Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Projekt ger nyanlända akademiker praktikplats

Hussam Jamil hade familj, lägenhet, karriär och pengar på banken. När kriget i Syrien bröt ut tvingades han lämna allt. I dag har familjen återförenats i Sverige – och Hussam har ett toppjobb på Microsoft.
David Österberg Publicerad
Carl Thorborg
IT-branschen skriker efter kompetenta medarbetare. Och nyanlända akademiker behöver jobb. Via projektet Welcome Talent fick Hussam Jamil praktikplats och sedan anställning på Microsoft. Carl Thorborg

Det är vintern 2011 när de första demonstrationerna mot regimen i Syrien bryter ut. Regeringsstyrkorna svarar med våld och demonstranter fängslas och torteras. Men oroligheterna sprider sig och i maj samma år belägras bland annat Homs, Latakia och delar av Damaskus.

Snart är inbördeskriget ett faktum. De grupper som ville se en utveckling mot ett demokratiskt Syrien trängs undan och rebellgrupperna domineras alltmer av Islamiska staten.

Under den här tiden bor Hussam Jamil i Damaskus med sin fru och två barn. Ett tredje barn är på väg. Hussam har läst ekonomi på universitetet och är efterfrågad på arbetsmarknaden. Efter examen har han arbetat för FN och för några av Syriens största mobil- och internetföretag och gjort snabb karriär. Men kriget kommer långsamt allt närmare.

– Plötsligt såg vi pansarvagnar på gatorna och kulsprutor och prickskyttar på taken. Jag köpte ett Playstation till mina barn trots att de egentligen var för små. När det var skottlossning i kvarteret satte jag dem i ett rum och höjde volymen för att de inte skulle höra. Om någon av dem frågade vad det var som lät sa jag att det var fyrverkerier. Men jag minns att min äldste son en gång sa till mig: ”Förstår du inte att det är skottlossning?”

Familjen hoppas att allt ska lugna sig och livet återgå till det normala. Men till slut känns situationen så osäker att de bestämmer sig för att lämna sitt hem. Ett tag flyttar de till Hussams svärföräldrar, som bor i en lugnare del av staden, men 2012, strax efter att deras yngste son fötts, fattar de det tunga beslutet att lämna Damaskus för gott.

Plötsligt såg vi pansarvagnar på gatorna och kulsprutor och prickskyttar på taken

De flyr norrut och hamnar så småningom i Erbil i irakiska Kurdistan. Där bygger de sakta ett nytt liv, de skaffar ett nytt hem och båda får bra jobb. Samtidigt fortsätter kriget i deras forna hemland och ingen vet hur det kommer att sprida sig. De oroar sig för att de kanske ska behöva fly igen – att de än en gång ska behöva rycka upp barnen från det de betraktar som sitt hem.

– Jag ville att vi skulle hitta en varaktig lösning. Att vi skulle kunna slå oss ner på en trygg plats för alltid. Men jag ville inte utsätta mina barn för livet på flykt, inte sätta dem i en gummibåt över havet.

2014 kommer Hussam och hans fru överens om att han ska ge sig av själv. Att resten av familjen ska komma efter när han har hittat en plats där de kan bo tillsammans utan rädsla. Han tar kontakt med smugglare och efter att först ha tagit sig in i Turkiet och sedan via båt till Grekland hamnar Hussam så småningom på ett flyktingboende i Sverige.

– Det var en fantastiskt vacker plats. Men väldigt ödslig. Där fanns bara en bensinstation, en busshållplats och några sommarstugor.

Sysslolösheten och väntan på uppehållstillstånd tär på honom. Hussam Jamil är van att försörja sig själv och försöker hitta meningsfulla uppgifter. Han hjälper till i köket på flyktingboendet och håller lektioner i engelska för de andra som bor där.

Ett år efter ankomsten till Sverige – 2015 – kommer uppehållstillståndet. Då går Hussam en kurs i svenska för akademiker och skaffar sig jobb på Burger King.

