Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Chefen som sätter omtanken i första rummet

Att vara snäll är inte att bjuda på godis varje dag. ”Det är att vara tydlig och ge ramar”, säger Åsa Edlund Jönsson, generalsekreterare på Sveriges olympiska kommitté.
Petra Rendik Publicerad
Åsa Edlund Jönsson.
Att vara hygglig mot varandra behöver inte vara komplicerat – det kan räcka med att lyfta blicken från skärmen och säga hej, menar Åsa Edlund Jönsson. Foto: Magnus Liam Karlsson.

Titta här så ska du se, säger Åsa Edlund Jönsson, och pekar på skärmen framför sig. På Arbetsförmedlingens webbplats listas personliga egenskaper, ett hundratal ord från A till Ö som arbetssökande kan ha nytta av sina cv:n. Under bokstaven S hittar man ”smart”, ”snabb” och ”självsäker” för att nämna några.

– Men inte ”snäll”. Det tycker jag är märkligt, säger hon.

Frågar man Åsa Edlund Jönsson, tidigare sportchef på SVT och sedan 2023 generalsekreterare på Sveriges olympiska kommitté, borde snällhet vara den egenskap som en arbetsgivare rankade högst av alla. Snäll klår till exempel processtyrd, kommunikativ och handlingskraftig med hästlängder, menar hon.

– Det är också bra egenskaper, visst, men tänk om personen inte är snäll? Vem vill jobba med någon som inte är snäll.

Tuff start på SVT

I snällhet bor mycket kraft som kan göra skillnad på en arbetsplats, det har hon facit på. Det är så enkelt som att det är roligare att gå till jobbet om alla vill varandra väl.

När hon tog över som sportchef på Sveriges Television 2016 hade redaktionen haft en tuff period, stämningen i gruppen var inte på topp. Samtidigt är hon en person som gillar att tävla och vinna. Men hur skulle sporten bli bäst när stämningen i gruppen inte var det?

Hon började söka på nätet och hittade en rapport från Google som hade tagit reda på varför vissa av deras team var mer framgångsrika än andra. En omfattande studie landade i ett svar. Det var inte grupperna med de smartaste medarbetarna och bästa cheferna som var bäst. Utan det var teamen som kände sig sedda och fick komma till tals som briljerade.

– I de fungerande teamen var de snälla mot varandra och det är en filosofi jag som chef kunde bära. Min regel är ju att behandla andra som jag själv vill bli behandlad och det lirar med att vara snäll.

Snällhet viktigt vid rekryteringar

Åsa Edlund Jönsson bestämde sig för att jobba med kulturen på redaktionen. Bland annat genom att ha med snäll som en viktig egenskap i jobbannonserna och som en fråga under arbetsintervjun.

Som med alla förändringar tog det tid att få med alla på tåget.

– Några ville testa mig. En medarbetare sade: ”Det var inte snällt att jag inte fick den lön jag ville ha.” Men då har man missförstått vad ordet betyder.

För snäll, menar hon, är att se varandra, att bry sig, fråga hur någon mår, hämta en kopp kaffe till en kollega och hjälpa varandra. Men snäll är inte att ge godis varje dag.

– Man ska alltid vilja varandra väl och ge människor förutsättningar att lyckas.

Blev ni snällare på redaktionen?

– Det tycker jag. Vi ändrade vårt beteende och det ledde till framgång – vi vann en massa priser!

Som chef är det viktigt att visa vägen om man vill jobba med snällhetskulturen, menar Åsa Edlund Jönsson. Men alla andra på en arbetsplats har också ett ansvar genom att reflektera över hur man agerar och beter sig. Alla kan ha en dålig dag där vi snäser åt varandra.

– Det är inte snällt. Men det är snällt att gå tillbaka och be om ursäkt.

Till barn brukar vi säga att man ska vara snäll, men vid någon tidpunkt upphör vi med det. Kanske för att vuxna gjort ordet till något töntigt och mesigt, resonerar hon.

"Du kan matcha en lön, men kan du matcha en arbetsmiljö?"

Men något har förändrats, kanske för att allt fler märker att snällhet är ett vinnande koncept. Hög lön smäller inte alltid högst.

– Du kan matcha en lön, men kan du matcha en arbetsmiljö? Jag erbjuder dig en trygg arbetsplats där du är en del av ett lag som firar framgång tillsammans, där du kan utvecklas och tillåtas göra fel.

Vad har företag att vinna på att bli mer snälla?

– Allt. Varför skulle man inte välja den vägen? Det kostar ingenting förutom en omställning som är mätbar och fullt görbar.

Är du själv snäll?

 – Jag tycker det. Jag är en tydlig, snabb och kommunikativ person. Det är kanske inte vad man spontant förknippar med snällhet. Men jag försöker ge alla människor samma förutsättningar att lyckas. Och jag tror att alla som haft det tufft och jobbat nära mig skulle säga att jag är snäll, för det är då det syns mest.

