Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Unga lär äldre på Microsoft

Företag som inte lockar unga medarbetare får problem. Det menar ledningen för Microsoft i Sverige, som med omvänt mentorskap – unga lär de äldre – tänker fånga framtidens medarbetare.
David Österberg Publicerad

Mentorprogram har funnits länge. Tanken är att en erfaren och framgångsrik person delar med sig av sin kunskap och lotsar en yngre person genom arbetslivet. Men på Microsoft gör de tvärtom: här lär yngre de äldre.

Idén kom ursprungligen från Microsoft i Österrike och infördes i Sverige förra sommaren. Yngre medarbetare matchades med personer i ledningsgruppen utifrån bland annat personligheter, intresseområden och vad de ville ha ut av mentorskapet.

Johanna Ström-Wiman, 26, är mentor åt Joacim Damgard, 48-årig vd för Microsoft i Sverige. Hon ska snart påbörja sitt andra trainee-år som kundansvarig för publik sektor.

– Att vara mentor är en fantastisk chans att få vara med och representera min generation. Det är såklart väldigt roligt för mig personligen, men det handlar i grunden om att jag vill se resultat som driver både samhället och Microsoft framåt, säger hon.

Johanna Ström-Wiman och Joacim Damgard träffas en gång varannan månad. Inför mötena har de bestämt vad de ska prata om, efteråt antecknar de vad de har kommit fram till. Annars finns risken att mötena enbart förvandlas till trevliga fikastunder.

Programmet kräver en del av deltagarna. Den erfarna måste gå in med ett öppet sinne och den yngre måste våga stå upp för sina tankar och idéer.

– Men jag är positivt överraskad av hur lätt det har varit. Jag trodde att det skulle bli bra, men det har blivit bättre. Det hänger nog samman med att du tillåter dig att bli ”mentorerad”. Jag vill bryta mönster, få dig att tänka annorlunda, säger Johanna Ström-Wiman med en blick på sin adept.

Och Joacim Damgard gillar det.

– Man ska inte ge sig in i det här om man redan har bestämt sig för hur världen ser ut, man måste ha ett öppet sinne. Jag vill ha olika perspektiv, från människor som har upplevt andra saker. Där är åldersskillnaden viktig. Vi är så inkörda i vissa spår och ifrågasätter inte oss själva.

– Samtidigt måste man våga vara lite spänstig och säga ifrån när man inte håller med: ”Det där köper jag inte, hur menar du nu?” Annars blir det bara ett nickande.

Hittills har de bland annat pratat om mångfald och jämlikhet, om vad det innebär att vara en bra arbetsgivare, om bristen på kvinnor på tekniska utbildningar och om det hållbara arbetslivet.

– Vi har också pratat mycket om motivation, kopplat till olika generationer. Vi har fem generationer i arbetslivet nu. Hur får vi ut det bästa ur varje generation, ur varje individ? Vi har bollat en del kring hur Microsoft kan tänka nytt, säger Johanna Ström-Wiman.

Att vara en attraktiv arbetsgivare kommer att bli helt avgörande för de företag som vill överleva i framtiden, tror Joacim Damgard. Den som inte förstår hur unga tänker får inte tag på rätt kompetens och blir snabbt omsprungen.

– Det är inget problem på kort sikt, men tittar vi fem år framåt är det helt nödvändigt att vi uppfattas som en attraktiv och nytänkande arbetsgivare. Den digitala transformationen innebär hela tiden en risk att bli omkörd. Många av de företag som finns i dag kommer inte att finnas om fem år, och om fem år kommer det att finnas stora företag som inte finns i dag. Det går väldigt snabbt att bygga plattformar för nya affärsmodeller.

– I dag domineras världen av molnet, mobiler, datorer och internet. Men jag är inte född i molnet. Om jag inte förstår hur det är att vara det har jag ett problem.

Mentorskapsprogrammet påverkar dessutom företagskulturen på ett positivt sätt, tror Johanna Ström-Wiman.

– Det skapar en öppen, tillgänglig och rolig företagskultur. Det tror jag gör Microsoft till en attraktiv arbetsgivare.

