Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Projekt ger nyanlända akademiker praktikplats

Hussam Jamil hade familj, lägenhet, karriär och pengar på banken. När kriget i Syrien bröt ut tvingades han lämna allt. I dag har familjen återförenats i Sverige – och Hussam har ett toppjobb på Microsoft.
David Österberg Publicerad
Carl Thorborg
IT-branschen skriker efter kompetenta medarbetare. Och nyanlända akademiker behöver jobb. Via projektet Welcome Talent fick Hussam Jamil praktikplats och sedan anställning på Microsoft. Carl Thorborg

Det är vintern 2011 när de första demonstrationerna mot regimen i Syrien bryter ut. Regeringsstyrkorna svarar med våld och demonstranter fängslas och torteras. Men oroligheterna sprider sig och i maj samma år belägras bland annat Homs, Latakia och delar av Damaskus.

Snart är inbördeskriget ett faktum. De grupper som ville se en utveckling mot ett demokratiskt Syrien trängs undan och rebellgrupperna domineras alltmer av Islamiska staten.

Under den här tiden bor Hussam Jamil i Damaskus med sin fru och två barn. Ett tredje barn är på väg. Hussam har läst ekonomi på universitetet och är efterfrågad på arbetsmarknaden. Efter examen har han arbetat för FN och för några av Syriens största mobil- och internetföretag och gjort snabb karriär. Men kriget kommer långsamt allt närmare.

– Plötsligt såg vi pansarvagnar på gatorna och kulsprutor och prickskyttar på taken. Jag köpte ett Playstation till mina barn trots att de egentligen var för små. När det var skottlossning i kvarteret satte jag dem i ett rum och höjde volymen för att de inte skulle höra. Om någon av dem frågade vad det var som lät sa jag att det var fyrverkerier. Men jag minns att min äldste son en gång sa till mig: ”Förstår du inte att det är skottlossning?”

Familjen hoppas att allt ska lugna sig och livet återgå till det normala. Men till slut känns situationen så osäker att de bestämmer sig för att lämna sitt hem. Ett tag flyttar de till Hussams svärföräldrar, som bor i en lugnare del av staden, men 2012, strax efter att deras yngste son fötts, fattar de det tunga beslutet att lämna Damaskus för gott.

Plötsligt såg vi pansarvagnar på gatorna och kulsprutor och prickskyttar på taken

De flyr norrut och hamnar så småningom i Erbil i irakiska Kurdistan. Där bygger de sakta ett nytt liv, de skaffar ett nytt hem och båda får bra jobb. Samtidigt fortsätter kriget i deras forna hemland och ingen vet hur det kommer att sprida sig. De oroar sig för att de kanske ska behöva fly igen – att de än en gång ska behöva rycka upp barnen från det de betraktar som sitt hem.

– Jag ville att vi skulle hitta en varaktig lösning. Att vi skulle kunna slå oss ner på en trygg plats för alltid. Men jag ville inte utsätta mina barn för livet på flykt, inte sätta dem i en gummibåt över havet.

2014 kommer Hussam och hans fru överens om att han ska ge sig av själv. Att resten av familjen ska komma efter när han har hittat en plats där de kan bo tillsammans utan rädsla. Han tar kontakt med smugglare och efter att först ha tagit sig in i Turkiet och sedan via båt till Grekland hamnar Hussam så småningom på ett flyktingboende i Sverige.

– Det var en fantastiskt vacker plats. Men väldigt ödslig. Där fanns bara en bensinstation, en busshållplats och några sommarstugor.

Sysslolösheten och väntan på uppehållstillstånd tär på honom. Hussam Jamil är van att försörja sig själv och försöker hitta meningsfulla uppgifter. Han hjälper till i köket på flyktingboendet och håller lektioner i engelska för de andra som bor där.

Ett år efter ankomsten till Sverige – 2015 – kommer uppehållstillståndet. Då går Hussam en kurs i svenska för akademiker och skaffar sig jobb på Burger King.

– Jag jobbade med att stänga restaurangen. Städade och rengjorde maskiner. Det var ett fysiskt hårt jobb och ibland kändes det som att jag inte skulle klara av det. Men jag bestämde mig för att jag i alla fall inte skulle få sparken. Jag jobbade på nätterna och ibland fick jag gå direkt därifrån till skolan.

En dag förra året får han ett tips av en kurskamrat som förändrar allt. Genom projektet Welcome Talent kan nyanlända akademiker söka praktikplatser på flera svenska och internationella storföretag. Hussam tycker att Microsoft i Kista borde passa hans bakgrund och söker en plats. Kort därefter får han träffa flera personer på företaget, däribland marknadschefen, och erbjuds en plats på marknadsavdelningen. Där arbetar han bland annat med medieanalys, webb- och säljstatistik.

