Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Unga lär äldre på Microsoft

Företag som inte lockar unga medarbetare får problem. Det menar ledningen för Microsoft i Sverige, som med omvänt mentorskap – unga lär de äldre – tänker fånga framtidens medarbetare.
David Österberg Publicerad

Mentorprogram har funnits länge. Tanken är att en erfaren och framgångsrik person delar med sig av sin kunskap och lotsar en yngre person genom arbetslivet. Men på Microsoft gör de tvärtom: här lär yngre de äldre.

Idén kom ursprungligen från Microsoft i Österrike och infördes i Sverige förra sommaren. Yngre medarbetare matchades med personer i ledningsgruppen utifrån bland annat personligheter, intresseområden och vad de ville ha ut av mentorskapet.

Johanna Ström-Wiman, 26, är mentor åt Joacim Damgard, 48-årig vd för Microsoft i Sverige. Hon ska snart påbörja sitt andra trainee-år som kundansvarig för publik sektor.

– Att vara mentor är en fantastisk chans att få vara med och representera min generation. Det är såklart väldigt roligt för mig personligen, men det handlar i grunden om att jag vill se resultat som driver både samhället och Microsoft framåt, säger hon.

Johanna Ström-Wiman och Joacim Damgard träffas en gång varannan månad. Inför mötena har de bestämt vad de ska prata om, efteråt antecknar de vad de har kommit fram till. Annars finns risken att mötena enbart förvandlas till trevliga fikastunder.

Programmet kräver en del av deltagarna. Den erfarna måste gå in med ett öppet sinne och den yngre måste våga stå upp för sina tankar och idéer.

– Men jag är positivt överraskad av hur lätt det har varit. Jag trodde att det skulle bli bra, men det har blivit bättre. Det hänger nog samman med att du tillåter dig att bli ”mentorerad”. Jag vill bryta mönster, få dig att tänka annorlunda, säger Johanna Ström-Wiman med en blick på sin adept.

Och Joacim Damgard gillar det.

– Man ska inte ge sig in i det här om man redan har bestämt sig för hur världen ser ut, man måste ha ett öppet sinne. Jag vill ha olika perspektiv, från människor som har upplevt andra saker. Där är åldersskillnaden viktig. Vi är så inkörda i vissa spår och ifrågasätter inte oss själva.

– Samtidigt måste man våga vara lite spänstig och säga ifrån när man inte håller med: ”Det där köper jag inte, hur menar du nu?” Annars blir det bara ett nickande.

Hittills har de bland annat pratat om mångfald och jämlikhet, om vad det innebär att vara en bra arbetsgivare, om bristen på kvinnor på tekniska utbildningar och om det hållbara arbetslivet.

– Vi har också pratat mycket om motivation, kopplat till olika generationer. Vi har fem generationer i arbetslivet nu. Hur får vi ut det bästa ur varje generation, ur varje individ? Vi har bollat en del kring hur Microsoft kan tänka nytt, säger Johanna Ström-Wiman.

Att vara en attraktiv arbetsgivare kommer att bli helt avgörande för de företag som vill överleva i framtiden, tror Joacim Damgard. Den som inte förstår hur unga tänker får inte tag på rätt kompetens och blir snabbt omsprungen.

– Det är inget problem på kort sikt, men tittar vi fem år framåt är det helt nödvändigt att vi uppfattas som en attraktiv och nytänkande arbetsgivare. Den digitala transformationen innebär hela tiden en risk att bli omkörd. Många av de företag som finns i dag kommer inte att finnas om fem år, och om fem år kommer det att finnas stora företag som inte finns i dag. Det går väldigt snabbt att bygga plattformar för nya affärsmodeller.

– I dag domineras världen av molnet, mobiler, datorer och internet. Men jag är inte född i molnet. Om jag inte förstår hur det är att vara det har jag ett problem.

Mentorskapsprogrammet påverkar dessutom företagskulturen på ett positivt sätt, tror Johanna Ström-Wiman.

– Det skapar en öppen, tillgänglig och rolig företagskultur. Det tror jag gör Microsoft till en attraktiv arbetsgivare.

Känns det inte jobbigt att vara röst för en hel generation?
– Självklart är det en viss press, men jag ser mig inte som en hel generations röst. Det känns bara fantastiskt att få bidra med något. Dessutom tar jag ju med mig åsikter från andra i min närhet. Vi har en fantastisk gemenskap i trainee-programmet och jag har

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Jobbade 24 timmar - krävs på 56 000

Robert Toth pluggade med omställningsstudiestöd i 28 veckor. Under tiden jobbade han 24 timmar extra. Nu kräver CSN att han ska betala tillbaka 56 000 kronor.
David Österberg Publicerad 26 februari 2026, kl 06:02
Porträtt av Robert Toth, som krävs på 56 000 kronor av CSN efter att ha arbetat 24 timmar under studier med omställningsstudiestöd.
Robert Toth arbetade 24 timmar under studietiden – nu kräver CSN tillbaka 56 000 kronor i omställningsstudiestöd. Foto: Privat

För knappt två år sedan ansökte Roberth Toth om omställningsstudiestöd (se faktaruta). Handläggningstiden var lång och först åtta månader senare fick han besked om att stödet beviljats. Medan han väntade på besked pluggade han med vanligt studiestöd och jobbade 13 timmar extra för att försörja familjen.

