Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Konkurs – affärsidé för kriminella

Aktiebolag används som kofot av skurkar som verktyg för att sno åt sig pengar på arbetsmarknaden. Hos var fjärde företag som går i konkurs finns tecken på fiffel och båg och Unionens medlemmar drabbas både direkt och indirekt.
Johanna Rovira Publicerad
Shutterstock
För att få bilda bolag och genast få bidrag räcker det med 25 000 kronor och några klick på internet, säger Unionens ombudsman Gunilla Krieg. Shutterstock

Många företag startas enbart i syfte att mjölka staten på pengar, enligt Ekobrottsmyndigheten. I flera av de större brottsutredningar som myndigheten bedriver, utgör företag själva kärnan i brottsupplägget. När gränsen för aktiekapital sänktes 2011 märktes en ökande trend av bedrägerier och efter att kraven på aktiekapital sänktes ytterligare vid årsskiftet befaras dessa brott öka igen.

– Det borde vara samma krav på den som ska starta aktiebolag som på anställda som söker a-kassa. För att få a-kassa måste du bevisa att du jobbat och betalat skatt. Men för att du ska bilda bolag och genast få bidrag räcker det med 25 000 kronor och några klick på internet, säger Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen.

Hon har varit med om flera ärenden där medlemmar anställda på blufföretag, hamnat i kläm, även på jobb som blivit anvisade av Arbetsförmedlingen. Så fort facket ställer krav eller någon myndighet får upp vittringen på oegentligheter, går företaget i konkurs – vilket sannolikt var planen redan vid starten. Enligt kreditupplysningsföretaget UC:s analys av konkursstatistiken så visade var fjärde bolag som konkat i fjol, tecken på oseriöst eller bedrägligt beteende.

– Jag minns en arbetsgivare som hade tre olika myndigheter på sig, men fortsatte verksamheten tills Unionens jurist åkte till huvudförhandlingarna i Arbetsdomstolen. Då gick de i konkurs. Vår medlem fick lönegaranti, men gick miste om skadestånd.

Förutom att bolagen används för bidragsfiffel, pengatvätt och som fasad för kriminell verksamhet lockar lönegarantin i sig till sig bedragare. Enligt Ekobrottsmyndigheten finns exempel där personer, ofta grovt kriminella, över tid enbart har inkomst från utbetalda lönegarantier. Det förekommer även att bedrägerier med lönegarantier säljs som crime-as-a-service,  det vill säga att kriminella köper den kompetens som behövs för att göra pengar på konkurser, enligt en färsk lägesrapport.

– Fusket med lönegarantin har lett till att tidsramarna och beloppstaket i lönegarantin för samtliga konkurser är snäva, vilket blir dyrt för våra medlemmar, även dem på företag som gör rätt för sig. Att försätta sin arbetsgivare i konkurs är inget som görs lättvindigt och många väntar dessvärre in i det sista och förlorar därmed månadslöner, säger Gunilla Krieg.  

Brottslingarna kommer däremot i regel undan efter att ha plundrat bolaget på allt av värde och kan starta nya bolag efter konkursen. Bara en bråkdel av alla ekobrott leder till åtal och än färre till fällande dom och näringsförbud.

På en arbetsplats Gunilla Krieg kallats till, kände medlemmarna igen arbetsgivarens advokat från en tidigare konkurs och varnade henne för att nu var det ännu en konkurs i antågande. Alla värdefulla tillgångar flyttades till ett bolag, skulder och personal som arbetsgivaren ville bli av med, till ett annat och mycket riktigt gick det tömda bolaget i putten kort därefter.

– Jag glömmer aldrig medlemmarnas besvikelse och ilska över att ha drabbats inte bara en utan två gånger.

– Båda gångerna blev arbetsgivarens advokat också konkursförvaltare! Det är väl självklart att den som själv designat upplägget inte upptäcker någon brottslighet. Det är helt obegripligt att det får gå till så – det borde finnas tydligare regler om jäv vid konkurser, säger Gunilla Krieg.

Läs mer:

30 miljoner för att stoppa brott i arbetslivet

Så gör du om du inte får ut din lön

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Svårare att få jobb efter YH-utbildning

Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Lina Björk Publicerad 18 december 2025, kl 10:23
Färre får jobb efter YH-utbildning
Enligt nya siffror från SCB har nyexaminerade från YH-utbildningar det tufft på arbetsmarknaden. Men Carl Broman, som snart ska ut på praktik som mjukvaruutvecklare ser både positivt på utbildningen och möjligheterna att få jobb i framtiden. Foto: Anders G. Warne/TT/Johan Nilsson

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag. 

Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.  

En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad. 

  Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning. 

De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft

Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel. 

  Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation.  Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han. 

Carl Broman mjukvaruutvecklare på YH-utbildning
Carl Broman har lagt mycket tid på egna projekt och att putsa upp sitt varumärke för att bli attraktiv på arbetsmarknaden när YH-utbildningen tar slut.

Foto: Anders G. Warne

Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.

 

Lågkonjunktur en av orsakerna

Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.

 Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående. 

Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?

–  Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.  

YH-utbildningar med flest andel i jobb 

  • Säkerhetstjänster: 94 procent
  • Transporttjänster: 91 procent
  • Lantbruk och djurvård: 91 procent
  • Hälso-och sjukvård: 91 procent
  • Friskvård och kroppsvård: 88 procent

YH-utbildningar med minst andel i jobb

  • Kultur och media: 64 procent
  • Data/IT: 69 procent
  • Journalistik och Information: 75 procent
  • Juridik: 75 procent
  • Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent

Om undersökningen

Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.