Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Unga lär äldre på Microsoft

Företag som inte lockar unga medarbetare får problem. Det menar ledningen för Microsoft i Sverige, som med omvänt mentorskap – unga lär de äldre – tänker fånga framtidens medarbetare.
David Österberg Publicerad

Mentorprogram har funnits länge. Tanken är att en erfaren och framgångsrik person delar med sig av sin kunskap och lotsar en yngre person genom arbetslivet. Men på Microsoft gör de tvärtom: här lär yngre de äldre.

Idén kom ursprungligen från Microsoft i Österrike och infördes i Sverige förra sommaren. Yngre medarbetare matchades med personer i ledningsgruppen utifrån bland annat personligheter, intresseområden och vad de ville ha ut av mentorskapet.

Johanna Ström-Wiman, 26, är mentor åt Joacim Damgard, 48-årig vd för Microsoft i Sverige. Hon ska snart påbörja sitt andra trainee-år som kundansvarig för publik sektor.

– Att vara mentor är en fantastisk chans att få vara med och representera min generation. Det är såklart väldigt roligt för mig personligen, men det handlar i grunden om att jag vill se resultat som driver både samhället och Microsoft framåt, säger hon.

Johanna Ström-Wiman och Joacim Damgard träffas en gång varannan månad. Inför mötena har de bestämt vad de ska prata om, efteråt antecknar de vad de har kommit fram till. Annars finns risken att mötena enbart förvandlas till trevliga fikastunder.

Programmet kräver en del av deltagarna. Den erfarna måste gå in med ett öppet sinne och den yngre måste våga stå upp för sina tankar och idéer.

– Men jag är positivt överraskad av hur lätt det har varit. Jag trodde att det skulle bli bra, men det har blivit bättre. Det hänger nog samman med att du tillåter dig att bli ”mentorerad”. Jag vill bryta mönster, få dig att tänka annorlunda, säger Johanna Ström-Wiman med en blick på sin adept.

Och Joacim Damgard gillar det.

– Man ska inte ge sig in i det här om man redan har bestämt sig för hur världen ser ut, man måste ha ett öppet sinne. Jag vill ha olika perspektiv, från människor som har upplevt andra saker. Där är åldersskillnaden viktig. Vi är så inkörda i vissa spår och ifrågasätter inte oss själva.

– Samtidigt måste man våga vara lite spänstig och säga ifrån när man inte håller med: ”Det där köper jag inte, hur menar du nu?” Annars blir det bara ett nickande.

Hittills har de bland annat pratat om mångfald och jämlikhet, om vad det innebär att vara en bra arbetsgivare, om bristen på kvinnor på tekniska utbildningar och om det hållbara arbetslivet.

– Vi har också pratat mycket om motivation, kopplat till olika generationer. Vi har fem generationer i arbetslivet nu. Hur får vi ut det bästa ur varje generation, ur varje individ? Vi har bollat en del kring hur Microsoft kan tänka nytt, säger Johanna Ström-Wiman.

Att vara en attraktiv arbetsgivare kommer att bli helt avgörande för de företag som vill överleva i framtiden, tror Joacim Damgard. Den som inte förstår hur unga tänker får inte tag på rätt kompetens och blir snabbt omsprungen.

– Det är inget problem på kort sikt, men tittar vi fem år framåt är det helt nödvändigt att vi uppfattas som en attraktiv och nytänkande arbetsgivare. Den digitala transformationen innebär hela tiden en risk att bli omkörd. Många av de företag som finns i dag kommer inte att finnas om fem år, och om fem år kommer det att finnas stora företag som inte finns i dag. Det går väldigt snabbt att bygga plattformar för nya affärsmodeller.

– I dag domineras världen av molnet, mobiler, datorer och internet. Men jag är inte född i molnet. Om jag inte förstår hur det är att vara det har jag ett problem.

Mentorskapsprogrammet påverkar dessutom företagskulturen på ett positivt sätt, tror Johanna Ström-Wiman.

– Det skapar en öppen, tillgänglig och rolig företagskultur. Det tror jag gör Microsoft till en attraktiv arbetsgivare.

Känns det inte jobbigt att vara röst för en hel generation?
– Självklart är det en viss press, men jag ser mig inte som en hel generations röst. Det känns bara fantastiskt att få bidra med något. Dessutom tar jag ju med mig åsikter från andra i min närhet. Vi har en fantastisk gemenskap i trainee-programmet och jag har

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Därför lönar sig kompetensutveckling – särskilt för tacksamma medarbetare

Kompetensutveckling lönar sig. Åtminstone för de företag som har tacksamma anställda som tror på karma och ser utbildning som en gåva. Det visar en rapport från IFAU.
Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2026, kl 06:04
Anställda räcker upp handen under en intern utbildning, en form av kompetensutveckling som enligt IFAU kan öka produktiviteten.
Kompetensutveckling som betalas av arbetsgivaren kan öka produktiviteten – särskilt bland medarbetare som ser utbildningen som en investering att återgälda, enligt en rapport från IFAU. Foto: Viktoria Bank/TT

Arbetsgivare i Sverige är tämligen njugga när det gäller att vidareutbilda sina anställda, visar undersökningar. Men att snåla in på anställdas utbildning kan vara att bita sig själv i svansen. Kompetensutveckling bekostad av arbetsgivaren tycks nämligen vara en god affär för företagen, enligt en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads – och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.  

IFAU: Kompetensutveckling ökade produktiviteten med 8–9 procent

Enligt ett fältexperiment med några år på nacken, gjort på ett nederländskt callcenter, ökade produktiviteten med i snitt 8–9 procent bland den slumpvis utvalda grupp som fick gå en veckas intern vidareutbildning. De utbildade blev såväl snabbare som mer effektiva och effekten höll i sig i cirka fem veckor. 

Ett gäng kursdeltagare stack dock ut som betydligt mer flyhänta och flitiga än sina kollegor.  De var de anställda som i en enkätundersökning före kursen, svarat att de tror på principen att belöna gott med gott. 

Tacksamma medarbetare ökade produktiviteten mest

Anställda som uppfattar den av arbetsgivaren betalda kursen som en vänlig handling anstränger sig helt enkelt lite mer för att återgälda favören. Den positiva effekten höll dessutom i sig längre hos de tacksamma anställda som tror på karma. 

Att det är lönsamt att satsa på medarbetare som lägger stor vikt vid reciprocitet, som det kallas, kan utnyttjas av arbetsgivarna, hintar rapporten.  Hur man ska kunna undvika att kasta pärlor för svin och identifiera just de anställda som ser det som sin moraliska skyldighet att lägga manken till lite extra efter vad de uppfattar som en gåva, framgår dock inte. 

Däremot verkade det som att de kollegor som blev utan utbildning, och möjligen fick dra ett tyngre lass när deras medarbetare satt vid skolbänken, presterade något sämre. Den effekten är dock inte statistiskt säkerställd, menar rapporten. 

Fakta: Vad är reciprocitetsprincipen?

Reciprocitetsprincipen är ett sociologiskt begrepp som handlar om att besvara en positiv handling med en positiv, och en negativ handling med en negativ.