Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Kulturkrock chefa i Sverige

Utländska chefer i Sverige måste balansera svenska krav mot internationella. De anställda kräver en lyhörd chef och eget inflytande. Samtidigt blir ledarskap generellt alltmer toppstyrt, enligt forskare.
Elisabeth Brising Publicerad
En person som lyssnar och en som pekar.
Ledarskapsidealet i Sverige är lyssnande, att kunna leda utan att behöva peka med hela handen. Illustration: Josefin Herolf

Att vara ny chef är aldrig enkelt. Särskilt inte i ett nytt land. Idealet i svenskt arbetsliv är enligt forskare en platt organisation med mycket dialog mellan ledning och personal. Enligt svenska medarbetare är kännetecknet för en bra arbetsplats en chef som lyssnar.

– Det tror jag är fundamentalt. Om du inte förstår det blir det en uppförsbacke, säger Tomas Müllern, professor i företagsekonomi vid Jönköping University som studerat ledarskap.

Stark tradition av demokrati

I många andra länder är det mer toppstyrt och individualistiskt. I Sverige har vi historiskt haft ett högt deltagande i beslutsfattande även utanför den högsta chefsgruppen.

– Det kan krocka när det kommer in chefer med en mer centralistisk ambition, vilket ofta gäller amerikanska chefer, säger Tomas Müllern.

Svenskar håller demokrati högt, liksom jämlikhet mellan könen, visar studier. Kommer en överordnad utan förståelse för demokratiideal kan det bli väldigt besvärligt, säger Tomas Müllern.

– Våra värderingar sätter ramar för hur ledarskapet kan utövas här.

Rika och jämlika men inte religiösa

Sverige sticker också ut som ett av de rikaste och minst religiösa länderna i hela världen.

– USA har betydligt högre andel troende än Sverige, men samtidigt lägre demokratiideal. Där är individen viktigare. Man har större tilltro till karismatiska chefer och höjer gärna upp ledaren. Det kan bli en krock, tror jag.

De andra nordiska länderna liknar oss på många sätt, liksom England och Kanada. Men det finns också nordiska skillnader, enligt Tomas Müllern. Som ”management by perkele”.

– En schablonbild är att en finsk chef är mer auktoritär än en svensk.

En annan kliché är en dansk som slår näven i bordet och ryter – både som chef och anställd. 

Ibland får den platta modellen kritik för att vara långsam och otydlig.

– Det optimala är väl att gifta ihop de olika idealen – ett lyssnande ledarskap som samtidigt är tydligt med uppgiften och målet, säger Tomas Müllern.

Ledarskap i Sverige är i förändring, men vart det barkar vet jag inte

Forskaren tycker sig se mer av toppstyrning och byråkrati på svenska arbetsplatser de senaste tjugo åren.

– Ledarskapsböcker har inte längre samma tyngdpunkt på decentralisering, utan på att styra. Man ska ha mer koll, digitala ledningssystem, nyckeltal och mäta prestationer på olika sätt.

En mer sammankopplad planet

Han tror att det beror på globalisering och digitalisering. En mer internationell företagskultur och ny teknik har gjort det möjligt att samla data, övervaka och styra på nya sätt. Kanske kommer det göra det lättare för mer auktoritära chefer att fungera i svenska organisationer framöver, funderar Tomas Müllern.

– Ledarskap i Sverige är i förändring, men vart det barkar vet jag inte, säger han.

Det här ställer nya krav både på mellanchefer och fackliga ombud om man vill behålla en plattare organisation och följa svenska arbetsmiljöregler.

Samtidigt talas det i dag mycket om självledarskap, det är väl motsatsen till toppstyrt?
– Självledarskap, men i ett klimat där vision, uppföljning, strategier och resultat fogas in i en modell som pekar åt ett motsatt håll.