Ett tag kändes det som om allt varit förgäves – jag fick aldrig komma på intervju

Praktiken omvandlas snart till en anställning och i dag arbetar Hussam för säljavdelningen.

– Jag är så oerhört tacksam mot Microsoft och Welcome Talent-projektet. Det här är den bästa plats jag någonsin har arbetat på. Här får jag användning av min utbildning och min yrkeserfarenhet.

– Ett tag kändes det som om allt jag hade gjort i livet varit förgäves. Mina universitetsstudier, min karriär. Jag sökte en massa jobb, men fick aldrig komma på intervju. På ett sätt kan jag förstå det. För trots att jag har gått på ett bra universitet och haft anställningar på stora företag är både universitetet och företagen okända i Sverige. Det är lättare för en personalchef i Sverige att anställa någon som kanske har gått på samma universitet och arbetat för företag som är välkända i Sverige, och som pratar flytande svenska. Därför är jag väldigt tacksam för Welcome Talent.

Under sin tid i Sverige har Hussam Jamali daglig kontakt med sin familj i Irak via telefon och Skype. Ibland kan han till och med hjälpa sina barn med läxorna. Och förra sommaren – två år efter att han kom till Sverige – återförenas äntligen familjen.

– Det är fantastiskt – nu kan jag äntligen andas ut! Men jag har missat mycket med barnen och det har tagit tid för mig att bygga en nära relation med dem, särskilt den yngsta. Men vi jobbar på det och kommer att fixa det!

HUSSAM JAMIL

ÅLDER: 42 år.

GÖR: Sales Excellence Lead på Microsoft.

FAMILJ: Fru och tre barn.

BOR: I Bromma i Stockholm.

VÄLKOMMEN TALANG

Projektet Welcome Talent startade 2016. Det är ett samarbete mellan universitet, organisationer och företag – bland andra Swedbank, Stockholms handelskammare, Spotify, Stockholms universitet och Linkedin.

Syftet är att hjälpa nyanlända att hitta praktikplatser och företag att hitta kompetens. Praktikplatserna är sökbara på Linkedins plattform under hashtaggen #welcometalent.

Det finns också en sajt – welcometalent.se – med information och tips på hur man skriver ett bra cv.

Förutom Welcome Talent finns andra liknande initiativ. Exempelvis sajten justarrived.se, som sammanför nyanlända med svenska företag som behöver hjälp med enkla uppdrag och tjänster.

Även Arbetsförmedlingen satsar på nyanlända via jobskills.se, där den som registrerar sig kan få sitt cv översatt och få tips om den svenska arbetsmarknaden.

Det finns också en app som heter Welcome. Via den kan nyanlända och etablerade svenskar få kontakt. Appen kan användas av den som söker jobb, men också för den som exempelvis vill ta en fika eller få språkträning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

AI-kompetens ger högre lön

AI-kompetens kan snabbt ge högre lön. Men formell utbildning är inte vägen dit enligt nya rön, utan mer att lattja själv. "Det bidrar till tydliga klyftor där kvinnor redan halkat efter", säger Elin Eriksson från Women in Tech Sweden.
Sandra Lund Publicerad 17 september 2025, kl 13:58
Elin Eriksson från Women in Tech Sweden till vänster i en delad bild. Hon bär en cerise blus och röda glasögon, har långt brunt hår och kort lugg. Till höger syns ett par manshänder som skriver på en bärbar dator.
Elin Eriksson ser hur gapet mellan kvinnor och män vidgas när det kommer till AI, i färdigheter och därmed i löner. Foto: Woman in Tech/Colourbox

Det var när Chat GPT lanserades i november för tre år sedan som debatten om AI och jobben blev till verklighet. Sedan dess kommer ständigt nya rön. Under sommaren presenterade till exempel konsultjätten PwC sin andra rapport om AI och jobben för 2025.

80 procent av vd:arna som svarat har under det senaste året använt sig AI i sin verksamhet. Rapporten har också analyserat 840 miljoner jobbannonser från 24 olika länder, däribland Sverige, för att undersöka sådant som efterfrågan på AI-kompetenser.

Jobben blir fler - inte färre

Analysen kommer bland annat fram till:

  • Att produktiviteten ökar i AI-exponerade branscher.
  • Att jobben blir fler snarare än färre.
  • Att lönerna ökar i branscher som exponeras för AI, eftersom dem artificiella intelligensen främst tar över sådant som administration, medan människor får göra mer komplexa uppgifter.

Lönerna ökar dubbelt så snabbt i branscher som är mest exponerade för AI, enligt rapporten. I samtliga branscher finns också lönepremier till den med AI-färdigheter, och de högsta påslagen finns i detalj- och grossisthandler, energi och information/kommunikation.