ÅSAS 5 BÄSTA TIPS

  • En chef måste föregå med gott exempel. Men precis alla måste ta ansvar.
  • Snällhet i sin enkelhet kan vara att lyfta blicken från skärmen och se varandra. Säga hej, hämta en kopp kaffe åt kollegan och fråga hur helgen varit.
  • Vänta inte på att någon ska börja, utan var först. Det blir en snöbollseffekt.
  • Träna på att vara snäll. Utan övning lär man sig inte.
  • Unna er att fira framgång då och då.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Tränade för Vasaloppet – fick nya insikter som chef

Tolv otränade chefer hade ett mål: att gemensamt träna inför Vasaloppet – och bli bättre ledare. Omid Massali, vice vd för it-bolaget Simplitude, är en av dem. Men nu har något oturligt satt käppar i hjulet för hans start.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 13:03
Omid Massali står med längdskidor i ett snötäckt vinterlandskap. Han tränade inför Vasaloppet 2026 som en del av en ledarskapsutmaning.
Omid Massali, vice vd på Simplitude, deltog i Vasaloppets ledarskapsutmaning med sikte på startlinjen i Sälen – men en förkylning stoppade honom från att åka de nio milen. Foto: Klas Sjöberg

Hur kommer det sig att du sökte till Vasaloppsutmaningen?

– Jag upplevde att jag inte var så bra tränad som jag skulle vilja vara och att jag inte alltid var den bästa versionen av mig själv, till exempel lite lättretlig. Att träna tillsammans med andra chefer kunde bli en knuff att ta tag i min hälsa. En annan del är att jag länge varit sugen på att åka Vasaloppet, för mig är det mer än bara ett lopp – det är en fin del av svensk kultur.

Vad har du för tidigare erfarenhet av längdskidor?

– Jag brukar åka lite med barnen någon gång per år. Vi bor precis vid skogen och har skidspår utanför tomten och ett elljusspår fem minuter bort. När det gäller träningsförutsättningarna har jag inget att skylla på. Alla sätt att vistas i naturen har sin charm, men att få känna knastret från snön och susa genom vinterlandskapet på skidor, det är något helt otroligt.

Foto: Vasaloppet

JOHAN ERIKSSON CHALLENGE

Vasaloppet har valt ut tolv chefer, sex kvinnor och sex män, för att under ledning av vd Johan Eriksson bli en bättre ledare och gå i mål i Vasaloppet 2026. Cheferna är verksamma i det privata näringslivet, kommuner och på statliga myndigheter. Ålderspannet är 34–64 år. Förutom olika former av träning har deltagarna fått träffa en mental coach och en ledarskapscoach.

 

Vad har utmaningen gett dig som ledare?

– Det har varit fantastiskt att få dela erfarenheter med de andra deltagarna. Vi har insett att oavsett bakgrund och mandat brottas vi med samma utmaningar som ledare. Det har blivit början på en vänskap och redan nu är det tal om andra lopp.

– Upplägget har varit jättebra. Vi har fått råd från Vasaloppets experter kring träning och teknik och träffat en ledarskapscoach. En mental coach har pratat om hur man bibehåller motivationen i träningen och under loppets nio mil – för det är en tuff uppgift.

Är det viktigt för dig som chef att föregå med gott exempel och ha en bra hälsa?

– Onekligen ja. Dessvärre har jag inte kunnat vara den goda förebild för medarbetarna som jag önskat. Det har känts lite konstigt att prata om vikten av en god hälsa när jag själv inte haft det. Mitt mål har varit att hitta ett lugn i min träning, jag försöker förmedla till medarbetarna att man klarar mer än vad man tror.

Du skulle ha stått på startlinjen i Sälen. Nu blir det inte så – vad har hänt?
–  Jag åkte på en rejäl förkylning i helgen, fick feber och har känt mig orkeslös, som om någon dragit ur kontakten. Jag hoppades in i det sista att det skulle vända men det gick inte.

Hur känns det att loppet inte blir av efter all träning?

– Jag skäms faktiskt lite, för alla jag känner vet om att jag skulle åka. Det finns en liten envis röst som säger att jag borde ha orkat ändå, men kroppen är inte förhandlingsbar. Det är surt för jag är i bättre form än på många år och kände att jag inte bara skulle klara genomföra hela loppet utan även få en hyfsad tid.

Satsar du på Vasaloppet 2027 nu?

– Definitivt. Målet får vänta. Jag och min fru har redan bestämt att vi kommer att köra tillsammans nästa år. Jag har fått ökat självförtroende kring träningen och funderar faktiskt på att göra en svenska klassiker framöver. Det vore dumt att inte hålla i träningen framöver.

– Den här utmaningen har gett mig så mycket på många vis. Förutom alla fanatiska möten med de andra cheferna har jag hittat tillbaka till goda vanor, till rytmen i träningen, till sömnen, maten och disciplinen som långsamt bygger styrka. Jag är stolt och tacksam över stödet från alla involverade i det här projektet.

OMID MASSALI

GÖR: Vice vd för it-bolaget Simplitude. Jobbat i konsultbolag över hela världen, varit chef i 16 år.
ÅLDER: 43.
BOR: Borlänge.
FAMILJ: Fru och två barn.