Stort ansvar för arbetsmiljö

En person som möter utländska chefer är Pia Ståhl, arbetsmiljökonsult på Prevent, som leder kursen Work environment for managers. Enligt henne kan arbetsgivarens stora ansvar för att förebygga stress och ohälsa vara svårt att förstå för någon som är ny i Sverige.

– När det gäller social och organisatorisk arbetsmiljö har vi kommit väldigt långt jämfört med många andra delar av världen. Det är inte bara asbest och utrustning, säger Pia Ståhl.

Att chefen ska samverka i dialog med sina anställda upplevs också som lite konstigt för utländska ledare. Men många chefer upplever fördelar, som att de kan leda team som är mer självstyrande, säger Pia Ståhl. Ledarna tycker också det är positivt att arbetstagarna själva måste rapportera risker i arbetsmiljön.

– Det skapar förståelse för att det är ett gemensamt ansvar, att allt inte ligger på chefens axlar.

"Kanske och nja betyder nej"

Jakob Löfgren, forskare i etnologi på Lunds universitet, har intervjuat utländska mellanchefer i Sverige om hur de upplever dålig stämning på jobbet. En person sa att det tog ett år att förstå att allt som inte är ett ja är ett nej i Sverige.

– Kanske, vi får se och nja betyder nej, säger Jakob Löfgren.

Han har också sett att gränsen för vad som uppfattas som privat upplevs som skarpare i Sverige än i flera andra länder. Att vara känslosam ses som negativt. Det positiva är att ingen skriker. Det negativa att man förväntar sig mer rak kommunikation.

En annan skillnad som nämns är att svenska chefer inväntar tystnad innan de svarar i samtal, medan man i Sydeuropa förväntas avbryta mer som överordnad. Det svenska idealet är ödmjukt och lyhört.

– Som en chef sa: ”Om man är en bra ledare i Sverige behöver man inte peka med hela handen.”

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

Ajay Naik, vd SKF i Sverige, från Indien.

Ajay Naik, vd SKF

– Jag är imponerad av hur fackförbund bygger dialog, och av jämlikheten, lagarbetet och den säkra arbetsmiljön. I Indien har chefen alltid rätt och det är mer byråkratiskt.

– Det jag saknar här är en känsla av brådska. Företagsbehov förändras och Sverige är högteknologiskt men omvärlden hinner ikapp.

– Svenskar vill undvika konflikt, ha klarhet och att en chef ska godkänna saker innan de agerar. Ibland har man inte klarhet men måste ta beslut ändå. Själv inspireras jag av Mahatma Gandhis ledarskap – stark vilja, mod och empati.

Nina Frantzen, ansvarig för ledarskapsutveckling på Michelin i Nordeuropa, från Norge.

Nina Frantzen, Michelin

– Det kollektiva tänket och jantelagen är både en utmaning och en möjlighet. Svenskar förväntar sig att beslut tas i grupp. Det var lätt att först bli lite frustrerad och gå på för snabbt. Det positiva är att när beslut väl fattats genomförs de direkt med respekt för majoritetsbeslutet.

– I Sverige får man också lite mer gratis med titlar, det beror nog på industrihistorien. I Norge lägger man högre vikt vid om man tycker någon förtjänat ens respekt.

Felix Andlauer, VP Mobility Solution på Nevs, från Tyskland.

Felix Andlauer, Nevs

– Det är mindre hierarkiskt och högre i tak än i Tyskland, vilket passar mig bra. Även där tolkade jag min chefsroll så. Jag ger medarbetare mycket frihet och vill att de ska kunna säga vad de vill. Men här sticker det inte ut.

