Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

"Var det verkligen ingenjör jag ville bli?"

Intresset för att studera till civil- eller högskoleingenjör växer. Men antalet examinerade studenter växer inte till närmelsevis i samma takt. Varannan som påbörjar utbildningen hoppar av i förtid. På startup-mässan Sthlm Tech Fest passade Kollega.se på att prata med några före detta ingenjörsstudenter om hur de upplevde studietiden och hur de ser på framtidens behov av ingenjörer.
Gabriella Westberg Publicerad
Kollega
På Waterfront Congress i Stockholm samlades på onsdagen tusentals tech-intresserade och startup-bolag, för Sthlm Tech Fest. Kollega

Början på andra året var tufft.

Jennie Falk, civilingenjör, jobbar i dag som analytiker på CLX Networks, telekommunikation:

"Jag påbörjade studierna till civilingenjör 2009. Jag är inte helt klar, jag har en släpkurs kvar. Jag gick på tekniskt gymnasium som var väldigt inriktat på att man skulle bli civilingenjör. De propsade på det i skolan. Så det blev så. Jag är också väldigt intresserad av matematik, så det passade mig bra.

Början av andra året var tufft. Det var en del tråkiga kurser, teknisk fysik och sådant som inte passade mig. Men sedan när jag kunde välja inriktning själv blev det bättre.

Jag började söka jobb i somras, fast jag inte var helt klar med studierna. Nu jobbar jag som analytiker.  I framtiden vill jag jobba som teknisk konsult."

Ville jag verkligen fokusera så mycket på teknik och matte?

Alexander Palm, civilingenjör, COO och Co-funder av företaget Responster, som mäter kundupplevelser:

"Jag började plugga till civilingenjör 2009. Jag hade bestämt mig långt tidigare att jag ville bli det, redan i början av gymnasiet. Jag hade ett stort teknik- och innovationsintresse. Jag är en sådan som gärna ifrågasätter varför saker funkar som de gör och se om det går att göra bättre.

Studierna motsvarade inte riktigt mina förväntningar. I slutändan blev det som jag ville, men jag var tvungen att jobba för det själv. Jag började med integrationsproduktionsutveckling, där det var ett väldigt fokus på storbolag. Det handlade mycket om innovation, men jag undrade varför man inte tittade mer på startups och entreprenörskap. Det var det jag ville göra.

Jag funderade på om jag hade valt rätt. Jag stod mellan något med mer designinriktning på form eller teknisk design. Ville jag verkligen fokusera så mycket på teknik och matte? Det handlade mer om materiallära och hållfasthet och det var inte riktigt min grej. Men det var bara att bita ihop.

I början var det många i min klass som hoppade av. Programmet marknadsfördes mer som om det var formmässig design, istället för materialdesign. Det är förstås ett sätt att locka fram ett intresse och den var jättepoppis. Jag vet inte om det var rätt eller fel, men det blev många avhopp.

Det gick bra, men jag fick jobba motströms.

När jag skulle ta master fanns det många valbara kurser och då såg jag till att skapa min egen linje med en större inriktning mot småbolag, ekonomi och företagsutveckling.

Det gick bra, men jag fick jobba motströms. På KTH var många uppenbarligen inte så vana vid att en student la upp sin egen MA. Men året efter att jag gick ut startade de faktiskt en MA-utbildning som mer liknade det jag hade satt ihop själv.

Jag tror att ingenjörsutbildningarna skulle må bra av mer strukturerat ledarskap. Civilingenjörer behövs på högre, strategiska positioner. Vi hade en hel del HR Management men man skulle behöva mer konkreta kunskaper som att leda en scrum-utvecklingsplan, strukturera och fördela ansvar i team.

I början av det tredje året startade jag företaget, Responster. Jag fick också en del jobbförfrågningar under tiden, men jag sökte inte andra jobb under tiden.

Vårt företag växer, men vi behöver inga ingenjörer just nu, snarare sälj- och marknadsorienterad kompetens. Inom något halvår kommer vi att behöva mer teknisk kompetens. Men om det är någon med ingenjörsexamen spelar ingen roll. För oss är det mycket viktigare att man har drivit företag själv, kanske frilansprogrammerat, att man har erfarenhet av att leverera på deadline."

