Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Unga lär äldre på Microsoft

Företag som inte lockar unga medarbetare får problem. Det menar ledningen för Microsoft i Sverige, som med omvänt mentorskap – unga lär de äldre – tänker fånga framtidens medarbetare.
David Österberg Publicerad

Mentorprogram har funnits länge. Tanken är att en erfaren och framgångsrik person delar med sig av sin kunskap och lotsar en yngre person genom arbetslivet. Men på Microsoft gör de tvärtom: här lär yngre de äldre.

Idén kom ursprungligen från Microsoft i Österrike och infördes i Sverige förra sommaren. Yngre medarbetare matchades med personer i ledningsgruppen utifrån bland annat personligheter, intresseområden och vad de ville ha ut av mentorskapet.

Johanna Ström-Wiman, 26, är mentor åt Joacim Damgard, 48-årig vd för Microsoft i Sverige. Hon ska snart påbörja sitt andra trainee-år som kundansvarig för publik sektor.

– Att vara mentor är en fantastisk chans att få vara med och representera min generation. Det är såklart väldigt roligt för mig personligen, men det handlar i grunden om att jag vill se resultat som driver både samhället och Microsoft framåt, säger hon.

Johanna Ström-Wiman och Joacim Damgard träffas en gång varannan månad. Inför mötena har de bestämt vad de ska prata om, efteråt antecknar de vad de har kommit fram till. Annars finns risken att mötena enbart förvandlas till trevliga fikastunder.

Programmet kräver en del av deltagarna. Den erfarna måste gå in med ett öppet sinne och den yngre måste våga stå upp för sina tankar och idéer.

– Men jag är positivt överraskad av hur lätt det har varit. Jag trodde att det skulle bli bra, men det har blivit bättre. Det hänger nog samman med att du tillåter dig att bli ”mentorerad”. Jag vill bryta mönster, få dig att tänka annorlunda, säger Johanna Ström-Wiman med en blick på sin adept.

Och Joacim Damgard gillar det.

– Man ska inte ge sig in i det här om man redan har bestämt sig för hur världen ser ut, man måste ha ett öppet sinne. Jag vill ha olika perspektiv, från människor som har upplevt andra saker. Där är åldersskillnaden viktig. Vi är så inkörda i vissa spår och ifrågasätter inte oss själva.

– Samtidigt måste man våga vara lite spänstig och säga ifrån när man inte håller med: ”Det där köper jag inte, hur menar du nu?” Annars blir det bara ett nickande.

Hittills har de bland annat pratat om mångfald och jämlikhet, om vad det innebär att vara en bra arbetsgivare, om bristen på kvinnor på tekniska utbildningar och om det hållbara arbetslivet.

– Vi har också pratat mycket om motivation, kopplat till olika generationer. Vi har fem generationer i arbetslivet nu. Hur får vi ut det bästa ur varje generation, ur varje individ? Vi har bollat en del kring hur Microsoft kan tänka nytt, säger Johanna Ström-Wiman.

Att vara en attraktiv arbetsgivare kommer att bli helt avgörande för de företag som vill överleva i framtiden, tror Joacim Damgard. Den som inte förstår hur unga tänker får inte tag på rätt kompetens och blir snabbt omsprungen.

– Det är inget problem på kort sikt, men tittar vi fem år framåt är det helt nödvändigt att vi uppfattas som en attraktiv och nytänkande arbetsgivare. Den digitala transformationen innebär hela tiden en risk att bli omkörd. Många av de företag som finns i dag kommer inte att finnas om fem år, och om fem år kommer det att finnas stora företag som inte finns i dag. Det går väldigt snabbt att bygga plattformar för nya affärsmodeller.

– I dag domineras världen av molnet, mobiler, datorer och internet. Men jag är inte född i molnet. Om jag inte förstår hur det är att vara det har jag ett problem.

Mentorskapsprogrammet påverkar dessutom företagskulturen på ett positivt sätt, tror Johanna Ström-Wiman.

– Det skapar en öppen, tillgänglig och rolig företagskultur. Det tror jag gör Microsoft till en attraktiv arbetsgivare.

