappar fart.

Sedan 2008 har företaget 2Secure jobbat med screening och bakgrundskontroller av arbetssökande. Bolaget är störst i branschen i Sverige och har hittills gjort omkring 8 000 kontroller. Främst verifiering av cv, men också kontroll av andra risker som till exempel om man driver en konkurrerande verksamhet vid sidan av.

– De flesta är ju uppriktiga i sitt cv. Men det finns också kandidater som inger stort förtroende men när man skrapar på ytan så är det bara ett tomt skal, säger Lars Blom, försäljningschef på 2Secure.

Han har mött alla sorters fusk, från att man klarat av en viss universitetskurs till personen som sökte jobb som IT-chef och uppgav att han gått KTH men i själva verket bara hade gått en termin där. Det senare exemplet var ett fall som företaget hade för något år sedan.

– Då avbröts rekryteringsprocessen och arbetsgivaren som letade ny chef bröt samarbetet med företaget som tidigare hade hyrt ut mannen som konsult. Han hade gjort bra ifrån sig i tidigare roller, men nu var förtroendet förbrukat.

– En del googlar lite på personen, ringer några referenser och så är de nöjda. Generellt gör svenska företag få kontroller jämfört med exempelvis amerikanska arbetsgivare som tar ett större ansvar för att säkerställa att nya medarbetare är ärliga, säger Lars Blom.

De som anlitar 2Secure är medelstora till större företag, banker, försäkringsbolag, rekryteringsföretag och myndigheter. En del av dem har, som Lars Blom uttrycker det, gått på en och annan mina och har efter det uppnått en viss mognad.

Personen som blir kontrollerad kan vara på alla nivåer i företaget eller organisationen. Den som arbetar på ett lager kan till exempel ha en jättekänslig position med tillgång till larmnummer och nycklar.

– Upp till 20 procent av de rapporter som 2Secure upprättar innehåller avvikelser. Då ska man ha i åtanke att det är förstahandsvalet som kontrolleras, inte samtliga hundra sökande.

Lars Blom anser att det är lätt att små försköningar trillar över i en lögn, som när sex månader som chef plötsligt har vuxit till tre år.

– Vi är mycket ”fyrkantiga”. Vi lyfter fram det som inte stämmer och presenterar det för arbetsgivaren, men vi tar inte ställning. Och de fakta vi tar fram behöver inte innebära att företaget inte anställer, säger han.

Till advokaten och arbetsrättsexperten Henrik Kjellander på Setterwalls kommer arbetsgivarna när de vill bli av med medarbetare som har ljugit. Då är det oftast fråga om ett mer omfattande fusk. Typfallet är en manlig chef i 40-årsåldern, men fusket är vare sig köns- eller åldersbundet.

– Ibland kan det lösa sig genom att arbetsgivaren och arbetstagaren pratar om det. Men det är ingen bra start, det är förtroendeskadligt. Ibland blir det till tvist och går till domstol. Ofta står ord mot ord. Jag hade en tvist för ett år sedan, men då förlikades man, säger Henrik Kjellander.

Och betonar hur svårt det är att avsluta en anställning även om personen har ljugit om sin bakgrund. Beroende på hur stor lögnen är kan det finnas grund för avsked. Eller så kan man stödja sig på avtalslagen och hävda att det är ett avtalsbrott.

– Jag har mest haft fall med kvalifikationslögner. Att kontrollera referenser är en ganska enkel rutin för att slippa det.
 

Cajsa Högberg
[email protected]

9 sätt att kolla kandidaten

Tänk på det här innan du intervjuar och anställer:

  • Var öppna med att ni kommer att vara noga med kontrollen av kandidaternas cv och bakgrund.
  • Googla personen i största allmänhet och gör även en koll på Facebook, Twitter och andra sociala medier - men nöj dig inte med det.
  • Vänd dig till Ladok, universitetetens studiedokumentationssystem, för att kontrollera utbildningar på svenska högskolor och universitet. Uppgifterna är offentliga.
  • Håll utkik efter tvivelaktiga utbildningsanordnare – det de som mot betalning utfärdar MBA-examenintyg från fejkade universitet.
  • För vissa tjänster kan det vara bra att kontrollera personen i Belastningsregistret hos Polisen.
  • Kontrollera även andra risker kring personen - till exempel om hen bedriver konkurrerande affärsverksamhet.
  • Kontrollera rutinmässigt sökandens id - det finns fall där personer uppgett sig vara en annan än de är.
  • Ring referenser.
  • Känns något ändå konstigt? Gör en extra koll.
  • Vill du kontrollera ännu mer? Då kan du samla in uppgifter om folkbokföringshistorik, uppdrag i företag, relationer, konkurser, näringsförbud, juridiska sammanhang.

När fusket är ett faktum

Även om någon har gett falska uppgifter i sitt cv ställs det höga krav på arbetsgivaren för att den ska kunna häva anställningen. Domar från liknande fall i Arbetsdomstolen (AD) kan ge en vägledning.

