Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Chefen som sätter omtanken i första rummet

Att vara snäll är inte att bjuda på godis varje dag. ”Det är att vara tydlig och ge ramar”, säger Åsa Edlund Jönsson, generalsekreterare på Sveriges olympiska kommitté.
Petra Rendik Publicerad
Åsa Edlund Jönsson.
Att vara hygglig mot varandra behöver inte vara komplicerat – det kan räcka med att lyfta blicken från skärmen och säga hej, menar Åsa Edlund Jönsson. Foto: Magnus Liam Karlsson.

Titta här så ska du se, säger Åsa Edlund Jönsson, och pekar på skärmen framför sig. På Arbetsförmedlingens webbplats listas personliga egenskaper, ett hundratal ord från A till Ö som arbetssökande kan ha nytta av sina cv:n. Under bokstaven S hittar man ”smart”, ”snabb” och ”självsäker” för att nämna några.

– Men inte ”snäll”. Det tycker jag är märkligt, säger hon.

Frågar man Åsa Edlund Jönsson, tidigare sportchef på SVT och sedan 2023 generalsekreterare på Sveriges olympiska kommitté, borde snällhet vara den egenskap som en arbetsgivare rankade högst av alla. Snäll klår till exempel processtyrd, kommunikativ och handlingskraftig med hästlängder, menar hon.

– Det är också bra egenskaper, visst, men tänk om personen inte är snäll? Vem vill jobba med någon som inte är snäll.

Tuff start på SVT

I snällhet bor mycket kraft som kan göra skillnad på en arbetsplats, det har hon facit på. Det är så enkelt som att det är roligare att gå till jobbet om alla vill varandra väl.

När hon tog över som sportchef på Sveriges Television 2016 hade redaktionen haft en tuff period, stämningen i gruppen var inte på topp. Samtidigt är hon en person som gillar att tävla och vinna. Men hur skulle sporten bli bäst när stämningen i gruppen inte var det?

Hon började söka på nätet och hittade en rapport från Google som hade tagit reda på varför vissa av deras team var mer framgångsrika än andra. En omfattande studie landade i ett svar. Det var inte grupperna med de smartaste medarbetarna och bästa cheferna som var bäst. Utan det var teamen som kände sig sedda och fick komma till tals som briljerade.

– I de fungerande teamen var de snälla mot varandra och det är en filosofi jag som chef kunde bära. Min regel är ju att behandla andra som jag själv vill bli behandlad och det lirar med att vara snäll.

Snällhet viktigt vid rekryteringar

Åsa Edlund Jönsson bestämde sig för att jobba med kulturen på redaktionen. Bland annat genom att ha med snäll som en viktig egenskap i jobbannonserna och som en fråga under arbetsintervjun.

Som med alla förändringar tog det tid att få med alla på tåget.

– Några ville testa mig. En medarbetare sade: ”Det var inte snällt att jag inte fick den lön jag ville ha.” Men då har man missförstått vad ordet betyder.

För snäll, menar hon, är att se varandra, att bry sig, fråga hur någon mår, hämta en kopp kaffe till en kollega och hjälpa varandra. Men snäll är inte att ge godis varje dag.

– Man ska alltid vilja varandra väl och ge människor förutsättningar att lyckas.

Blev ni snällare på redaktionen?

– Det tycker jag. Vi ändrade vårt beteende och det ledde till framgång – vi vann en massa priser!

Som chef är det viktigt att visa vägen om man vill jobba med snällhetskulturen, menar Åsa Edlund Jönsson. Men alla andra på en arbetsplats har också ett ansvar genom att reflektera över hur man agerar och beter sig. Alla kan ha en dålig dag där vi snäser åt varandra.

– Det är inte snällt. Men det är snällt att gå tillbaka och be om ursäkt.

Till barn brukar vi säga att man ska vara snäll, men vid någon tidpunkt upphör vi med det. Kanske för att vuxna gjort ordet till något töntigt och mesigt, resonerar hon.

"Du kan matcha en lön, men kan du matcha en arbetsmiljö?"

Men något har förändrats, kanske för att allt fler märker att snällhet är ett vinnande koncept. Hög lön smäller inte alltid högst.

– Du kan matcha en lön, men kan du matcha en arbetsmiljö? Jag erbjuder dig en trygg arbetsplats där du är en del av ett lag som firar framgång tillsammans, där du kan utvecklas och tillåtas göra fel.

Vad har företag att vinna på att bli mer snälla?

– Allt. Varför skulle man inte välja den vägen? Det kostar ingenting förutom en omställning som är mätbar och fullt görbar.

Är du själv snäll?

