Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så förebygger du psykisk ohälsa

För att gagna god hälsa på arbetsplatsen ska man jobba med hälsofrämjande faktorer såsom öppet klimat, friskvård och att bygga tillit. Det anser Sussi Schipper, attitydsambassadör på Hjärnkoll.
Åsa Frisk Publicerad
Colourbox
Colourbox

Psykisk ohälsa är ett av de största och snabbast växande hoten mot folkhälsan. I Sverige är det mellan 20-40 procent som upplever någon form av psykisk ohälsa.

- Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det är allt från psykiska sjukdomar till psykiska besvär och nedsättningar som kan störa mer eller mindre i vårt dagliga liv, säger Sussi Schipper.

För att öka kunskapen om ohälsa och på sikt kanske råda bot ska man som chef arbeta med hälsofrämjande insatser.

- Friskfaktorer i arbetslivet är unika för var och en av oss. Humor, friskvård, tydlig organisation, påverkan och bra fysisk arbetsmiljö kan vara några exempel på friskfaktorer, säger Sussi Schipper.

Att jobba för personalens välbefinnande bidrar till en positiv arbetsmiljö. Alla ska behandlas med respekt och värdighet, personalen ska känna sig delaktig i beslutsprocesser och man ska ha bra konflikthantering.

Tidiga tecken på psykisk ohälsa kan vara olika slags förändringar av den anställdes normala beteende till exempel dålig sömn, ont i magen, förkylning, humörsvängningar eller att personen tappat sitt sinne för humor.

Det kan löna sig att se dessa varningssignaler så tidigt som möjligt genom att man då kanske undviker en sjukskrivning på flera månader. Rutiner för att identifiera tidiga signaler kan vara regelbundna arbetsplaneringsmöten, utvärderingar och informella samtal.

Om det går så långt som till sjukskrivning är det viktigt att chefen håller kontakten med den sjukskrivne. Det kan finnas en oro att man som chef trakasserar den sjuke men brist på kontakt och engagemang från chefens sida kan göra det svårare för den anställde att komma tillbaka till arbetet. Föreslå och kom överens om en tid när ni ska ha kontakt igen. Pröva också olika sätt såsom telefon, e-post och möten på eller utanför arbetsplatsen.

För att återgången i arbetslivet ska gå så smidigt som möjligt efter sjukskrivningen bör det finnas en handlingsplan. Den ska innehålla anpassningar av arbetsplatsen eller arbetssituationen. Till exempel om återgången ska ske gradvis, om vissa delar av arbetet kan förändras eller tas bort och ge den anställde mer kontroll över planering och hantering av sin egen arbetstid och arbetsbörda.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

90 000 chefer lämnar – få unga vill ta över

Inom tio år kommer 90 000 chefer att lämna arbetslivet. Samtidigt avskräcks många unga av villkoren i chefsrollen. För att locka nästa generation krävs bättre förutsättningar, menar experter.
Lina Björk Publicerad 17 november 2026, kl 08:15
Bilden är ett montage. Till vänster syns en ung person i formell klädsel vid ett bord, med andra personer och en bärbar dator i bakgrunden. Till höger syns två vuxna personer poserande bredvid varandra.
Inom tio år väntas 90 000 chefer lämna arbetslivet. Samtidigt tvekar många unga inför en chefsroll som har blivit allt mer krävande, enligt Malin Wranding och Caroline Thunved. Foto: Colourbox/ Anna-Lena Ahlström

Högre tempo, större krav och bredare roll. Att chefsrollen har förändrats de senaste 20 åren är de flesta överens om. Dagens chefer förväntas inte bara leverera resultat, de ska skapa kultur och psykologisk trygghet.

– Tidigare handlade chefsrollen om förvaltning. Nu måste du leda i ständig förändring, vilket innebär att ha koll på cybersäkerhet, arbetsmiljö, digital utveckling, omvärldsbevakning och fackkunskap i olika frågor, säger Malin Wranding, senior rådgivare inom ledarskap.

Inom tio år kommer 90 000 chefer att gå i pension, enligt statistik från SCB. Men chefsbristen syns redan i dag i form av många chefer har ansvar för allt fler medarbetare. Caroline Thunved, tidigare generalsekreterare för Sveriges Kommunikatörer, är oroad över utvecklingen.

– Många chefer leder med ohållbara krav och förutsättningar och det ser unga. Om du vill få ihop ditt liv och karriär så lockar inte den rollen, säger hon.

Hur ska arbetsgivare få fler att vilja bli chefer?

– Gör uppdraget rimligt. Många chefer har en kravbild som inte är hållbar. Tydligare prioriteringar och bättre organisatoriska förutsättningar är avgörande för att rollen ska vara attraktiv över tid.
 

Caroline Thunved får medhåll av Malin Wranding:

– En chef ska aldrig vara ensam. Arbetsgivare behöver skapa utrymme för reflektion och feedback. Det kan handla om att ha någon att bolla med eller en grupp där du kan ventilera fritt, antingen ett chefsforum eller en grupp du själv valt ut och litar på.

Båda pekar också på att utbildning är en nyckel, men inte enbart genom punktinsatser utan som en del i vardagen.

Varför bli chef när man kan få samma lön utan personalansvar?

– Att bli chef ska inte vara en belöning för att du jobbar hårt. Låt specialister vara specialister. En ledarposition är en roll om kunskap, att inspirera andra och få dem att växa. Och med rätt förutsättningar är det fantastiskt, säger Caroline Thunved.

 

 Kan du tänka dig att bli chef?

 Fatima Essaidi, 24 år, civilingenjör och föreläsare

Fatima

– Jag skulle kunna tänka mig det, men jag har heller inte bråttom att bli det. Det får ta sin tid, eftersom jag upplever att det finns ett värde i att bygga upp sin livs- och arbetslivs erfarenhet innan man leder andra människor. 





Mattias Westerholm, 34 år, it-konsult Vivicta AB

– Det är inget jag drömmer om, men jag har provat på chefskap i ideella sammanhang. Det har lärt mig mycket och det har varit kul att ta ansvar. Men en mellanchefs roll avskräcker mig: man får ett stort ansvar men ett litet mandat, så det skulle jag passa mig för. Jag trivs bättre i demokratiska organisationer där man bestämmer tillsammans och skulle kunna bidra mer till exempel i ett styrelsearbete. 


Elias Qalandari, 24 år, administratör Norrtulls SK

– Både ja och nej. Det beror helt på vad som förväntades av mig. En faktor som bidrar till att unga inte upplever det attraktivt att bli chef är upplevelsen av dem som pekar med hela handen. Det landar inte så väl hos en ung gene ration. Många lockas säkert av en hög lön och status, men så står man plötsligt där och känner sig ensam och illa omtyckt av sina medarbetare och frågar sig varför man tackade ja till rollen. 

Vibeke Kapstad Botilsrud, 26 år, projektassistent WWF

– Att ha ansvar för medarbetare och kunna utveckla en arbetsplats kan vara ett givande jobb, men just nu vill jag få mer erfarenhet och bli mer bekväm i min nuvarande roll. Att vara chef kan vara en svår position. Samtidigt som man har ett mandat finns det begränsningar, vilket jag har sett i min organisation. Med personalansvar följer också svåra frågor som rör medarbetare som man måste ta tag i.