 

Jag har ingen längtan tillbaka.

Christoffer Julin, ingenjör maskinteknik, co-funder av företaget Collra som sammanför och skapar communities för olika samlarintressen:

"Jag började studera maskinteknik 2010. Men hoppade av efter 1,5 år för att starta Collra. Jag hade företag sedan tidigare också och insåg att det inte var min grej att bli ingenjör.

Jag gick tekniskt gymnasium i Sandvik. Där blir man väldigt inriktad på att bli ingenjör. Men när jag väl började plugga frågade jag mig om det verkligen är det här jag vill göra?

Jag tror att det är vanligt att de som kommer från gymnasieskolor med teknisk inriktning lätt glömmer att gymnasiet består av mycket andra ämnen också. När man sedan kommer till högskolan inser man att det kanske inte bara var teknik man var intresserad av.

Det är mycket roligare att ha startat företag. Jag har ingen längtan tillbaka."

 

Utbildning är en bra förberedelse - viktigare är talang

Prashant Dang, civilingenjör med utbildning från Indien och Master från Storbritannien, co-funder av DeliTreat, en tjänst för kundbelöning:

"Jag studerade i Indien till elektronikingenjör, började 2001. Sedan tog jag en master i datavetenskap i Storbritannien. Jag har jobbat 14 år i industrin, bland annat på Ericsson. Det var så jag kom till Stockholm.

I Indien påverkas studievalet mycket av föräldrar och familj. De är liksom ryggraden i drivet att plugga. Man hoppar inte gärna av studierna då, då får man familjen på sig. Men jag ville också jobba med datavetenskap.

Jag tror att en utbildning är en bra förberedelse för att prestera i yrkeslivet men kompetensen får man genom erfarenhet. Viktigast är att man har talang och att man skaffar sig erfarenhet, utbildning kommer i andra hand.

För ett år sedan startade jag ett företag som säljer en tjänst för kundbelöning. Typ köp nio koppar kaffe så får du något den tionde gången, det kan vara vad som helst: en biljett till Gröna Lund, en lunch eller en tröja. Än så länge är vi fyra i företaget, två i Stockholm och två i Indien."

Allt blir mjukvara, men så oerhört komplext!

Eric Arnberg, statsvetare, presskontakt på iPeer, företagsleverantör av moln- och hostingtjänster:

"Vi har få med postgymnasial utbildning hos oss, men några av cheferna är dataingenjörer. När vi rekryterar tar vi ofta in gymnasister som lär sig vidare i anställningen. Men olika certifikat kan vara viktiga, som visar att man kan dot.net till exempel. En del av dem kan vara dyra och svåra att få tag på.

Jag tror att företag framöver kommer att ha ett stort behov av ingenjörer på positioner som CIO, CTO och IT-arkitekter. Utvecklingen är så viktig och går så fort att man måste vara väldigt smart för att hänga med på strategisk nivå. Jag tror att ledarfunktioner i teknik och innovationsbolag ofta är ingenjörer.

Det är en utveckling där allt håller på att bli mjukvara men det blir så oerhört mycket mer komplext hela tiden. Jag tror inte att man ska dra ner på utbildningsplatserna för ingenjörer. Men sedan måste nog även de gå tillbaka och vidareutbilda sig, eller få så kallad on-job training. Utvecklingen fortsätter även efter att man tagit examen."

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Lista: Utbildningar som ger jobb direkt

Fler söker sig till yrkeshögskolor vars koncept är att ha utbildningar som utgår från marknadens behov. Här är ett urval utbildningar på yrkeshögskola där det är störst chans att få jobb efter examen.
Johanna Rovira Publicerad 9 juni 2025, kl 06:00
Man skriver ut något på 3D-skrivare
95 procent av alla automationtekniker fick jobb inom ett år efter avslutad utbildning på yrkeshögskola. Foto: Colourbox

Vill du snabbt ut i arbetslivet utan att lägga flera år på studier? Då kan en yrkesutbildning vara rätt väg att gå. Många korta utbildningar leder direkt till jobb – ofta inom branscher där det råder stor efterfrågan på arbetskraft. Här är några av de mest eftertraktade yrkena.