För att avsluta anställningen måste arbetsgivaren antingen ha avskedsgrund enligt LAS. Anställningen kan också hävas på grund av avtalsbrott. Då krävs det att arbetsgivaren inte har känt till att den arbetssökande ljög och att den arbetssökande är medveten om att han eller hon ljög.

Ledarskap

Chefers arbetsmiljö glöms bort

Stress och en ohållbar arbetssituation. Det är vardagen för många av landets chefer. Trots det faller ansvaret för deras arbetsmiljö ofta mellan stolarna. Den slutsatsen drar Arbetsmiljöverket efter att ha inspekterat 1 100 företag.
Ola Rennstam Publicerad 25 april 2024, kl 08:01
Dålig arbetsmiljö för chefer. En kvinnlig chef masserar sin handled och en manlig chef har hela sin datorskärm täckt med kom ihåg-lappar.
När Arbetsmiljöverket inspekterade arbetsmiljön för chefer i privat sektor fann man brister på 65 procent av fallen. Foto: Colourbox.

I juni 2022 inledde Arbetsmiljöverket en stor insats med fokus på chefer inom privat sektor. Sammanlagt gjordes 1 100 inspektioner under ett och ett halvt års tid – och nu är rapporten klar. Den visar att myndighetens inspektörer fann brister i arbetsmiljöarbetet på 65 procent av de inspekterade företagen. 

Insatsen har fokuserat på första linjens chefer, alltså de chefer som är närmast medarbetarna.

– Det är yrkesgrupp som ofta pressas både uppifrån och nedifrån i organisationen, vilket kan leda till stress och en ohållbar arbetsmiljö, säger Malin Cato, arbetsmiljöinspektör vid Arbetsmiljöverket.

Chefers arbetsmiljö glöms bort

Rapporten visar att ansvaret för chefernas arbetsmiljö ofta faller mellan stolarna. Första linjens chefer exkluderas från medarbetarundersökningar, skyddsronder och medarbetarsamtal. Malin Cato anser att chefernas arbetsmiljö behöver lyftas och synliggöras.

Malin Cato, Arbetsmiljöverket

– På många företag är det inte självklart att tänka på cheferna som vanliga arbetstagare. En chef är också en medarbetare, som behöver en bra arbetsmiljö för att kunna vara ett bra stöd åt andra. Om chefen har en bra arbetsmiljö är chansen större att medarbetarna har det, säger hon.

Varför glöms chefernas arbetsmiljö bort?
– Inspektionerna har visat att den person som ansvarar för första linjens chefers arbetsmiljö, det vill säga dennes chef, inte alltid har förstått att det ingår i arbetsuppgifterna. Många saknar också tillräcklig kunskap inom arbetsmiljöområdet. Risken är att de arbetsmiljöfrågor som berör chefer inte tas om hand och det kan i sin tur leda till ohälsa och olyckor.

Arbetsmiljöombud saknas för chefer

Arbetsmiljöverket påpekar att första linjens chefer ofta saknar arbetsmiljöombud*. I många fall finns arbetsmiljöombud på arbetsplatsen men de representerar medarbetarna gentemot arbetsgivaren.

– Cheferna ses ofta som arbetsgivarrepresentanter och som en motpart. Här har arbetsmiljöombuden en viktig roll i att påtala arbetsmiljörisker. Även chefer kan behöva arbetsmiljöombud, säger Malin Cato.

Arbetsmiljöverket understryker att majoriteten av de inspekterade företagen har åtgärdat de påpekade bristerna.

*Inom Unionen benämns rollen "arbetsmiljöombud" men lagstiftningen och Arbetsmiljöverket använder benämningen  "skyddsombud".

Ledarskap

Chefer behöver ångest

Starka kulturupplevelser som förvirrar och skakar om – det är vad ledare behöver för att bli bättre. Allt enligt ledarskapsmetoden Schibbolet.
Publicerad 24 april 2024, kl 06:01
En stressad chef vid sitt skrivbord med huvudet i händerna.
Mätbar effekt - Schibbolet ger bättre chefer och mindre stress. Metoden utvecklar ledarskapet med poesi och kaos. Foto: Colourbox.

Ledarskapsträning från helvetet. Chefskurs med Kafka. Ett stålbad fyllt med poesi och musik. Så skulle nog den udda och utmanande Schibboletmetoden lite förenklat kunna beskrivas. Konceptet går ut på att utsätta chefer för ett känslomässigt kaos – med hjälp av kultur. Med omstörtande musik och poesi ska deltagarna skakas om – ja, till och med chockas. Något som i sin tur leder till att man kan stanna upp, reflektera, ompröva och därigenom öva sin omdömesförmåga. 

Ur denna medvetna träning växer så småningom ett mer ansvarstagande och genomtänkt ledarskap. 

– Schibbolet är menat som en guide till livets komplexitet. Att vara ledare och utveckla andra människor är något djupt allvarligt. Det är ett stort ansvar att ha en genomgripande påverkan på andra människors liv, säger Julia Romanowska, medicine doktor, konstnär, programmerare och initiativtagare till metoden. 