Känns det inte jobbigt att vara röst för en hel generation?
– Självklart är det en viss press, men jag ser mig inte som en hel generations röst. Det känns bara fantastiskt att få bidra med något. Dessutom tar jag ju med mig åsikter från andra i min närhet. Vi har en fantastisk gemenskap i trainee-programmet och jag har

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Jobbade och krävs på tusentals kronor – regeln ändras inte

Flera personer som pluggar med omställningsstudiestöd har krävts på tiotusentals kronor av CSN. Anledningen är att de har jobbat några timmar medan de pluggat. Men Lotta Edholm (L), ansvarig minister, ser ingen anledning att ändra på reglerna.
David Österberg Publicerad 22 april 2026, kl 06:01
Alternativ bildtext.
Bildtext. Foto: Jessica Gow/TT/Fredrik Sandberg/TT.

För ett par veckor sedan berättade Kollega om Robert Toth som studerat med omställningsstudiestöd, OSS. Han fick ett återkrav från CSN på 56 000 kronor eftersom han jobbat 24 timmar under studietiden.

Och Robert Toth är långt ifrån ensam om att krävas på stora belopp efter några timmars arbete under studierna. Flera läsare har hört av sig till Kollega med liknande berättelser. 

Att det är otydligt vad som gäller blir tydligt när Kollega granskar de ärenden som kommit in till Överklagandenämnden för studiestöd, ÖKS (se faktaruta). Ett tiotal personer har begärt att nämnden ändrar på CSN:s beslut om återkrav. Flera av dem har bara arbetat några timmar under studietiden. 

En person har fått ett återkrav på drygt 14 000 kronor efter att ha jobbat 8 timmar och 15 minuter under en period. Återkravet var riktigt, anser ÖKS och avslog överklagandet. En annan tog, under studietiden, ut fem semesterdagar från det jobb hon var tjänstledig från och krävdes därför på nästan 26 000 kronor. Även det återkravet var korrekt, enligt ÖKS. 

Okej att jobba 7 timmar

Men det händer också att ÖKS går på de klagandes linje. Att kräva tillbaka studiemedel från en person som jobbat 7 timmar var fel, enligt ÖKS. Det var också fel att skicka återkrav till en person som jobbat två timmar under sin praktik, enligt nämnden.

När CSN fattar beslut om återkrav gör de det med stöd i lagen om omställningsstudiestöd. I den står att den som har arbetat för mycket ska betala tillbaka pengar till CSN.

Men i förarbetet, alltså den utredning som låg till grund för lagen, står också att CSN inte ska kräva tillbaka pengar om en studerande endast arbetat ”ett fåtal timmar” under studietiden. Frågan är vad det betyder. 

När förslaget var ute på remiss ville CSN att regeringen skulle precisera vad ”ett fåtal timmar” betyder:

”CSN vill att det i det fortsatta lagstiftningsarbetet tydligare framgår vad som avses med arbete ett fåtal timmar mer än vad som tidigare anmälts till CSN. Mer specifikt vill CSN veta om det rör sig om ett fåtal timmars arbete per dag, vecka eller månad.”

Någon sådan precisering blev det dock aldrig. I stället har ÖKS tolkat vad ”ett fåtal timmar” betyder – och den tolkningen är strikt. Enligt ÖKS räcker det att någon har jobbat mer än en procent av en heltid för att CSN ska ha rätt att kräva tillbaka pengar. Det betyder exempelvis att den som pluggar på heltid i fem månader maximalt får jobba åtta timmar under den tiden.

Tillåtet att jobba när man pluggar

För den som studerar med vanligt studiemedel gäller helt andra regler. Den som pluggar på heltid på universitet kan maximalt få 4 120 kronor i studiebidrag och 9 472 kronor i studielån i månaden. Den studerande förutsätts då plugga 40 timmar i veckan, motsvarande ett heltidsjobb. Trots det är det tillåtet att jobba vid sidan om studierna. Under en termin får en student tjäna 114 676 kronor utan att det påverkar rätten till studiemedel.

 Den som tjänar 150 kronor i timmen kan med andra ord jobba 38 timmar i veckan utan att det påverkar rätten till studiemedel.

