Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så förebygger du psykisk ohälsa

För att gagna god hälsa på arbetsplatsen ska man jobba med hälsofrämjande faktorer såsom öppet klimat, friskvård och att bygga tillit. Det anser Sussi Schipper, attitydsambassadör på Hjärnkoll.
Åsa Frisk Publicerad
Colourbox
Colourbox

Psykisk ohälsa är ett av de största och snabbast växande hoten mot folkhälsan. I Sverige är det mellan 20-40 procent som upplever någon form av psykisk ohälsa.

- Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det är allt från psykiska sjukdomar till psykiska besvär och nedsättningar som kan störa mer eller mindre i vårt dagliga liv, säger Sussi Schipper.

För att öka kunskapen om ohälsa och på sikt kanske råda bot ska man som chef arbeta med hälsofrämjande insatser.

- Friskfaktorer i arbetslivet är unika för var och en av oss. Humor, friskvård, tydlig organisation, påverkan och bra fysisk arbetsmiljö kan vara några exempel på friskfaktorer, säger Sussi Schipper.

Att jobba för personalens välbefinnande bidrar till en positiv arbetsmiljö. Alla ska behandlas med respekt och värdighet, personalen ska känna sig delaktig i beslutsprocesser och man ska ha bra konflikthantering.

Tidiga tecken på psykisk ohälsa kan vara olika slags förändringar av den anställdes normala beteende till exempel dålig sömn, ont i magen, förkylning, humörsvängningar eller att personen tappat sitt sinne för humor.

Det kan löna sig att se dessa varningssignaler så tidigt som möjligt genom att man då kanske undviker en sjukskrivning på flera månader. Rutiner för att identifiera tidiga signaler kan vara regelbundna arbetsplaneringsmöten, utvärderingar och informella samtal.

Om det går så långt som till sjukskrivning är det viktigt att chefen håller kontakten med den sjukskrivne. Det kan finnas en oro att man som chef trakasserar den sjuke men brist på kontakt och engagemang från chefens sida kan göra det svårare för den anställde att komma tillbaka till arbetet. Föreslå och kom överens om en tid när ni ska ha kontakt igen. Pröva också olika sätt såsom telefon, e-post och möten på eller utanför arbetsplatsen.

För att återgången i arbetslivet ska gå så smidigt som möjligt efter sjukskrivningen bör det finnas en handlingsplan. Den ska innehålla anpassningar av arbetsplatsen eller arbetssituationen. Till exempel om återgången ska ske gradvis, om vissa delar av arbetet kan förändras eller tas bort och ge den anställde mer kontroll över planering och hantering av sin egen arbetstid och arbetsbörda.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

"Lajv gör mig säkrare i chefsrollen"

Amanda Vinblad är chef. Men ibland också en sjavig vampyr, en manipulativ häxprefekt och stundom en skjutglad rövarkapten. Hobbyn tillåter henne vara i stort sett vem hon önskar vara.
Johanna Rovira Publicerad 21 februari 2025, kl 06:01
Lajvande chefen Amanda Vinblad. Till vänster i skog med röd basker, till höger i fantasydräkt med pilbåge.
Lajvande chefer blir mer empatiska och effektiva ledare, vilket inte bara gynnar deras egen utveckling utan också skapar en positiv och produktiv arbetsmiljö för alla medarbetare. Hobbyn tillåter Amanda Vinblad att vara i stort sett vem hon vill vara. Foto: Privat.

 

Vad är lajv?

– Det är ett slags improviserat skådespeleri utan åskådare. I grund och botten handlar det om rollspel. Det finns lika många olika sätt att göra ett lajv på som det finns genrer. Samma lajv med exakt samma roller kan dessutom bli helt annorlunda när man spelar det nästa gång. Det kan ta alltifrån några timmar till flera dagar och antalet deltagare kan variera från en handfull till flera tusen.

Hur kom det sig att du började?

– Jag har alltid gillat fantasy, men som tjej blir du inte inbjuden till de nördiga sakerna. Under mina universitetsstudier i Luleå skrev jag till en lajvgrupp, som jag kom i kontakt med via mitt ex bror, och fick vara med på ett stort lajv. Jag kände mig väldigt malplacerad. När jag flyttade till Göteborg letade jag aktivt upp olika lajv och numera blir jag tillfrågad och inbjuden.

Vad får du ut av lajvandet?

– Det ger adrenalinpåslag, men man lär sig mycket också, framför allt psykologi. Man kan verkligen lära sig ledarskap och får testa att vara ledare på ett tryggt sätt. Du lär dig avläsa kroppsspråk, känna igen och bemöta härskartekniker och du lär dig ödmjukhet inför folks olikheter. Jag har också blivit en bättre talare, vilket gör mig mer självsäker i min yrkesroll.

Vilken är din favoritgenre?

– Jag har egentligen ingen favorit utan kan vara med i olika sorters lajv oberoende av genre. Bland mina bästa lajv finns dem som avhandlar svåra ämnen. Jag tycker också det är kul med rena krigslajv där vi springer och ”boffrar” (använder mjuka vapen, reds. anm.) på varandra.

Är det en dyr hobby?

– Ja och nej. Vampyrlajv är billiga, medan andra är jättedyra. Ett av mina senaste ägde rum på ett slott i Polen och trots att jag hade sistaminutenbiljett med rabatt gick det totalt på runt 10 000 kronor. Dräkterna är en hobby för sig, de kan vara otroligt dyra, men det går också att låna kläder och utrustning av varandra.

Skulle du bjuda med kollegorna på lajv som teamworkaktivitet?

– Nej, det är så pass obekvämt för många att behöva släppa garden inför andra. Det kan också uppfattas som skämmigt av utomstående att vara vuxen och springa runt och leka. Men egentligen skulle det faktiskt kunna vara en jättebra teambuildingaktivitet att få gå i någon annans skor. 

GÖR: Produktchef på CPAC Systems AB, elektroniktillverkare i Volvogruppen.

ÅLDER: 34.

BOR: Stenkullen öster om Lerum.

RÅD TILL HUGADE LAJVARE: Gå med i Facebookgruppen ”Vi som lajvar”. Där kan du få tips om kommande lajv, få hjälp med kläder och utrustning och diskutera annat som är relevant för hobbyn.