– Det är en stark strävan efter konsensus i Sverige, på gott och ont. Det positiva är att alla vet vad de ska göra, men det kan vara ineffektivt. Ibland skojar jag och säger: ”Nu gör vi på det tyska viset: Jag bestämmer bara”.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Vd:n vann Jungle Ultra: ”Jag väljer aldrig flykt”

Jessica Fussey, vd för Moneywise, vann Jungle Ultra i Peru 2026, ett av världens mest extrema lopp i Amazonas djungel. Pannbenet är en del av hennes ledarskap.
Elisabeth Brising Publicerad 20 november 2026, kl 06:00
 Löpare med ryggsäck tar sig fram intill ett vattendrag i tät regnskog, bredvid ett porträttfoto.
Jessica Fussey sprang 230 kilometer genom Perus regnskog och vann Jungle Ultra 2026. ”Det brutalaste jag gjort”, säger vd:n för Moneywise.
Foto: BJØRN SØRENSEN & BEYOND THE ULTIMATE.

Varför sprang du ultralopp i regnskogen?

– Jag kände att jag måste hitta en ny utmaning och googlade världens tuffaste ultralopp. Jag har gjort några tidigare och gillar att se hur långt jag kan pressa mig själv. När jag spelade handboll i gymnasiet hade jag en coach som sade att när du tror att du inte orkar mer har du 50 procent kvar. Och ”välj: Kamp eller flykt?!” Det där har jag i bakhuvudet. Jag väljer aldrig flykt.

Jungle Ultra: 230 kilometer genom Perus regnskog

Berätta om loppet!

– Det är fem dagar, 230 kilometer i Perus djungel. 30 grader varmt genom lera, stup och floder. Jag bar all packning själv, en hammock, sovsäck och 10 000 kalorier. Jag packade nudlar, nötcreme och frukostkex. Vatten fick vi längs vägen.

Hur förberedde du dig?

– Jag sprang 90 kilometer i veckan med min väska. Testade att äta det jag skulle äta och att springa på det. Jag tog kontakt med andra som skulle göra samma lopp, många var också entreprenörer, så vi kanske gillar den typen av utmaningar. Efter loppet vägde jag fem kilo mer, ben och fötter var uppsvullna av inflammation och salt. Kroppen kändes helt paj, men det försvann efter ett par veckor.

Vad har du för relation till naturen?

– Jag älskar natur och berg. Maraton på väg ger inte lika mycket som att vandra en mil genom en flod och söka platser som nästan ingen varit på. I Amazonas var jag själv nästan hela tiden. Jag såg fjärilar, apor, jättestora myror. Sista dagen fick jag en stor spindel på handen, men orkade inte ens tänka på om den var giftig.

Utsatte du dig för faror?

– Vi fick reda på i efterhand av medicinteamet att de hade sett en orm som kan döda inom tjugo minuter – och vi var två timmar från närmaste sjukhus. Sedan var det stup, jag ramlade på ett ställe och skrapade upp hela kroppen. En kille fick ett bambuskott i ögat och en skar nästan av tummen. Sista dagen när jag gjorde 67 kilometer mådde jag så illa.

Kunde du sova i hängmattan?

– Ja, vi lade oss redan klockan sex i enkla tältläger. Jag fick väl fem timmars sömn per natt och jag har ju fem barn och har lärt mig att klara mig på lite sömn.

Så hjälper pannbenet Jessica Fussey som vd

Vad har loppet gemensamt med ditt ledarskap?

– Entreprenörskap är som att springa ett ultralopp. Man måste nog vara envis för att fortsätta när man får motgång efter motgång och försöka se det positiva. Mitt bolag hade kunnat gå i konkurs 2024. Delägare hoppade av. Jag vände på det och köpte deras andelar. Alla stöter på motgångar, det viktigaste är att ta sig upp och fortsätta framåt.

JESSICA FUSSEY

GÖR: Grundare, delägare och vd för lön- och redovisningsbyrån Moneywise med personal i Sverige och Spanien.

ÅLDER: 44 år.

BOR: Nära London. Uppväxt utanför Uppsala.

FRITID: Ultralopp, maraton, styrketräning, bestiga berg (som Kilimanjaro). Familj, man och fem barn.