Känns det inte jobbigt att vara röst för en hel generation?
– Självklart är det en viss press, men jag ser mig inte som en hel generations röst. Det känns bara fantastiskt att få bidra med något. Dessutom tar jag ju med mig åsikter från andra i min närhet. Vi har en fantastisk gemenskap i trainee-programmet och jag har

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Fler får studiestöd för att skola om sig

Nu öppnar höstens ansökningsomgång till omställningsstudier. Betydligt fler beviljas stöd nu jämfört med när det infördes. Men fortfarande går hälften av pengarna tillbaka till staten på grund av för få behöriga sökande.
David Österberg Publicerad 1 oktober 2026, kl 09:29
Plugga som vuxen
Chansen att få stöd för att skola om sig har ökat. Men fortfarande använder CSN bara hälften av anslaget till omställningsstudiestödet. Colourbox

För fyra år sedan infördes omställningsstudiestödet, ett statligt studiestöd för vuxna i arbetslivet som vill vidareutbilda sig eller byta yrke. Den som beviljas stödet får möjlighet att plugga och behålla 80 procent av lönen. 

Hittills i år har CSN tagit emot drygt 34 000 ansökningar och räknar med ytterligare 18 000 under hösten. 

Årets anslag är 7,3 miljarder kronor, men bara 3,5 miljarder av dem kommer att betalas ut. Resten går tillbaka till statskassan. Anledningen är att många som söker får avslag.

Fler borde nyttja stödet, med tanke på de stora 
förändringar som just nu sker på arbetsmarknaden 

Omställningsstudiestödet kom till som en överenskommelse mellan fack och arbetsgivare. Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, tycker att det är ett problem att så stor del av anslaget inte används, men tror att systemet behöver tid.

– Vi kan se att nyttjandet ökar, men hade gärna sett att det hade ökat ännu mer. Vi visste att det skulle ta tid att bygga upp det här. Dessutom hade stödet en del barnsjukdomar i form av exempelvis långa handläggningstider. De sjukdomarna är i allt väsentligt hanterade, säger han.

AI och teknikutveckling ökar behovet av omskolning

Att systemet nu är bättre trimmat gör också att bland andra Unionen och omställningsorganisationen TRR ökar informationen om omställningsstudiestödet, enligt Martin Wästfelt.

– Fler borde nyttja stödet, med tanke på de stora förändringar som just nu sker på arbetsmarknaden i form av AI och teknikutveckling. Då är det en trygghet att det finns stora resurser till omställning.

Ska stärka ställningen på arbetsmarknaden

Under året har 63 procent av dem som sökt omställningsstudiestöd fått sina ansökningar beviljade, enligt CSN. Myndigheten har ingen färsk statistik på vilka de vanligaste anledningarna till avslag är. Förra året var det vanligaste skälet att den sökta utbildningen var för lång, följt av att utbildningen inte stärker personens ställning på arbetsmarknaden.

Martin Wästfelt tycker inte att reglerna för att få stödet är för hårda.

– Däremot är utbildningssystemet inte riktigt anpassat för de personer som har en anställning och behöver förstärka sin kompetens. Vi försöker påverka så att högskolor och universitet får resurser för att ha kurser som passar den som arbetar. 

Chansen att få omställningsstudiestöd har fyrdubblats

Anslaget till omställningsstudiestödet har ökat successivt sedan det infördes. Hittills har CSN varje år fått betala tillbaka en stor del på grund av för få behöriga sökande.  Samtidigt har andelen beviljade ansökningar ökat kraftigt sedan stödet infördes. I oktober 2022 godkändes bara 15 procent av ansökningarna.

Finns det en risk att politikerna sänker anslaget när de ser att det inte utnyttjas fullt ut?

– Vi ser inga sådana tecken. Trygghetsöverenskommelsen var väl förankrad hos alla åtta partier och alla är medvetna om att den här typen av reformer tar tid. Jag är övertygad om att nyttjandet kommer att öka. 