Schibbolet handlar om att utveckla ledarskap på omvägar som inte handlar om ledarskap. I stället är det, via kultur, en djupdykning ned i de existentiella frågornas bråddjup, vilket syftar till att väcka medkänsla, etiska insikter och nå egen mognad. 

Frustration födde Schibbolet

Julia Romanowska har själv varit chef och har dessutom ett förflutet som organisations- och ledarskapsutvecklare. Schibboletexperimentet växte fram ur hennes egen tilltagande frustration över många utbildningars ytliga och förenklade syn på ledarskap.

 – Efter hand insåg jag att ledarskapsutbildningarna var infantiliserande och dessutom ofta saknade vetenskaplig grund. Jag ville skapa en motbild till de standardiserade mallar och verktyg som erbjuder förenklade lösningar men inte kan hantera svårare frågor. Möjligtvis kan de fungera för helt oproblematiska verksamheter, säger hon. 

Men hur går det här ihop? Att utveckla chefer med hjälp av kultur kan väl knappast vara vetenskapligt utan snarare ganska flummigt? Och fungerar det verkligen att utveckla ett bättre ledarskap med ångestupplevelser? Jadå, menar Julia Romanowska och hänvisar till sin studie med mätbara och statistiskt belagda effekter. Resultatet visar att både cheferna själva och deras medarbetare mådde mentalt bättre och var mindre stressade efter att ha deltagit i Schibboletprogrammet, jämfört med dem som hade deltagit i en traditionell ledarskapsutbildning. 

Från makt till medkänsla

I studien ingick 200 medarbetare, varav 50 chefer, från olika branscher. De delades slumpmässigt in i två grupper. Den ena fick se tolv Schibboletföreställningar med poesi och musik. Den andra gruppen gick en traditionell ledarskapsutbildning arrangerad av Försvarsmakten, liknande dem som Julia Romanowska själv har hållit tidigare. 

Studien pågick under ett år och under tiden utvärderades cheferna samt deras medarbetare. Julia Romanowska följde upp psykologiska, sociala och biologiska aspekter även efteråt. Bland annat undersöktes psykologiska faktorer som mental hälsa och utmattningssyndrom. 

De psykosociala aspekterna fokuserade på hur cheferna hanterade konflikter, kränkningar och liknande, samt i vilken utsträckning ledarna använde sig av undvikande strategier. Även självkänsla skattades. Den biologiska faktorn var nivåerna av hormonet DHEA-S, som är viktigt för motståndskraft och kroppens förmåga att skydda sig mot infektioner och skadlig stress. 

Utvärderingen visade att medarbetarna till chefer som hade gått den traditionella ledarskapsutbildningen mådde sämre och var mer stressade än dem i Schibboletgruppen. Paradoxalt nog uppfattade sig ändå de cheferna själva som bättre ledare.

I Schibboletgruppen var det tvärtom. Medarbetarna skattade chefernas ledarskap högre. Den långsiktiga uppföljningen visade också att Schibboletgruppen mådde bättre, var energiska och mindre stressade. 

– En förklaring är att cheferna som deltagit i Schibbolet-konceptet fick ett annat sätt att se på sig själva och blev mer självrannsakande, ödmjuka och mindre egocentriska, vilket också gynnar deras medarbetare. 

Viktiga insikter kräver mod

Julia Romanowska menar att tonvikten i traditionella ledarskapsutbildningar ligger på makt, kontroll, manipulerande styrmedel och, inte minst, att pumpa upp det egna egot. Vilket inte gynnar självreflektion. Schibbolet går på tvärs och banar i stället väg för ett reflekterat ledarskap, som inte är självcentrerat utan fokuserar på de människor man möter. Riktningen går alltså inte från ledarens styrande strategier till omgivningen utan åt andra hållet. Ansvar och moraliska överväganden är genomgående teman.

 – Det sker en förskjutning hos deltagarna från att tänka i termer av makt, till att tänka i termer av eget ansvar. Vi måste ställa oss nya frågor när det gäller ledarskapsutveckling. Och det kräver förståelse för människans villkor, inklusive de mörka sidorna. Vägen till viktiga insikter är alltid både krävande och skrämmande. Men livsnödvändig, säger Julia Romanowska.

Text: Gertrud Dahlberg

UPPLEVELSER GER REFLEKTION

  • Det hebreiska ordet ”schibbolet” kan översättas med ”det som bär frö” eller ”prövosten”. 
  • Julia Romanowska har utvecklat Schibbolet till konstnärliga föreställningar där textfragment om ondska, lidande och katastrof läses upp. Ibland till musik. Syftet är väcka starka känslor och skaka om – vilket ska leda till eftertanke och en känsla av eget ansvarstagande. Metoden innebär en både svårfångad och mödosam mognadsprocess som möjliggör växande. 
  • I boken Schibboleteffekten – ledarskap, konsten och människans ansvar ger Julia Romanowska en sammanfattning av sin doktorsavhandling och sina forskningsresultat