Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Lyckad ledarskapsutbildning för nyanlända

Första kullen har redan fått jobb. Nu satsar Handelshögskolan vidare på sin ledarskapsutbildning för nyanlända akademiker.
– Jag har lärt mig enormt mycket, säger Azeb Samuel.
Publicerad
Handelshögskolan i Stockholm.
Handelshögskolans ledarskapsutbildning för nyanlända har visat sig vara ett vara vinnande koncept. Foto: Hasse Holmberg / TT

I juni examinerades första kullen studenter ut från Handelshögskolans ledarskapsutbildning för akademiker som flytt till Sverige – RAMP, Rapid Acceleration Management Program. En av dem är Azeb Samuel, som flyttade till Sverige för tre år sedan. Hon kommer från Eritrea och har en bakgrund inom marknadsföring. Som för många andra flyktingar har hon tidigare upplevt det svårt att få jobb som matchar hennes kompetensnivå. Självförtroende sjönk och hon började tvivla på sina möjligheter att få kvalificerade jobb. Ett år på Handelshögskolan har ändrat på de förutsättningarna.

– Mitt självförtroende har ökat. Bara känslan av att det finns folk som tror på mig och som vill ta tillvara min kunskap är stärkande. Jag har också lärt mig mycket både på utbildningen och på min praktikplats på Absolut Vodka, säger hon.

RAMP består av nio månaders utbildning varav 50 dagar är studier på skolan och resten praktik på ett svenskt företag. Själva undervisningen hålls på engelska för att alla ska kunna ta till sig innehållet oberoende av hur långt de har kommit med svenskan. Innehållet består bland annat av marknadsföring, ekonomi, affärsutveckling och ledarskap. Dessutom ett block om svensk arbetsmarknad och svensk samhällskunskap.

– Men på praktikföretagen är det svenska som gäller. Det har varit tufft för vissa av studenterna, särskilt fikarasterna, har jag hört. Men samtidigt lärorikt, säger Kristina Nilsson, programansvarig.

Praktikföretagen får betala en summa för att ingå i programmet. Deltagarna praktiserar utan ersättning, men många av dem kan genomföra utbildningen inom ramen för olika arbetsmarknadsåtgärder.

Deltagarna ska ha flyktingstatus och uppehållstillstånd samt en examen och erfarenheter av chefsroller.

– Till första omgången hade vi cirka 100 sökande. Vi kallade 30 till intervju och landade i 14 studenter. Det svåra är matchningen mellan student och företag, säger Kristina Nilsson.

Idén till RAMP uppstod under den stora flyktingströmmen för två år sedan.

– Vi frågade oss vad vi kunde bidra med. Eftersom det ligger i vårt uppdrag att bidra till Sveriges konkurrenskraft och vår spetskompetens är att utbilda i samarbete med näringslivet, var detta ett naturligt steg för oss, säger Kristina Nilsson.

– Vi såg att det fanns en stor kompetensreserv i Sverige som ofta inte ens får lämna avbytarbänken. Samtidigt råder kompetensbrist inom vissa branscher. Bristen på mångfald är störst inom chefsgruppen.

För Azeb Samuel har utbildningen öppnat dörren till den svenska arbetsmarknaden på ett helt nytt sätt. Under praktiken på Absolut Vodkas marknadsavdelning fick hon göra en mängd olika saker för att verkligen lära sig företaget. Och dessutom att blanda drinkar.

– Jag som inte ens dricker alkohol har blivit riktigt bra att göra cocktails. Jag har bjudit mina rumskompisar några gånger.

Det tuffaste med utbildningen har varit att få ihop det ekonomiskt. Ersättningen från Arbetsförmedlingen är svår att klara sig på i Stockholm. I och med att Azeb Samuel samtidigt har pluggat svenska var det inte möjligt att jobba extra. Men hon klarade det.

– Jag hade aldrig kunnat lära mig så mycket på så kort tid på något annat sätt.

Handelshögskolan har utvärderat första året av RAMP-projektet. Eftersom det har gått så bra beslutade de sig för att ta in en ny kull med studenter som började i augusti.

– Redan före examen hade hälften av första kullen fått jobberbjudanden, det är bra. Det har också varit en upplevelse för deltagarna att hamna i en helt ny kontext ute på företagen. Och roligt att så många företag vill vara med i ett sånt här projekt, säger Kristina Nilsson.

Text: Per Cornell

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Valios vd: ”Jag vill vara förrädare”

Robert Auselius är lovprisad vd. I senaste numret av Chef och Karriär berättar han om hur han gick från att sälja barnmat till att bli chef för Valio i Sverige.
David Österberg Publicerad 8 maj 2026, kl 06:01
Valios vd Robert Auselius
Robert Auselius är vd för Valio. Under många år drömde han om ett toppjobb i Schweiz - men hamnade i stället i Finland. Karl Nordlund

Vad är du riktigt bra på?

– Musik är jag väldigt duktig på. Jag älskar musik. Jag lyssnar alltid på musik. Jag tror att jag tillhör den procent av Spotifys användare som lyssnar mest. Frustrerande för min fru när jag sätter på musik tidigt på morgonen.

Vad ser du helst på tv?

– Jag älskar Förrädarna och Robinson. Och Mästarnas mästare. Det är kanske inte fint nog, men de programmen älskar jag. Det är spännande med gruppdynamik. Jag hade gärna varit med i Förrädarna – och hade helst velat vara förrädare. Men jag hade haft otroligt hög puls, för jag är inte bra på att ljuga. Däremot tror jag att jag hade haft lätt att bygga förtroenden.

Vad ville du bli när du var liten?

– Mellan jag var 5 och 13–14 ville jag bli fotbollsproffs. Som Maradona eller Lothar Matthäus.

Vad skulle du vilja vara riktigt bra på?

– Om jag fick drömma fritt hade jag velat vara popstjärna. Rest världen runt och stått på scen. Det hade ju varit jättekul. Jag spelar lite gitarr, men inte på proffsnivå.

Vad har du för relation till facket?

– Vi har haft en god relation i de frågor där vi har samarbetat. Min bild är att facket är intresserat av dialog och samarbete.

När blev du vuxen?

– Första gången jag kände mig vuxen var när jag flyttade hemifrån och skulle betala mina egna räkningar och laga mat och så. Men riktigt vuxen blev jag kanske inte förrän jag blev pappa. Då var jag 26.

Kan alla bli en bra chef?

– För att bli en bra chef behöver du empati, nyfikenhet och lyhördhet. Och veta vem du själv är och vilka värderingar du har. De flesta kan lära sig att bli en bra chef, men det passar inte alla på grund av deras personlighet och intresse.

Hur ofta köper du mejeriprodukter från andra företag?

– Jag skulle inte köpa mjölk från Arla, men vill jag exempelvis ha crème fraiche blir jag tvungen att välja något annat än Valio. Man blir väldigt lojal med det företag man jobbar för. Jag köper fortfarande bara Zoégas kaffe, ett av Nestlés varumärken.

Är det jobbigt att vara tvåa efter Arla?

– Att ha hård konkurrens stimulerar mig. Det gör att vi alltid måste vara på tårna. Vi måste vara innovativa och förändringsbenägna. Det gör också att vi måste hitta nya affärsområden. I dag är vi inte bara ett traditionellt mejeri som säljer laktosfri mjölk. Vi är ett mejeri som gått från dairy till food.

Här hittar du hela reportaget.