Den som får omställningsstudiestöd på heltid får inte arbeta samtidigt. Robert Toth berättade därför för CSN att han hade jobbat 13 timmar – och att han var schemalagd för ytterligare 11 timmar. Företaget han jobbade extra för är litet och Robert ville inte orsaka problem genom att avstå sina schemalagda pass.

– Handläggaren jag pratade med sa att det inte var några problem eftersom det rörde sig om så få timmar. Hon lovade att göra en anteckning om det, säger han.

CSN kräver 56 000 kronor i återbetalning

Men i januari i år kom chockbeskedet: CSN kräver att han ska betala tillbaka 56 000 kronor av det studiemedel han fått. Enligt myndigheten har han inte haft rätt till omställningsstudiestöd på heltid eftersom han har arbetat under studieperioden.

– Det kändes som att jag skulle få en hjärtattack. Det var det värsta beskedet jag någonsin har fått, säger han.

Den som studerar med omställningsstudiestöd kan få stöd på 20, 40, 50, 60, 75 eller 100 procent. Återkravet motsvarar mellanskillnaden mellan helt stöd och stöd på 75 procent.

Robert Toth kontaktade CSN och begärde att myndigheten skulle ompröva sitt beslut. Han påpekade dels att han hade arbetat 13 av de 24 timmarna innan han ens visste om han skulle få omställningsstudiestöd eller inte, dels att handläggaren på CSN hade försäkrat honom om att de resterande 11 timmarna inte skulle vara något problem:

”Jag har valt att satsa på utbildning för att bygga en bättre framtid för mig och min familj (…). Allt jag önskar är en chans att fortsätta på den vägen utan att krossas ekonomiskt för 11 timmars arbete”, skrev han i sin överklagan.

Hur många timmar får man jobba med omställningsstudiestöd?

När myndigheten stod fast vid sitt beslut överklagade han till Överklagandenämnden för studiestöd, ÖKS. Inte heller det gav något resultat. Enligt nämnden ska CSN visserligen inte skicka återkrav om en person bara arbetat ”ett fåtal timmar” under studietiden, men i lagtexten står inget om hur många timmar det innebär.

Om Robert Toth hade arbetat heltid under de 28 veckor som han fick studiemedel hade han arbetat 1120 timmar. Att kalla 24 timmar av 1120 timmar för ”ett fåtal” är rimligt, tycker han. 

– Hur kan man ha en lagtext som inte anger var gränsen går? Och hur kan de säga att de timmar som jag har jobbat är mer än ett fåtal timmar om det inte finns angivet hur många timmar fåtal timmar är? 

Vad som händer nu är oklart. ÖKS beslut går inte att överklaga, men Robert Toth har anmält nämnden till Justitiekanslern, JK. Han har också planer på att vända sig till EU-domstolen för att få sitt ärende prövat där. Samtidigt fortsätter han med studierna till VA-projektör – men vet inte hur han ska finansiera dem.

– Innan jag har betalat tillbaka pengarna till CSN får inget mer studiemedel, så jag vet inte hur jag ska lösa det här.

Gränsen går vid en procent av heltid

Stefan Tärnhuvud är pressekreterare på CSN. Han säger att ”ett fåtal timmar” är maximalt en procent av en heltid för den som får omställningsstudiestöd på heltid.

– Om det i efterhand visar sig att en studerande har arbetat för mycket, finns en liten ventil för arbete. Att man arbetat ”ett fåtal timmar” för mycket ska då inte leda till återkrav. Hur mycket det är har faktiskt fastställts av vår överinstans, ÖKS. De har slagit fast att arbete som motsvarar ungefär en procent av heltid under en viss tidsperiod kan anses vara "fåtal timmar". Under 28 veckor motsvarar det omkring 11 timmars arbete, säger han.

Är det rimligt att den som arbetat 24 timmar under 28 veckors heltidsstudier får ett så stort återkrav?

– Har man omställningsstudiestöd på heltid får man inte arbeta alls. Omställningsstudiestöd är ju den ersättning man får i stället för arbete. Skulle man fortsätta arbeta och samtidigt få helt omställningsstudiestöd blir man överkompenserad, då får man stöd trots att man inte har en minskad inkomst. Det vore som att få a-kassa eller sjukpenning trots att man fortsätter att arbeta.

Kan felaktig information från CSN påverka återkravet?

Enligt Robert Toth lovade handläggaren på CSN att hans arbetade timmar inte skulle utgöra något problem. Men eftersom samtalet inte finns inspelat kan han inte bevisa det.

– Det låter såklart inte bra att en person eventuellt kan ha fått motstridiga besked. Om man som studerande kan visa att man fått sådan felaktig information, är det så klart något vi kan ta hänsyn till. Vi har då möjlighet att besluta om att sätta ned eller helt stryka kravet på återbetalning, säger Stefan Tärnhuvud.

Det här är omställningsstudiestödet – krav och villkor

Som en del av den nya uppgörelsen om las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Det Här är några av de viktigaste:

  • Du ska vara mellan 27 och 62 år.
  • Du ska ha jobbat minst åtta av de senaste 14 åren.
  • Du ska ha jobbat minst 12 av de senaste 24 månaderna.
  • Utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden.

CSN har en checklista om saker att tänka på i ansökan.

Källa: CSN och PTK