Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så förebygger du psykisk ohälsa

För att gagna god hälsa på arbetsplatsen ska man jobba med hälsofrämjande faktorer såsom öppet klimat, friskvård och att bygga tillit. Det anser Sussi Schipper, attitydsambassadör på Hjärnkoll.
Åsa Frisk Publicerad 28 oktober 2014, kl 10:40
Colourbox
Colourbox

Psykisk ohälsa är ett av de största och snabbast växande hoten mot folkhälsan. I Sverige är det mellan 20-40 procent som upplever någon form av psykisk ohälsa.

- Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det är allt från psykiska sjukdomar till psykiska besvär och nedsättningar som kan störa mer eller mindre i vårt dagliga liv, säger Sussi Schipper.

För att öka kunskapen om ohälsa och på sikt kanske råda bot ska man som chef arbeta med hälsofrämjande insatser.

- Friskfaktorer i arbetslivet är unika för var och en av oss. Humor, friskvård, tydlig organisation, påverkan och bra fysisk arbetsmiljö kan vara några exempel på friskfaktorer, säger Sussi Schipper.

Att jobba för personalens välbefinnande bidrar till en positiv arbetsmiljö. Alla ska behandlas med respekt och värdighet, personalen ska känna sig delaktig i beslutsprocesser och man ska ha bra konflikthantering.

Tidiga tecken på psykisk ohälsa kan vara olika slags förändringar av den anställdes normala beteende till exempel dålig sömn, ont i magen, förkylning, humörsvängningar eller att personen tappat sitt sinne för humor.

Det kan löna sig att se dessa varningssignaler så tidigt som möjligt genom att man då kanske undviker en sjukskrivning på flera månader. Rutiner för att identifiera tidiga signaler kan vara regelbundna arbetsplaneringsmöten, utvärderingar och informella samtal.

Om det går så långt som till sjukskrivning är det viktigt att chefen håller kontakten med den sjukskrivne. Det kan finnas en oro att man som chef trakasserar den sjuke men brist på kontakt och engagemang från chefens sida kan göra det svårare för den anställde att komma tillbaka till arbetet. Föreslå och kom överens om en tid när ni ska ha kontakt igen. Pröva också olika sätt såsom telefon, e-post och möten på eller utanför arbetsplatsen.

För att återgången i arbetslivet ska gå så smidigt som möjligt efter sjukskrivningen bör det finnas en handlingsplan. Den ska innehålla anpassningar av arbetsplatsen eller arbetssituationen. Till exempel om återgången ska ske gradvis, om vissa delar av arbetet kan förändras eller tas bort och ge den anställde mer kontroll över planering och hantering av sin egen arbetstid och arbetsbörda.

Ledarskap

Karaten gjorde Stina till en bättre chef

Vd:n Stina Flogell är karateinstruktör på fritiden. Det har lärt henne nyttan med tydligt ledarskap och effekten av positiv förstärkning.
Publicerad 22 september 2023, kl 06:00
Vd:n Stina Flogell i karatedräkt i träningslokalen.
Hon har svart bälte i karate - och ledarskap. Karate kan låta våldsamt, men Stina Flogell, vd på Megger Sweden, poängterar att filosofin enbart handlar om självförsvar. Foto: Gustaf Waesterberg.

Varför började du med karate?

– Jag var i 20-års åldern och började för att känna mig tryggare på stan och göra något mer än att bara gå på gym. Karate ger inte bara en bra fysisk träning utan blir även ett sätt att leva och en introduktion till den spännande japanska kulturen. Sporten har gett mig väldigt mycket och många nya vänner i flera länder.

Hur ofta tränar du?

– Nästan varje dag, men just nu har jag en paus på grund av en axelskada – som inte beror på karaten.

Hur får du träningen att gå ihop med familjeliv och jobb?

– Det är lätt att fastna i jobb och då har det bara varit bra med specifika träningstider att passa. Träningen ger mig mycket energi, så övriga prioriteringar hinner jag ändå med.

Stina Flogell.

Har du haft nytta av karaten i ditt ledarskap?

– Ja, på många sätt. Den har bidragit till att jag är en lugnare och tryggare människa. Jag har under flera år varit instruktör för barngruppen. Där har jag verkligen lärt mig nyttan med tydligt ledarskap och effekten av positiv förstärkning när man vill utveckla andra.

Hur har det gått på dina tävlingar?

– Att tävla är ett sätt att utmana sig själv. Jag har både tävlat på hemmaplan och utomlands. Den tävling jag är mest stolt över var när jag tog silvermedalj i ”Senior Master Kata”-klassen i Shanghai 2017.

Hur reagerar folk när du berättar om ditt fritidsintresse?

– Många skämtar och säger: ”Då gäller det att passa sig.” Jag brukar svara att det är tvärtom, de kan känna sig trygga, för någon som tränar karate skulle aldrig gå till attack – vi tränar självförsvar.

Har du någonsin använt karaten i självförsvarssyfte?

– Man får lära sig att det är bara en absolut sista utväg att använda sin kunskap. Vid ett tillfälle i min ungdom har jag haft nytta av det karaten skapat. Jag var på väg hem sent en kväll och blev förföljd av två män som ville att jag skulle följa med dem. När den ena tog tag i mig lyckades jag göra mig fri och springa därifrån.

Har man en fördel av att vara kort i växten?

– Jag är 159,5 cm och skulle vilja säga att det finns för- och nackdelar med allt. Är man liten och nätt är man ofta snabbare och smidigare än någon som är större och kraftigare. Man får helt enkelt lära sig att utnyttja sina egna styrkor.

Har du några tips till den som funderar på att börja med sporten?

– Var inte rädd att testa. De flesta klubbar har prova-på-dagar och det är väldigt vanligt att börja samtidigt som sina egna barn – på köpet får man ett gemensamt intresse. 

Text: Katarina Markiewicz.

STINA FLOGELL

GÖR: Vd och styrelseledamot på Megger Sweden AB.

ÅLDER: 56.

BOR: Stockholm.

FAMILJ: Två vuxna barn och barnbarn.