Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så förebygger du psykisk ohälsa

För att gagna god hälsa på arbetsplatsen ska man jobba med hälsofrämjande faktorer såsom öppet klimat, friskvård och att bygga tillit. Det anser Sussi Schipper, attitydsambassadör på Hjärnkoll.
Åsa Frisk Publicerad
Colourbox
Colourbox

Psykisk ohälsa är ett av de största och snabbast växande hoten mot folkhälsan. I Sverige är det mellan 20-40 procent som upplever någon form av psykisk ohälsa.

- Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det är allt från psykiska sjukdomar till psykiska besvär och nedsättningar som kan störa mer eller mindre i vårt dagliga liv, säger Sussi Schipper.

För att öka kunskapen om ohälsa och på sikt kanske råda bot ska man som chef arbeta med hälsofrämjande insatser.

- Friskfaktorer i arbetslivet är unika för var och en av oss. Humor, friskvård, tydlig organisation, påverkan och bra fysisk arbetsmiljö kan vara några exempel på friskfaktorer, säger Sussi Schipper.

Att jobba för personalens välbefinnande bidrar till en positiv arbetsmiljö. Alla ska behandlas med respekt och värdighet, personalen ska känna sig delaktig i beslutsprocesser och man ska ha bra konflikthantering.

Tidiga tecken på psykisk ohälsa kan vara olika slags förändringar av den anställdes normala beteende till exempel dålig sömn, ont i magen, förkylning, humörsvängningar eller att personen tappat sitt sinne för humor.

Det kan löna sig att se dessa varningssignaler så tidigt som möjligt genom att man då kanske undviker en sjukskrivning på flera månader. Rutiner för att identifiera tidiga signaler kan vara regelbundna arbetsplaneringsmöten, utvärderingar och informella samtal.

Om det går så långt som till sjukskrivning är det viktigt att chefen håller kontakten med den sjukskrivne. Det kan finnas en oro att man som chef trakasserar den sjuke men brist på kontakt och engagemang från chefens sida kan göra det svårare för den anställde att komma tillbaka till arbetet. Föreslå och kom överens om en tid när ni ska ha kontakt igen. Pröva också olika sätt såsom telefon, e-post och möten på eller utanför arbetsplatsen.

För att återgången i arbetslivet ska gå så smidigt som möjligt efter sjukskrivningen bör det finnas en handlingsplan. Den ska innehålla anpassningar av arbetsplatsen eller arbetssituationen. Till exempel om återgången ska ske gradvis, om vissa delar av arbetet kan förändras eller tas bort och ge den anställde mer kontroll över planering och hantering av sin egen arbetstid och arbetsbörda.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Vd:n vann Jungle Ultra: ”Jag väljer aldrig flykt”

Jessica Fussey, vd för Moneywise, vann Jungle Ultra i Peru 2026, ett av världens mest extrema lopp i Amazonas djungel. Pannbenet är en del av hennes ledarskap.
Elisabeth Brising Publicerad 20 november 2026, kl 06:00
 Löpare med ryggsäck tar sig fram intill ett vattendrag i tät regnskog, bredvid ett porträttfoto.
Jessica Fussey sprang 230 kilometer genom Perus regnskog och vann Jungle Ultra 2026. ”Det brutalaste jag gjort”, säger vd:n för Moneywise.
Foto: BJØRN SØRENSEN & BEYOND THE ULTIMATE.

Varför sprang du ultralopp i regnskogen?

– Jag kände att jag måste hitta en ny utmaning och googlade världens tuffaste ultralopp. Jag har gjort några tidigare och gillar att se hur långt jag kan pressa mig själv. När jag spelade handboll i gymnasiet hade jag en coach som sade att när du tror att du inte orkar mer har du 50 procent kvar. Och ”välj: Kamp eller flykt?!” Det där har jag i bakhuvudet. Jag väljer aldrig flykt.

Jungle Ultra: 230 kilometer genom Perus regnskog

Berätta om loppet!

– Det är fem dagar, 230 kilometer i Perus djungel. 30 grader varmt genom lera, stup och floder. Jag bar all packning själv, en hammock, sovsäck och 10 000 kalorier. Jag packade nudlar, nötcreme och frukostkex. Vatten fick vi längs vägen.

Hur förberedde du dig?

– Jag sprang 90 kilometer i veckan med min väska. Testade att äta det jag skulle äta och att springa på det. Jag tog kontakt med andra som skulle göra samma lopp, många var också entreprenörer, så vi kanske gillar den typen av utmaningar. Efter loppet vägde jag fem kilo mer, ben och fötter var uppsvullna av inflammation och salt. Kroppen kändes helt paj, men det försvann efter ett par veckor.

Vad har du för relation till naturen?

– Jag älskar natur och berg. Maraton på väg ger inte lika mycket som att vandra en mil genom en flod och söka platser som nästan ingen varit på. I Amazonas var jag själv nästan hela tiden. Jag såg fjärilar, apor, jättestora myror. Sista dagen fick jag en stor spindel på handen, men orkade inte ens tänka på om den var giftig.

Utsatte du dig för faror?

– Vi fick reda på i efterhand av medicinteamet att de hade sett en orm som kan döda inom tjugo minuter – och vi var två timmar från närmaste sjukhus. Sedan var det stup, jag ramlade på ett ställe och skrapade upp hela kroppen. En kille fick ett bambuskott i ögat och en skar nästan av tummen. Sista dagen när jag gjorde 67 kilometer mådde jag så illa.

Kunde du sova i hängmattan?

– Ja, vi lade oss redan klockan sex i enkla tältläger. Jag fick väl fem timmars sömn per natt och jag har ju fem barn och har lärt mig att klara mig på lite sömn.

Så hjälper pannbenet Jessica Fussey som vd

Vad har loppet gemensamt med ditt ledarskap?

– Entreprenörskap är som att springa ett ultralopp. Man måste nog vara envis för att fortsätta när man får motgång efter motgång och försöka se det positiva. Mitt bolag hade kunnat gå i konkurs 2024. Delägare hoppade av. Jag vände på det och köpte deras andelar. Alla stöter på motgångar, det viktigaste är att ta sig upp och fortsätta framåt.

JESSICA FUSSEY

GÖR: Grundare, delägare och vd för lön- och redovisningsbyrån Moneywise med personal i Sverige och Spanien.

ÅLDER: 44 år.

BOR: Nära London. Uppväxt utanför Uppsala.

FRITID: Ultralopp, maraton, styrketräning, bestiga berg (som Kilimanjaro). Familj, man och fem barn.