56 procent högre lön

Den som har AI-kompetens har i snitt en 56 procent högre lön än kollegan som saknar de färdigheterna. Jämfört med rapporten från året före låg den skillnaden på 25 procent. 

Häromdagen kom också en studie från toppuniversitetet Stanford som visade på lite andra resultat. 

Som att sysselsättningen snarare minskar för unga nyutexaminerade i yrken som är högt utsatta för AI. Framför allt för de mellan 22 och 25 år. 

Medan den ökar för äldre. De som är något äldre har hunnit få erfarenheter som gör de mer oersättliga av AI, vilket ger fler jobb och arbetsuppgifter. 

De målar upp en väldigt positiv bild

Men att göra rapporter utifrån gamla data är inte relevant när det kommer till AI, anser Elin Eriksson, styrelseordförande på Women in Tech Sweden, som jobbar för en mer inkluderande techindustri.

Gammal här betyder några månader eller äldre.

De målar upp en väldigt positiv bild när den stora trenden är enorma klyftor mellan de som anammar tekniken snabbt och fullt ut och de som inte riktigt kommit igång.

Hon nämner klyftor på arbetsgivarsidan. Där äldre branscher som industrijättar och banker sitter på tunga tekniska system med hög säkerhet. Där kan man inta bara byta ut och lattja loss lite med nya AI-verktyg. Samma gäller det offentliga.

Männen började leka

Medan i andra änden mindre techbolag som utvecklar och utforskar samtidigt som detta skrivs. Och den ännu större klyftan - mellan kvinnor och män. 

Ett gap som redan djupnat sedan Chat GPT kom in i våra liv när den lanserades den där november-helgen för tre år sedan.

De män jag känner släppte då allt och började testa. Medan väldigt många kvinnor tog hand om den vanliga ruljangsen. För alla har inte tiden att leka.

Dels lärde fler män snabbt. Dels matade de också OpenAI  (företaget som utvecklat ChatGPT) med data.

Det är fortfarande fler män som jobbar så experimentellt med AI. Visst tar tjänsterna även in data från befintliga källor men de är också ofta skapade av män, se bara på Wikipedia, säger Elin Eriksson.

Spelar det roll?

Ja. Vi ser på saker lite olika, ställer andra frågor baserat på att vi har lite olika erfarenheter.

Utbildning mindre viktigt

Det här leder in på något som även rapporten från PwC tar upp. Att formell utbildning tappar i attraktionskraft. Särskilt i AI-exponerade yrken. 

Arbetsgivare frågar sig oftare ”vad kan du göra i dag? än ”vad utbildade du till igår?”. En viss demokratisk fördel finns, enligt PwC-rapporten.

Absolut finns stora möjligheter för den som kan, har tid att prioritera och börjar testa. Och för den som fattar att du inte kommer att få ett diplom. Det räcker att du säger att du kan, och visar det. De kommer att vara mest värdefulla, och därmed få bättre löner, säger Elin Eriksson.

Även här riskerar könsgapet att vidgas. Kvinnor jobbar oftare i AI-exponerade yrken, men är mer sällan de som sitter på den kompetensen.

Och kvinnor vill oftare bli validerade utifrån. Det blir samma mönster som vid rekryteringsprocesser. Kvinnor är ofta överkvalificerade, medan män nästan är kvalificerade men blir rekryterade på potential.

Staten måste kliva fram

Styrelseordförande Elin Eriksson säger att majoriteten av Women in Tech Swedens cirka 30 000 medlemmar svarar att det är näringslivet som måste styra upp. Som måste förstå att produkten blir bättre om människor med olika bakgrunder matar in och tolkar data.

Själv anser hon att staten måste kliva fram. Hon tar upp hur Hem PC-reformen, som gav anställda möjlighet att köpa eller hyra hem datorer på 1990-talet, gjorde svensken digital. Att något liknande kunskapsspridning kan göras med AI.

Få yrkesutbildningar inom AI

Yrkeshögskolorna har också en viktig roll att spela. Där skolar många vuxna om sig för att jobba i tech-branschen, utifrån vad medlemmarna i Women in Tech Sweden själva uppger.

När Kollega gör en snabb sökning på program som finns att söka på yrkeshögskolan finns begreppet AI med i titeln för 81 av 953 program över landet. Det motsvarar 9 procent.

Och när det kommer till kurser finns begreppet i 85 av 580. Vilket blir 15 procent.

Det är extra kritiskt just nu med en breddning.  För vi närmar oss generell AI, att systemen lär sig själva. Så medan det är i startgropen är det ännu viktigare att vi inte bygger in en massa fördomar i systemen, säger Elin Eriksson.