Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Mentorprogram har funnits länge. Tanken är att en erfaren och framgångsrik person delar med sig av sin kunskap och lotsar en yngre person genom arbetslivet. Men på Microsoft gör de tvärtom: här lär yngre de äldre.
Idén kom ursprungligen från Microsoft i Österrike och infördes i Sverige förra sommaren. Yngre medarbetare matchades med personer i ledningsgruppen utifrån bland annat personligheter, intresseområden och vad de ville ha ut av mentorskapet.
Johanna Ström-Wiman, 26, är mentor åt Joacim Damgard, 48-årig vd för Microsoft i Sverige. Hon ska snart påbörja sitt andra trainee-år som kundansvarig för publik sektor.
– Att vara mentor är en fantastisk chans att få vara med och representera min generation. Det är såklart väldigt roligt för mig personligen, men det handlar i grunden om att jag vill se resultat som driver både samhället och Microsoft framåt, säger hon.
Johanna Ström-Wiman och Joacim Damgard träffas en gång varannan månad. Inför mötena har de bestämt vad de ska prata om, efteråt antecknar de vad de har kommit fram till. Annars finns risken att mötena enbart förvandlas till trevliga fikastunder.
Programmet kräver en del av deltagarna. Den erfarna måste gå in med ett öppet sinne och den yngre måste våga stå upp för sina tankar och idéer.
– Men jag är positivt överraskad av hur lätt det har varit. Jag trodde att det skulle bli bra, men det har blivit bättre. Det hänger nog samman med att du tillåter dig att bli ”mentorerad”. Jag vill bryta mönster, få dig att tänka annorlunda, säger Johanna Ström-Wiman med en blick på sin adept.
Och Joacim Damgard gillar det.
– Man ska inte ge sig in i det här om man redan har bestämt sig för hur världen ser ut, man måste ha ett öppet sinne. Jag vill ha olika perspektiv, från människor som har upplevt andra saker. Där är åldersskillnaden viktig. Vi är så inkörda i vissa spår och ifrågasätter inte oss själva.
– Samtidigt måste man våga vara lite spänstig och säga ifrån när man inte håller med: ”Det där köper jag inte, hur menar du nu?” Annars blir det bara ett nickande.
Hittills har de bland annat pratat om mångfald och jämlikhet, om vad det innebär att vara en bra arbetsgivare, om bristen på kvinnor på tekniska utbildningar och om det hållbara arbetslivet.
– Vi har också pratat mycket om motivation, kopplat till olika generationer. Vi har fem generationer i arbetslivet nu. Hur får vi ut det bästa ur varje generation, ur varje individ? Vi har bollat en del kring hur Microsoft kan tänka nytt, säger Johanna Ström-Wiman.
Att vara en attraktiv arbetsgivare kommer att bli helt avgörande för de företag som vill överleva i framtiden, tror Joacim Damgard. Den som inte förstår hur unga tänker får inte tag på rätt kompetens och blir snabbt omsprungen.
– Det är inget problem på kort sikt, men tittar vi fem år framåt är det helt nödvändigt att vi uppfattas som en attraktiv och nytänkande arbetsgivare. Den digitala transformationen innebär hela tiden en risk att bli omkörd. Många av de företag som finns i dag kommer inte att finnas om fem år, och om fem år kommer det att finnas stora företag som inte finns i dag. Det går väldigt snabbt att bygga plattformar för nya affärsmodeller.
– I dag domineras världen av molnet, mobiler, datorer och internet. Men jag är inte född i molnet. Om jag inte förstår hur det är att vara det har jag ett problem.
Mentorskapsprogrammet påverkar dessutom företagskulturen på ett positivt sätt, tror Johanna Ström-Wiman.
– Det skapar en öppen, tillgänglig och rolig företagskultur. Det tror jag gör Microsoft till en attraktiv arbetsgivare.
Känns det inte jobbigt att vara röst för en hel generation?
– Självklart är det en viss press, men jag ser mig inte som en hel generations röst. Det känns bara fantastiskt att få bidra med något. Dessutom tar jag ju med mig åsikter från andra i min närhet. Vi har en fantastisk gemenskap i trainee-programmet och jag har
Vill du snabbt ut i arbetslivet utan att lägga flera år på studier? Då kan en yrkesutbildning vara rätt väg att gå. Många korta utbildningar leder direkt till jobb – ofta inom branscher där det råder stor efterfrågan på arbetskraft. Här är några av de mest eftertraktade yrkena.