Lagen om omställningsstudiestöd stiftades under den förra regeringen. I dag är det Lotta Edholm (L) som är ansvarig minister för stödet. Hon vill inte ställa upp på en intervju, men skickar skriftliga svar.

”(…) Tanken med stödet är att täcka det inkomstbortfall som blir följden av minskat arbete till förmån för studier. Den som börjar studera och inte minskar sitt arbete i motsvarande omfattning drabbas ju inte av ett inkomstbortfall och därför är det rimligt att de inte heller kan få lön och kompletterande omställningsstudiestöd som tillsammans uppgår till mer än motsvarande heltid.”

I lagtexten står att CSN inte ska skicka återkrav om en studerande arbetat "ett fåtal timmar". Lagen preciserar inte vad "ett fåtal timmar" innebär. ÖKS har slagit fast att det är maximalt en procent av en heltid. Är det en rimlig tolkning av lagen? 

”Jag kan som statsråd inte uttala mig om hur en myndighet tolkar lagstiftningen men jag noterar att det finns viss flexibilitet i systemet.”

Och hur har det då gått för Robert Toth? Han har nyligen lämnat in en stämning till EU-domstolen och hoppas att den ska pröva hans ärende.

För att betala av skulden till CSN har han tvingats ta ett banklån.

Kompetensutveckling

Därför lönar sig kompetensutveckling – särskilt för tacksamma medarbetare

Kompetensutveckling lönar sig. Åtminstone för de företag som har tacksamma anställda som tror på karma och ser utbildning som en gåva. Det visar en rapport från IFAU.
Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2026, kl 06:04
Anställda räcker upp handen under en intern utbildning, en form av kompetensutveckling som enligt IFAU kan öka produktiviteten.
Kompetensutveckling som betalas av arbetsgivaren kan öka produktiviteten – särskilt bland medarbetare som ser utbildningen som en investering att återgälda, enligt en rapport från IFAU. Foto: Viktoria Bank/TT

Arbetsgivare i Sverige är tämligen njugga när det gäller att vidareutbilda sina anställda, visar undersökningar. Men att snåla in på anställdas utbildning kan vara att bita sig själv i svansen. Kompetensutveckling bekostad av arbetsgivaren tycks nämligen vara en god affär för företagen, enligt en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads – och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.  

IFAU: Kompetensutveckling ökade produktiviteten med 8–9 procent

Enligt ett fältexperiment med några år på nacken, gjort på ett nederländskt callcenter, ökade produktiviteten med i snitt 8–9 procent bland den slumpvis utvalda grupp som fick gå en veckas intern vidareutbildning. De utbildade blev såväl snabbare som mer effektiva och effekten höll i sig i cirka fem veckor. 

Ett gäng kursdeltagare stack dock ut som betydligt mer flyhänta och flitiga än sina kollegor.  De var de anställda som i en enkätundersökning före kursen, svarat att de tror på principen att belöna gott med gott. 

Tacksamma medarbetare ökade produktiviteten mest

Anställda som uppfattar den av arbetsgivaren betalda kursen som en vänlig handling anstränger sig helt enkelt lite mer för att återgälda favören. Den positiva effekten höll dessutom i sig längre hos de tacksamma anställda som tror på karma. 

Att det är lönsamt att satsa på medarbetare som lägger stor vikt vid reciprocitet, som det kallas, kan utnyttjas av arbetsgivarna, hintar rapporten.  Hur man ska kunna undvika att kasta pärlor för svin och identifiera just de anställda som ser det som sin moraliska skyldighet att lägga manken till lite extra efter vad de uppfattar som en gåva, framgår dock inte. 

Däremot verkade det som att de kollegor som blev utan utbildning, och möjligen fick dra ett tyngre lass när deras medarbetare satt vid skolbänken, presterade något sämre. Den effekten är dock inte statistiskt säkerställd, menar rapporten. 

Fakta: Vad är reciprocitetsprincipen?

Reciprocitetsprincipen är ett sociologiskt begrepp som handlar om att besvara en positiv handling med en positiv, och en negativ handling med en negativ.