– Jag jobbade med att stänga restaurangen. Städade och rengjorde maskiner. Det var ett fysiskt hårt jobb och ibland kändes det som att jag inte skulle klara av det. Men jag bestämde mig för att jag i alla fall inte skulle få sparken. Jag jobbade på nätterna och ibland fick jag gå direkt därifrån till skolan.

En dag förra året får han ett tips av en kurskamrat som förändrar allt. Genom projektet Welcome Talent kan nyanlända akademiker söka praktikplatser på flera svenska och internationella storföretag. Hussam tycker att Microsoft i Kista borde passa hans bakgrund och söker en plats. Kort därefter får han träffa flera personer på företaget, däribland marknadschefen, och erbjuds en plats på marknadsavdelningen. Där arbetar han bland annat med medieanalys, webb- och säljstatistik.

Ett tag kändes det som om allt varit förgäves – jag fick aldrig komma på intervju

Praktiken omvandlas snart till en anställning och i dag arbetar Hussam för säljavdelningen.

– Jag är så oerhört tacksam mot Microsoft och Welcome Talent-projektet. Det här är den bästa plats jag någonsin har arbetat på. Här får jag användning av min utbildning och min yrkeserfarenhet.

– Ett tag kändes det som om allt jag hade gjort i livet varit förgäves. Mina universitetsstudier, min karriär. Jag sökte en massa jobb, men fick aldrig komma på intervju. På ett sätt kan jag förstå det. För trots att jag har gått på ett bra universitet och haft anställningar på stora företag är både universitetet och företagen okända i Sverige. Det är lättare för en personalchef i Sverige att anställa någon som kanske har gått på samma universitet och arbetat för företag som är välkända i Sverige, och som pratar flytande svenska. Därför är jag väldigt tacksam för Welcome Talent.

Under sin tid i Sverige har Hussam Jamali daglig kontakt med sin familj i Irak via telefon och Skype. Ibland kan han till och med hjälpa sina barn med läxorna. Och förra sommaren – två år efter att han kom till Sverige – återförenas äntligen familjen.

– Det är fantastiskt – nu kan jag äntligen andas ut! Men jag har missat mycket med barnen och det har tagit tid för mig att bygga en nära relation med dem, särskilt den yngsta. Men vi jobbar på det och kommer att fixa det!

HUSSAM JAMIL

ÅLDER: 42 år.

GÖR: Sales Excellence Lead på Microsoft.

FAMILJ: Fru och tre barn.

BOR: I Bromma i Stockholm.

VÄLKOMMEN TALANG

Projektet Welcome Talent startade 2016. Det är ett samarbete mellan universitet, organisationer och företag – bland andra Swedbank, Stockholms handelskammare, Spotify, Stockholms universitet och Linkedin.

Syftet är att hjälpa nyanlända att hitta praktikplatser och företag att hitta kompetens. Praktikplatserna är sökbara på Linkedins plattform under hashtaggen #welcometalent.

Det finns också en sajt – welcometalent.se – med information och tips på hur man skriver ett bra cv.

Förutom Welcome Talent finns andra liknande initiativ. Exempelvis sajten justarrived.se, som sammanför nyanlända med svenska företag som behöver hjälp med enkla uppdrag och tjänster.

Även Arbetsförmedlingen satsar på nyanlända via jobskills.se, där den som registrerar sig kan få sitt cv översatt och få tips om den svenska arbetsmarknaden.

Det finns också en app som heter Welcome. Via den kan nyanlända och etablerade svenskar få kontakt. Appen kan användas av den som söker jobb, men också för den som exempelvis vill ta en fika eller få språkträning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Han fick rätt mot Lexbase i EU-domstolen

EU-domstolen anser att det kan vara olagligt att sälja brottmålsdomar. Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten mellan Goled Raabi och Lexbase.
David Österberg Publicerad 14 augusti 2026, kl 06:03
Goled Raabi har stämt Lexbase
Goled Raabi stämde Lexbase i tingsrätten. Tingsrätten bad EU-domstolen om vägledning och har nu fått det: att sprida domar kan strida mot dataskyddsförordningen GDPR, enligt domstolen. Anders Warne

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott, vilket gör att gamla domar ligger kvar trots att den dömde avtjänat sitt straff. En av dem är Lexbase. Goled Raabi dömdes 2011 till fängelse för rån. Året efter hade han avtjänat sitt straff.