Kan du tänka dig att jobba på bank eller på ett försäkringsbolag har du stora möjligheter att få jobb efter yrkeshögskolan. 98 procent av alla som utexaminerades 2023, hade jobb året därpå. I år är antalet utbildningsplatser på yrkeshögskolorna 165, men trycket på utbildningen är betydligt högre än vad det finns platser. 2024 var det 2486 sökande till 170 platser.
Till denna utbildningsinriktning hör till exempel arbetsmiljöingenjörer, som också har lätt att få jobb enligt Myndigheten för yrkeshögskolans senaste statistik. Även här fick nästan alla, 98 procent, som tagit examen, jobb efter avklarad utbildning. I år finns dock bara 87 utbildningsplatser.
Jobb inom detta utbildningsområde finns det behov av över hela landet. 97 procent av de nybakade logistikerna och speditörerna fick jobb efter avslutad utbildning. I år finns 195 utbildningsplatser.
Drifttekniker kan få jobb både inom den kommunala sektorn och i det privata näringslivet. 96 procent av de som gått programmet svarar att de fått jobb efter sin examen 2023. Antalet utbildningsplatser i år är 271.
Kommer du in på en av de 251 utbildningsplatserna inom denna utbildningsinriktning kommer du sannolikt att ha lätt att få jobb framöver. 96 procent av alla som gick ut 2023 fick jobb.
Den som har håg för teknisk design kan bli CAD-ritare eller 3D-tekniker som det också kallas. 95 procent av de nyblivna CAD-konstruktörerna fick jobb vid senaste mätningen och antalet utbildningsplatser i år är 345.
95 procent av samtliga som gick ut 2023 fick jobb efter examen inom denna utbildningsinriktning. Men alla jobbar nödvändigtvis inte inom det område de utbildats för. När de gäller just de nybakade produktionsteknikerna uppskattar närmare en femtedel att deras nuvarande jobb inte överensstämmer med det yrke de utbildats för. Det finns ändå fortsatt stort behov av produktionstekniker – i år finns 496 utbildningsplatser.
95 procent i jobb efter avklarat program. Här är det högt söktryck på platserna. Förra året gick det 12, 7 sökande på varje plats inom utbildningsinriktningen robot- och automationstekniker, i år har man utökat antalet platser till 641.
Om man inte hittar sitt blivande drömyrke i urvalet ovan finns det fortsatt stora behov av bland annat lokförare, tandsköterskor och experter på IT-säkerhet.
– Utbildningar inom industrin ser vi fortsatt höga behov av. Anläggningssektorn tuffar också på eftersom det finns stora behov av underhåll, säger Matilda Bölling, omvärldsanalytiker på Myndigheten för yrkeshögskolan.
Här hittar du utbudet av utbildningar på yrkeshögskolan och kan ansöka till kurser.
Från och med den 1 april 2025 öppnar ansökan för omställningsstudiestödet redan klockan 20:00. Tidigare har ansökan öppnat vid midnatt.
Förändringen har efterfrågats av de sökande som velat få tillgång till ansökan tidigare på dygnet. CSN har därefter lämnat in ett önskemål till regeringen om att själva få bestämma vilken tid ansökan ska öppna vilket nu har godkänts. Eftersom ansökningarna prövas i den ordning som de kommer in, lönar det sig att vara tidig med att ansöka.
De långa handläggningstiderna för studiestödet har tidigare kritiserats. CSN skriver på sin hemsida att de som söker stödet under ansökningsomgången som öppnar den 1 april får räkna med att väntetiden kommer att vara minst lika lång som den är nu. De skriver även att man inte kan förvänta sig att få besked innan studiestarten för höstterminen.
Ansökan om omställningsstudiestödet öppnar två gånger per år. Den 1 april för de som ska studera på hösten, och den 1 oktober för de som ska studera på våren. Av de cirka 14 100 ansökningar som kom in under ansökningsomgången som öppnade den 1 oktober 2024 är det just nu cirka 5 700 personer som väntar på besked, varav de flesta är under handläggning.
Annika Fahlhander, avdelningschef för utbetalningsavdelningen på CSN, säger att handläggningstiderna för omställningsstudiestödet under 2024 förbättrats successivt.
– Våra förbättringar beror dels på att vi har jobbat vidare med att utveckla systemstödet för att handlägga ansökningar men också att vi under 2024 och 2025 har fått medel för att bli fler som handlägger omställningsstudiestödet. Från den 1 april får CSN också tillämpa förenklade regler, bland annat avseende etableringsvillkoret, vilket ytterligare kommer att effektivisera handläggningen, säger Annika Fahlander.
