Det är vintern 2011 när de första demonstrationerna mot regimen i Syrien bryter ut. Regeringsstyrkorna svarar med våld och demonstranter fängslas och torteras. Men oroligheterna sprider sig och i maj samma år belägras bland annat Homs, Latakia och delar av Damaskus.

Snart är inbördeskriget ett faktum. De grupper som ville se en utveckling mot ett demokratiskt Syrien trängs undan och rebellgrupperna domineras alltmer av Islamiska staten.

Under den här tiden bor Hussam Jamil i Damaskus med sin fru och två barn. Ett tredje barn är på väg. Hussam har läst ekonomi på universitetet och är efterfrågad på arbetsmarknaden. Efter examen har han arbetat för FN och för några av Syriens största mobil- och internetföretag och gjort snabb karriär. Men kriget kommer långsamt allt närmare.

– Plötsligt såg vi pansarvagnar på gatorna och kulsprutor och prickskyttar på taken. Jag köpte ett Playstation till mina barn trots att de egentligen var för små. När det var skottlossning i kvarteret satte jag dem i ett rum och höjde volymen för att de inte skulle höra. Om någon av dem frågade vad det var som lät sa jag att det var fyrverkerier. Men jag minns att min äldste son en gång sa till mig: ”Förstår du inte att det är skottlossning?”

Familjen hoppas att allt ska lugna sig och livet återgå till det normala. Men till slut känns situationen så osäker att de bestämmer sig för att lämna sitt hem. Ett tag flyttar de till Hussams svärföräldrar, som bor i en lugnare del av staden, men 2012, strax efter att deras yngste son fötts, fattar de det tunga beslutet att lämna Damaskus för gott.

Plötsligt såg vi pansarvagnar på gatorna och kulsprutor och prickskyttar på taken

De flyr norrut och hamnar så småningom i Erbil i irakiska Kurdistan. Där bygger de sakta ett nytt liv, de skaffar ett nytt hem och båda får bra jobb. Samtidigt fortsätter kriget i deras forna hemland och ingen vet hur det kommer att sprida sig. De oroar sig för att de kanske ska behöva fly igen – att de än en gång ska behöva rycka upp barnen från det de betraktar som sitt hem.

– Jag ville att vi skulle hitta en varaktig lösning. Att vi skulle kunna slå oss ner på en trygg plats för alltid. Men jag ville inte utsätta mina barn för livet på flykt, inte sätta dem i en gummibåt över havet.

2014 kommer Hussam och hans fru överens om att han ska ge sig av själv. Att resten av familjen ska komma efter när han har hittat en plats där de kan bo tillsammans utan rädsla. Han tar kontakt med smugglare och efter att först ha tagit sig in i Turkiet och sedan via båt till Grekland hamnar Hussam så småningom på ett flyktingboende i Sverige.

– Det var en fantastiskt vacker plats. Men väldigt ödslig. Där fanns bara en bensinstation, en busshållplats och några sommarstugor.

Sysslolösheten och väntan på uppehållstillstånd tär på honom. Hussam Jamil är van att försörja sig själv och försöker hitta meningsfulla uppgifter. Han hjälper till i köket på flyktingboendet och håller lektioner i engelska för de andra som bor där.

Ett år efter ankomsten till Sverige – 2015 – kommer uppehållstillståndet. Då går Hussam en kurs i svenska för akademiker och skaffar sig jobb på Burger King.

– Jag jobbade med att stänga restaurangen. Städade och rengjorde maskiner. Det var ett fysiskt hårt jobb och ibland kändes det som att jag inte skulle klara av det. Men jag bestämde mig för att jag i alla fall inte skulle få sparken. Jag jobbade på nätterna och ibland fick jag gå direkt därifrån till skolan.

En dag förra året får han ett tips av en kurskamrat som förändrar allt. Genom projektet Welcome Talent kan nyanlända akademiker söka praktikplatser på flera svenska och internationella storföretag. Hussam tycker att Microsoft i Kista borde passa hans bakgrund och söker en plats. Kort därefter får han träffa flera personer på företaget, däribland marknadschefen, och erbjuds en plats på marknadsavdelningen. Där arbetar han bland annat med medieanalys, webb- och säljstatistik.

Ett tag kändes det som om allt varit förgäves – jag fick aldrig komma på intervju

Praktiken omvandlas snart till en anställning och i dag arbetar Hussam för säljavdelningen.

– Jag är så oerhört tacksam mot Microsoft och Welcome Talent-projektet. Det här är den bästa plats jag någonsin har arbetat på. Här får jag användning av min utbildning och min yrkeserfarenhet.

– Ett tag kändes det som om allt jag hade gjort i livet varit förgäves. Mina universitetsstudier, min karriär. Jag sökte en massa jobb, men fick aldrig komma på intervju. På ett sätt kan jag förstå det. För trots att jag har gått på ett bra universitet och haft anställningar på stora företag är både universitetet och företagen okända i Sverige. Det är lättare för en personalchef i Sverige att anställa någon som kanske har gått på samma universitet och arbetat för företag som är välkända i Sverige, och som pratar flytande svenska. Därför är jag väldigt tacksam för Welcome Talent.

Under sin tid i Sverige har Hussam Jamali daglig kontakt med sin familj i Irak via telefon och Skype. Ibland kan han till och med hjälpa sina barn med läxorna. Och förra sommaren – två år efter att han kom till Sverige – återförenas äntligen familjen.

– Det är fantastiskt – nu kan jag äntligen andas ut! Men jag har missat mycket med barnen och det har tagit tid för mig att bygga en nära relation med dem, särskilt den yngsta. Men vi jobbar på det och kommer att fixa det!

HUSSAM JAMIL

ÅLDER: 42 år.

GÖR: Sales Excellence Lead på Microsoft.

FAMILJ: Fru och tre barn.

BOR: I Bromma i Stockholm.