 – Jag tycker det. Jag är en tydlig, snabb och kommunikativ person. Det är kanske inte vad man spontant förknippar med snällhet. Men jag försöker ge alla människor samma förutsättningar att lyckas. Och jag tror att alla som haft det tufft och jobbat nära mig skulle säga att jag är snäll, för det är då det syns mest.

ÅSAS 5 BÄSTA TIPS

  • En chef måste föregå med gott exempel. Men precis alla måste ta ansvar.
  • Snällhet i sin enkelhet kan vara att lyfta blicken från skärmen och se varandra. Säga hej, hämta en kopp kaffe åt kollegan och fråga hur helgen varit.
  • Vänta inte på att någon ska börja, utan var först. Det blir en snöbollseffekt.
  • Träna på att vara snäll. Utan övning lär man sig inte.
  • Unna er att fira framgång då och då.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Fråga Mentorn: ”Medarbetaren utfryst – hur ska jag agera?”

Hur ska man agera som chef om en medarbetare blir inte blir inbjuden till sociala aktiviteter av de övriga i gruppen? Bör man ta upp det eller avvakta? Chef & Karriärs mentor Alexandra Thomas ger svar.
Ola Rennstam Publicerad 17 oktober 2025, kl 06:01
Illustration: Dennis Eriksson

FRÅGA MENTORERNA

Chef & Karriär är Kollegas systertidning och vänder sig till dig som är chef och medlem i Unionen.

Har du en fråga om ledarskap till någon av våra mentorer i Chef & Karriär. Mejla ola.rennstam@kollega.se

FRÅGA: Jag driver ett företag med ett dussintal anställda där de flesta arbetat ihop under många år. På senare tid har jag noterat att en av medarbetarna blir utfryst av de övriga. Nyligen fyllde en i gruppen jämnt och teamet skulle fira med en middag efter jobbet. Att de inte bjuder med mig som deras chef har jag full förståelse för, men det gjorde mig beklämd när jag, av en händelse, fick reda på att alla i gruppen var inbjudna till festligheterna – utom den medarbetaren.

Efter det har jag börjat se mer subtila signaler, som blickar och tonfall, även under arbetstid, men har inga bevis för någon regelrätt mobbning. Först och främst värnar jag givetvis om min medarbetares mående och vill reda ut orsaken till beteendet innan det eskalerar och påverkar verksamheten. Men som chef känns det samtidigt orimligt att ha åsikter om vem personalen väljer att umgås med på fritiden. Ska jag ta upp det här med gruppen, enbart prata med medarbetaren eller avvakta?
 

Alexandra Thomas

SVAR: Det låter som om situationen pågått ett tag och det är positivt att du funderar på att agera innan det blir värre.

Börja med att prata enskilt med den utfrysta medarbetaren och berätta vad du uppmärksammat. Fråga hur hen upplever sin arbetssituation, hur hen trivs i gruppen och om det finns något hen vill dela. I och med detta kommer du att förstå hens situation bättre och förhoppningsvis även orsaken till att det har blivit som det blivit mellan kollegorna.

Ibland blir man förvånad över vad som ligger bakom vissa beteenden, men frågar vi inte kan vi aldrig veta säkert. Just den här situationen kan ha orsakats av alltifrån avundsjuka till missförstånd eller av att medarbetaren faktiskt väljer att hålla sig för sig själv.

Oavsett anledning påverkar exkluderingen er arbetsmiljö. Därför är det viktigt att ha ett samtal eller en workshop i gruppen om hur ni vill ha det på arbetsplatsen. Hur kan ni bäst samarbeta, hur åstadkommer ni resultat tillsammans och när trivs medarbetarna – och inte? Involvera alla i gruppen i samtalet och fokusera på att skapa en trygg miljö där alla vågar säga sin åsikt.

Som chef är du en förebild för inkludering, respekt och samarbete, så försök att modellera dessa värden i ert samtal. Det kan också vara värdefullt att bryta upp olika roller och konstellationer så att fler, och olika grupperingar, får jobba tillsammans.

När du pratat med gruppen, fortsätt då att uppmärksamma vad som pågår och var observant på hur gruppdynamiken utvecklar sig. Upptäcker du att specifika personer fortsätter att frysa ut med blickar och tonfall behöver de få enskild feedback. Sätt principer och gränser för vad som är accepterade beteenden i gruppen och följ regelbundet upp hur den utfrysta medarbetaren trivs och om hen upplever att hon blivit mer inkluderad. Lycka till!

ALEXANDRA THOMAS

GÖR: Psykolog, författare och specialist i organisationspsykologi på Creative Compassion. Inspirationsföreläsare och författare till boken Compassionfokuserat ledarskap, utsedd till Årets HR-bok 2025.
ÅLDER: 47.
KARRIÄR: Facilitator, partner, mentor och regionchef. Har tidigare jobbat som skolpsykolog och på Bup.