Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Lyckad ledarskapsutbildning för nyanlända

Första kullen har redan fått jobb. Nu satsar Handelshögskolan vidare på sin ledarskapsutbildning för nyanlända akademiker.
– Jag har lärt mig enormt mycket, säger Azeb Samuel.
Publicerad
Handelshögskolan i Stockholm.
Handelshögskolans ledarskapsutbildning för nyanlända har visat sig vara ett vara vinnande koncept. Foto: Hasse Holmberg / TT

I juni examinerades första kullen studenter ut från Handelshögskolans ledarskapsutbildning för akademiker som flytt till Sverige – RAMP, Rapid Acceleration Management Program. En av dem är Azeb Samuel, som flyttade till Sverige för tre år sedan. Hon kommer från Eritrea och har en bakgrund inom marknadsföring. Som för många andra flyktingar har hon tidigare upplevt det svårt att få jobb som matchar hennes kompetensnivå. Självförtroende sjönk och hon började tvivla på sina möjligheter att få kvalificerade jobb. Ett år på Handelshögskolan har ändrat på de förutsättningarna.

– Mitt självförtroende har ökat. Bara känslan av att det finns folk som tror på mig och som vill ta tillvara min kunskap är stärkande. Jag har också lärt mig mycket både på utbildningen och på min praktikplats på Absolut Vodka, säger hon.

RAMP består av nio månaders utbildning varav 50 dagar är studier på skolan och resten praktik på ett svenskt företag. Själva undervisningen hålls på engelska för att alla ska kunna ta till sig innehållet oberoende av hur långt de har kommit med svenskan. Innehållet består bland annat av marknadsföring, ekonomi, affärsutveckling och ledarskap. Dessutom ett block om svensk arbetsmarknad och svensk samhällskunskap.

– Men på praktikföretagen är det svenska som gäller. Det har varit tufft för vissa av studenterna, särskilt fikarasterna, har jag hört. Men samtidigt lärorikt, säger Kristina Nilsson, programansvarig.

Praktikföretagen får betala en summa för att ingå i programmet. Deltagarna praktiserar utan ersättning, men många av dem kan genomföra utbildningen inom ramen för olika arbetsmarknadsåtgärder.

Deltagarna ska ha flyktingstatus och uppehållstillstånd samt en examen och erfarenheter av chefsroller.

– Till första omgången hade vi cirka 100 sökande. Vi kallade 30 till intervju och landade i 14 studenter. Det svåra är matchningen mellan student och företag, säger Kristina Nilsson.

Idén till RAMP uppstod under den stora flyktingströmmen för två år sedan.

– Vi frågade oss vad vi kunde bidra med. Eftersom det ligger i vårt uppdrag att bidra till Sveriges konkurrenskraft och vår spetskompetens är att utbilda i samarbete med näringslivet, var detta ett naturligt steg för oss, säger Kristina Nilsson.

– Vi såg att det fanns en stor kompetensreserv i Sverige som ofta inte ens får lämna avbytarbänken. Samtidigt råder kompetensbrist inom vissa branscher. Bristen på mångfald är störst inom chefsgruppen.

För Azeb Samuel har utbildningen öppnat dörren till den svenska arbetsmarknaden på ett helt nytt sätt. Under praktiken på Absolut Vodkas marknadsavdelning fick hon göra en mängd olika saker för att verkligen lära sig företaget. Och dessutom att blanda drinkar.

– Jag som inte ens dricker alkohol har blivit riktigt bra att göra cocktails. Jag har bjudit mina rumskompisar några gånger.

Det tuffaste med utbildningen har varit att få ihop det ekonomiskt. Ersättningen från Arbetsförmedlingen är svår att klara sig på i Stockholm. I och med att Azeb Samuel samtidigt har pluggat svenska var det inte möjligt att jobba extra. Men hon klarade det.

– Jag hade aldrig kunnat lära mig så mycket på så kort tid på något annat sätt.

Handelshögskolan har utvärderat första året av RAMP-projektet. Eftersom det har gått så bra beslutade de sig för att ta in en ny kull med studenter som började i augusti.

– Redan före examen hade hälften av första kullen fått jobberbjudanden, det är bra. Det har också varit en upplevelse för deltagarna att hamna i en helt ny kontext ute på företagen. Och roligt att så många företag vill vara med i ett sånt här projekt, säger Kristina Nilsson.

Text: Per Cornell

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Klas Hallberg: Göra rätt på jobbet räcker inte

Vi drunknar i rutiner, processer och styrdokument på jobbet. Vart tog det mänskliga omdömet vägen? Det frågar sig författaren och föreläsaren Klas Hallberg, aktuell med boken Rätt räcker inte.
Elisabeth Brising Publicerad 3 juni 2025, kl 06:01
Författaren Klas Hallberg och professorn Per Kristensson är aktuella med Boken Rätt räcker inte. En bok om om ett arbetsliv som drunknar i regler och dokumentation. Där det blivit viktigare att göra saker enligt manualer än att göra nytta för andra. Foto: Niklas Nyman/Volante

Klas Hallberg, varför räcker det inte att göra rätt? 

– Det räcker inte att ingen gjort fel, utan vi måste skapa något av värde med alla våra processer, riktlinjer och AI-verktyg. Idén till boken kom när vi läste om Åke 90 år som varit hos 66 olika läkare och inte fått hjälp, fast ingen gjort fel.

Ni skriver att ni vill att fler människor ska känna mening i sitt arbete, hur menar ni då?

– Vi outsourcar vårt eget omdöme till olika styrdokument, nyckeltal och script. Om vi fortsätter underminera det mänskliga omdömets betydelse i vårt arbetsliv så görs vi bara till dålig AI. Då tappar vi vår upplevelse av mening. 

Hur kan människans eget omdöme få en revansch?

– Det är tiotusenkronorsfrågan. En tredjedel av boken handlar om att ta risker. Vi är inte ute efter anarki, utan en gradförskjutning på två procent tillbaka till det mänskliga omdömet som kompass. Att tänka själv och våga agera.

Hur kan vi bli mer modiga på jobbet?

– Vi citerar flera höga chefer i boken som pekar på det nödvändiga i att provtrycka på regler och riktlinjer. Det finns annars en risk att man låter bli att fatta beslut och bara tar ett möte till. Våga ifrågasätt lite grann, med kunderna i fokus.

Varför är det så viktigt att anställda har mod att använda sitt kritiska tänkande?

– För att Åke 90 år ska få hjälp. För att anställda ska uppleva mening i sitt arbetsliv och för att vi ska bevara tilliten i samhället. 

Om Rätt räcker inte

Diskussionsboken Rätt räcker inte, att göra nytta på riktigt är skriven av Klas Hallberg, föreläsare och författare och Per Kristensson, professor i psykologi (Volante).