Plugga med lön

Som en del av uppgörelsen om nya las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Här är några av de viktigaste:

  • Du ska vara mellan 27 och 63 år.
  • Du ska ha jobbat minst åtta av de senaste 14 åren.
  • Du ska ha jobbat minst 12 av de senaste 24 månaderna.
  • Utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden.
  • Om du är under 40 år får inte utbildningen vara längre än 80 veckor.

CSN har en checklista om saker att tänka på i ansökan.

Källa: CSN och PTK

Kompetensutveckling

Vässa din kompetens på högskolan – 100 korta kurser för dig som jobbar

Sugen på att lära dig mer om AI? Eller vill du veta allt om underjordisk stadsplanering? Just nu finns över 100 korta kurser på högskolor och universitet som är anpassade för dig som jobbar.
David Österberg Publicerad 27 augusti 2026, kl 05:59
Läsa AI på högskolan
Över 100 kurser erbjuds av elva svenska lärosäten. De flesta kan läsas på distans vid sidan av arbetet. Colourbox

För ett par år sedan sjösatte regeringen sin satsning på korta kurser för yrkesverksamma. Elva högskolor och universitet fick extra pengar för att ta fram kurser anpassade för den som vill lära sig mer vid sidan av jobbet.

Satsningen har breddats till AI och kärnkraft

Inledningsvis var kurserna inriktade på grön omställning, men från i år har satsningen breddats till att också omfatta AI och kärnkraftsteknik.

Cecilia Johansson
Mikael Wallerstedt

– Förra året fick vi sammanlagt nästan 35 miljoner kronor för att arbeta med det här och i år får vi 61 miljoner kronor. 34 av dem går till grön omställning och kärnkraft och 27 går till AI, så det rör sig om ganska mycket pengar, säger Cecilia Johansson, forskare vid Uppsala universitet och samordnare för kurserna.

Totalt finns drygt 100 kurser och samtliga är öppna för alla. Kurserna motsvarar oftast två veckors studier, men ges vanligen över en längre studieperiod med låg studietakt. Just nu kan man gå kurser i allt från ciderproduktion och batteriteknik till kärnkraftsteknik och hur man lär ut AI till barn.

– En del är MOOC:ar (massive open online course) och dem kan man påbörja närsomhelst och andra har ett startdatum. Den absoluta majoriteten är på distans, men det finns några kurser som har något kurstillfälle på plats, säger Cecilia Johansson.

Inga högskolepoäng men möjlighet till intyg

Det finns inga formella krav på förkunskaper för att anmäla sig till en kurs. De flesta har dock rekommendationer kring vilka förkunskaper man behöver för att ta till sig kursen. De ger inga högskolepoäng men man kan få ett intyg på att man har gått kursen om man klarar ett avslutande kunskapsprov.

Är tanken att man ska bli bättre på det man redan kan eller att man ska bli sugen på att byta yrkesbana?

– Både och. Inom exempelvis kärnkraftsteknik kommer vi både att ha kurser som är mer av en introduktion till ämnet och andra som är nischade för folk som redan kan saker inom området.

Är det verkligen universitetens roll att kompetensutveckla yrkesverksamma? Borde inte arbetsgivarna ansvara för det?

– Det här är ju en arbetsmarknadspolitisk satsning, ett sätt att arbeta med kompetensförsörjning brett i Sverige. Det fina med de här kurserna är att de är öppna för alla, oavsett vilken arbetsplats man jobbar på. Men självklart kan även företag som ser behov av viss kompetens använda sig av kurserna. Det gynnar framför allt mindre företag, med mindre resurser.

Tekniska problem på kursplattformen

Kursutbudet finns på lärosätenas hemsidor (se faktaruta) men också samlat på plattformen learning4professionals.se.

– Tyvärr är plattformen knackig och vi jobbar på att få till en bättre teknisk lösning, säger Cecilia Johansson.

Elva lärosäten ger korta kurser för yrkesverksamma

Uppsala universitet

Chalmers

Kungliga tekniska högskolan

Lunds universitet

Linköpings universitet

Luleå tekniska universitet

Sveriges lantbruksuniversitet

Mälardalens universitet

Umeå universitet

Högskolan i Halmstad

Örebro universitet

Hela kursutbudet hittar du här 

https://learning4professionals.se/search?show=24