Bank och försäkring

Kan du tänka dig att jobba på bank eller på ett försäkringsbolag har du stora möjligheter att få jobb efter yrkeshögskolan. 98 procent av alla som utexaminerades 2023, hade jobb året därpå. I år är antalet utbildningsplatser på yrkeshögskolorna 165, men trycket på utbildningen är betydligt högre än vad det finns platser. 2024 var det 2486 sökande till 170 platser. 

Arbetsmiljö och arbetsskydd

Till denna utbildningsinriktning hör till exempel arbetsmiljöingenjörer, som också har lätt att få jobb enligt Myndigheten för yrkeshögskolans senaste statistik. Även här fick nästan alla, 98 procent, som tagit examen, jobb efter avklarad utbildning. I år finns dock bara 87 utbildningsplatser. 

Logistik, spedition och transport

Jobb inom detta utbildningsområde finns det behov av över hela landet. 97 procent av de nybakade logistikerna och speditörerna fick jobb efter avslutad utbildning. I år finns 195 utbildningsplatser. 

Drifttekniker 

Drifttekniker kan få jobb både inom den kommunala sektorn och i det privata näringslivet. 96 procent av de som gått programmet svarar att de fått jobb efter sin examen 2023. Antalet utbildningsplatser i år är 271. 

Kyl- värmepumps- och ventilationstekniker

Kommer du in på en av de 251 utbildningsplatserna inom denna utbildningsinriktning kommer du sannolikt att ha lätt att få jobb framöver.  96 procent av alla som gick ut 2023 fick jobb.

CAD-tekniker/konstruktör

Den som har håg för teknisk design kan bli CAD-ritare eller 3D-tekniker som det också kallas.  95 procent av de nyblivna CAD-konstruktörerna fick jobb vid senaste mätningen och antalet utbildningsplatser i år är 345. 

Produktionstekniker

95 procent av samtliga som gick ut 2023 fick jobb efter examen inom denna utbildningsinriktning. Men alla jobbar nödvändigtvis inte inom det område de utbildats för. När de gäller just de nybakade produktionsteknikerna uppskattar närmare en femtedel att deras nuvarande jobb inte överensstämmer med det yrke de utbildats för. Det finns ändå fortsatt stort behov av produktionstekniker – i år finns 496 utbildningsplatser. 

Automationstekniker

95 procent i jobb efter avklarat program. Här är det högt söktryck på platserna. Förra året gick det 12, 7 sökande på varje plats inom utbildningsinriktningen robot- och automationstekniker, i år har man utökat antalet platser till 641.

Bonusutbildningar

Om man inte hittar sitt blivande drömyrke i urvalet ovan finns det fortsatt stora behov av bland annat lokförare, tandsköterskor och experter på IT-säkerhet. 

– Utbildningar inom industrin ser vi fortsatt höga behov av. Anläggningssektorn tuffar också på eftersom det finns stora behov av underhåll, säger Matilda Bölling, omvärldsanalytiker på Myndigheten för yrkeshögskolan. 

Så funkar yrkeshögskolan 

  • Alla yrkeshögskolans program ska möta arbetslivets behov av arbetskraft. Utbildningar tas fram i samråd med arbetslivet, som också är med och finansierar eller medverkar på annat sätt.   
  • Även regionala behov ska beaktas, och myndigheten samlar regelbundet in information om regionernas kompetensbehov,
  • Programmen inom yrkeshögskolan är eftergymnasiala och tar i regel mellan ett och två år samt ger rätt till studiemedel från CSN.
  • Antalet sökande ökade 2024 till den högsta nivån hittills – drygt 104 000 personer sökte till minst ett program förra året. 
  • Här hittar du utbudet av utbildningar på yrkeshögskolan och kan ansöka till kurser.