Efter några år togs domen bort från polisens belastningsregister. Men inte från Lexbase och andra söktjänster. Där kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister. Företagen hävdar att de sysslar med journalistik och därmed inte omfattas av dataskyddsförordningen GDPR.

– Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, sa Goled Raabi till Kollega i vintras.

Tvisten handlar om undantaget för journalistiska ändamål i GDPR

Nu har EU-domstolen fattat ett beslut som kan försvåra för söktjänsterna att sprida domar. Enligt avgörandet är Lexbase och liknande söktjänster inte automatiskt journalistisk verksamhet bara för att de har utgivningsbevis. Därför kan det vara otillåtet för dem att sprida uppgifter om brott.

– Det känns skönt, men också väntat. Domen är stark och genomtänkt och det finns ingenting i den som jag är missnöjd med. Men det är sorgligt att det ska behövas en dom från EU-domstolen för att något ska hända. Det här är något som riksdagen borde ha fixat för längesedan.

Goled Raabi hävdar att möjligheten att hitta domar i digitala söktjänster har gjort det svårare för honom att få ett nytt jobb. Därför stämde han 2024 Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.

Enligt GDPR omfattas personuppgifter om brott av särskilt stränga regler och får bara behandlas i vissa situationer. Ett undantag gäller behandling för journalistiska ändamål. Flera företag med rättsdatabaser har därför skaffat utgivningsbevis och hävdat att deras verksamhet är journalistisk.

EU-domstolen pekar ut flera krav för journalistisk verksamhet

Attunda tingsrätt begärde förhandsavgörande från EU-domstolen eftersom GDPR är en EU-förordning. I juli kom EU-domstolens avgörande. Domstolen slog fast att bedömningen av om en verksamhet är journalistisk ska göras utifrån flera omständigheter. Det kan bland annat ha betydelse om uppgifter om brott har bearbetats eller redigerats före publicering, om uppgifterna har faktagranskats och om verksamheten omfattas av yrkesetiska regler.

Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten med hjälp av EU-domstolens vägledning. 

– Jag har ingen aning om vad rätten kommer att komma fram till. Men jag tror att det blir svårt för Lexbase och liknande företag att hävda att de ägnar sig åt journalistik. Man kan inte längre låtsas att man ägnar sig åt journalistik för att tjäna pengar. Domen har fört lite mänsklighet tillbaka till Sverige. Man kan inte sälja människors uppgifter hursomhelst, säger Goled Raabi.

Lexbase anser att de redan ändrat verksamheten

EU-domstolens avgörande påminner om det som Högsta Domstolen kom fram till 2025. Enligt den domen är det inte tillåtet att sprida personuppgifter om brott till allmänheten. 

Efter domen ändrade fler rättsdatabaser sin verksamhet och säljer inte längre fullständiga domar. Lexbase anser därför att EU-domstolens avgörande inte kommer att påverka deras verksamhet. Det är dock fortfarande möjligt att söka på ett namn och få veta om någon är dömd för brott. Med hjälp av målnummer kan man sedan själv begära ut domen.

Kollega har sökt Lexbase för en kommentar.

Därför prövas Lexbase i domstol

  • Goled Raabi dömdes för rån 2011 och avtjänade sitt fängelsestraff året därpå.
  • Han anser att uppgifter om domen i Lexbase har försvårat hans möjligheter att få arbete.
  • 2024 stämde han Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.
  • Tingsrätten begärde vägledning från EU-domstolen.
  • EU-domstolen slog i juli fast att digitala rättsdatabaser inte automatiskt kan betraktas som journalistisk verksamhet.
  • Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten utifrån EU-domstolens besked.

Det säger EU-domstolen

När är en rättsdatabas journalistik? EU-domstolen pekar på flera faktorer som kan vägas in:

  • Om uppgifter om brott bearbetas eller redigeras före publicering.
  • Om uppgifterna faktagranskas.
  • Om verksamheten följer yrkesetiska regler.
  • Om någon gör en bedömning av publiceringens allmänintresse.