Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
- Lägre ingångslöner är inte någon mirakelmedicin, det ger ingen jätteeffekt. Vi ser det som att det skulle ge ett bidrag tillsammans med andra åtgärder, säger Lars Calmfors, ordförande för Arbetsmarknadsekonomiska rådet, AER.
I sin rapport har rådet betat av tidigare forskning, och kommit fram till att det finns ett stöd för att höjda minimilöner minskar sysselsättningen. I Sverige sägs fyra av sex genomförda studier ge belägg för negativa sysselsättningseffekter.
Det är mot den bakgrunden som rådet föreslår den nya typen av ingångsjobb, vilkas villkor ska förhandlas fram av arbetsmarknadens parter.
- Parterna har tagit ansvar vad gäller den totala löneökningen, däremot har man ännu inte tagit ansvar i fråga om relativlönerna, säger Lars Calmfors som är tydlig med att han inte ser lagstiftning som en väg i fall inte parterna kommer överens.
- Vi tror att det skulle vara problemfyllt på sikt. Politiker är inte lämpade att bestämma över minimilönerna.
Ingångsjobben ska riktas mot alla som är nya på arbetsmarknaden, främst invandrare och ungdomar, som inte lyckas få andra jobb, enligt AER:s förslag. För att motverka att människor fastnar i dessa låglönejobb ska de få vara som längst tre år och staten ska bidra genom slopade sociala avgifter och extra jobbskatteavdrag.
På frågan om det inte finns risk för att dagens låglönejobb omvandlas till dessa ingångsjobb, svarar Calmfors:
- Det finns inga åtgärder som bara har positiva effekter och inga sidoeffekter. Men personligen skulle jag kunna tänka mig någon form av begränsning, exempelvis att arbetsgivare som friställt folk inte skulle få anställa med den här nya anställningsformen, i enlighet med Liberalernas förslag härom veckan.
Från LO:s håll är motståndet mot sänkta ingångslöner stort. Lars Calmfors menar att det finns anledning för LO att fundera över saken en extra gång, särskilt i ljuset av den stora flyktinginvandringen.
- Hanterar man inte problemet under organiserade former finns risk för att det blir lönesänkningar utanför kollektivavtalen, det blir svartjobb i stället.
Rådet anger ingen nivå för de nya lägstlönerna, men Calmfors tänker sig personligen löner ”nedåt 15 000 kronor i månaden”.
Att leda ett fackförbund kan ge mycket goda inkomster. Tidningen Arbetsvärlden publicerar i dag en lista på vad ordförandena i fackförbunden tjänar. Tidningen har dels tagit reda på vilken lön facktopparna har från sitt förbund, dels hur mycket de har i extrainkomster, exempelvis från styrelseuppdrag.
Högst lön – om man bortser från extrainkomster – har Andreas Miller, ordförande för Ledarna, som tjänar 160 500 kronor i månaden. Lägst lön har Tull-Kusts ordförande Johan Lindgren, med en månadslön på 20 850 kronor. Peter Hellberg, ordförande för Unionen, tjänar 122 877 kronor.
Om man räknar med facktopparnas extrainkomster blir listan en annan. Då toppar Ulrika Boëthius, ordförande för Finansförbundet. Hon tjänar 116 976 kronor, men har en total månadsinkomst på 470 783 kronor. Anledningen är främst att hon tidigare varit anställd på Handelsbanken och fortfarande tar del av bankens vinstdelningsprogram.
Även Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande, har betydande extrainkomster. Hennes lön är 110 540 kronor. Totalt tjänar hon dock 187 933 kronor. Extrapengarna kommer från styrelseuppdrag och rese- och bostadsförmåner, enligt Arbetsvärlden.
Ordförande, förbund, uppgiven och taxerad inkomst.