Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Nattligt besök på industrier i Malmö

I går ordnades för första gången en Industrinatt i Malmö där över 600 deltagare, främst ungdomar, gjorde studiebesök på flera industriföretag. Målet var att locka fler att utbilda sig till ingenjörer och andra tekniska yrken eftersom man befarar en stor framtida kompetensbrist inom industrin.
Anita Täpp Publicerad
Anders Kristensson
Axel Pettersson och Karolina Thor, som studerar på ekonomilinjen vid Katedralsskolan i Lund, tyckte att Industrinatten var ett kul arrangemang där de fick en ny bild av industrin. Anders Kristensson

Enligt en arbetsmarknadsprognos som Region Skåne har gjort kommer det år 2020  att saknas 9 000 ingenjörer och teknisk kunnig personal inom industrin i regionen.

I ett försök att förbättra situationen har Region Skåne, Malmö Stad och IUC Skåne AB arrangerat den Industrinatt som ordnades i Malmö i går.

Efter att ”patruller” ute på skolor i Malmöregionen försökt locka deltagare, hade 630 anmält sig - de flesta ungdomar mellan 14 och 18 år. Nästan hälften var tjejer.

17-åringarna Karolina Thor och Axel Pettersson som är klasskamrater på den ekonomiska linjen vid Katedralsskolan i Lund tyckte arrangemanget var kul och givande. (Se bildspelet ovan.)

- Vi var med därför att vår skola tyckte att vår klass borde vara med. Och det var bra för när jag har tänkt på industrin förut så har jag tänkt att det handlar om maskinarbete och det är inte riktigt min grej. Men nu fick jag en annan bild av industrin, säger Karolina Thor.

- Jag har inte förstått hur olika de här företagen kan vara. Och även om jag nog vill jobba med ekonomi så skulle jag ju också kunna göra det på ett industriföretag. Nu är jag i alla fall mer öppen för den här typen av företag.

Också Axel Pettersson tycker han fick en annan bild av industrin genom de studiebesök han gjorde i går.

- Förut trodde jag att det var mer bara det traditionella, som det vindkraftsbolag vi besökte och att det handlar om att man står och svetsar. Så det var intressant att se att det kan vara så olika, säger han.

- Först var vi ju på Vindskraftsbolaget, sen på Arkitektkopia som man ju inte alls förknippar med industrin och sedan på Zetrab, som gör kylare till bilmotorer. Och där fick man se att det handlar om många processer, där man testar och har mycket problemlösning och så vidare, att det finns många andra grejer runt som var kul. Och jag tyckte deras produkter var häftiga.

Axel har ännu inte bestämt vad han ska fortsätta utbilda sig till.
- Även om jag går på ekonomlinjen så har jag hela tiden haft i bakhuvudet att jag kan gå ett tekniskt basår sedan, så inget är uteslutet och att jobba inom industrin känner mer lockande nu.

Industrinatten inleddes redan i går eftermiddag genom att deltagarna samlades i en industrihall hos EWP Windtower Production, där man ordnat med en minimässa med ett 40-tal utställare.  Representanter från de deltagande företagen, universitet och högskolor, arbetsgivareorganisationer och fackförbund, däribland Unionen, fanns på plats för att informera om sin verksamhet.

- Både Axel Pettersson och Karolina Thor tycker det var positivt att få en direktkontakt med facket för första gången.

- Jag har nog hört om Unionen förut men inte riktigt vetat vad det står för. Nu fick jag veta att man jobbar mycket för att man ska ha bra arbetsförhållanden och så, vilket ju är jätteviktigt, säger Axel.

Sedan deltagarna fått göra studiebesök i vindkraftstillverkarens fabrikslokaler bussades de ut till två valfria industriföretag för ett studiebesök på vardera en timme. Där fick de sedan möjlighet att ta del av en presentation av verksamheten och veta vilka kompetenser man kommer att behöva framöver liksom vilken utbildning som kan vara lämplig. De fick också träffa medarbetare som berättade hur deras arbetsdagar kan se ut.

Kvällen avslutades sedan med lite mingel och underhållning.

Inspirationen till Industrinatten kommer från Tyskland där man har ordnat sådana i sju års tid, från början bara i Hamburg, nu också på 12 andra orter i landet.

Enligt Per Hellander, Affärsutvecklarepå IUC, Industrins utvecklingscenter, så har konceptet varit framgångsrikt i Tyskland.

- Man har sett det på ansökningarna till den högre utbildningen, att intresset har ökat till följd av det här, säger han.

Fotnot:  De femton företag som anmält sig till Industrinatten och som deltagarna då kunde välja bland var Bona, Infratek, E.on, EWP Windtower production, Solserv, Carbonia, Wayne, Enics, Arkitektkopia, Vasyd, SetraAB, Elbogen Electric, Pro Frost, CA Andersson och ÅF Consult.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Lista: Utbildningar som ger jobb direkt

Fler söker sig till yrkeshögskolor vars koncept är att ha utbildningar som utgår från marknadens behov. Här är ett urval utbildningar på yrkeshögskola där det är störst chans att få jobb efter examen.
Johanna Rovira Publicerad 9 juni 2025, kl 06:00
Man skriver ut något på 3D-skrivare
95 procent av alla automationtekniker fick jobb inom ett år efter avslutad utbildning på yrkeshögskola. Foto: Colourbox

Vill du snabbt ut i arbetslivet utan att lägga flera år på studier? Då kan en yrkesutbildning vara rätt väg att gå. Många korta utbildningar leder direkt till jobb – ofta inom branscher där det råder stor efterfrågan på arbetskraft. Här är några av de mest eftertraktade yrkena.

Bank och försäkring

Kan du tänka dig att jobba på bank eller på ett försäkringsbolag har du stora möjligheter att få jobb efter yrkeshögskolan. 98 procent av alla som utexaminerades 2023, hade jobb året därpå. I år är antalet utbildningsplatser på yrkeshögskolorna 165, men trycket på utbildningen är betydligt högre än vad det finns platser. 2024 var det 2486 sökande till 170 platser. 

Arbetsmiljö och arbetsskydd

Till denna utbildningsinriktning hör till exempel arbetsmiljöingenjörer, som också har lätt att få jobb enligt Myndigheten för yrkeshögskolans senaste statistik. Även här fick nästan alla, 98 procent, som tagit examen, jobb efter avklarad utbildning. I år finns dock bara 87 utbildningsplatser. 

Logistik, spedition och transport

Jobb inom detta utbildningsområde finns det behov av över hela landet. 97 procent av de nybakade logistikerna och speditörerna fick jobb efter avslutad utbildning. I år finns 195 utbildningsplatser. 

Drifttekniker 

Drifttekniker kan få jobb både inom den kommunala sektorn och i det privata näringslivet. 96 procent av de som gått programmet svarar att de fått jobb efter sin examen 2023. Antalet utbildningsplatser i år är 271. 

Kyl- värmepumps- och ventilationstekniker

Kommer du in på en av de 251 utbildningsplatserna inom denna utbildningsinriktning kommer du sannolikt att ha lätt att få jobb framöver.  96 procent av alla som gick ut 2023 fick jobb.

CAD-tekniker/konstruktör

Den som har håg för teknisk design kan bli CAD-ritare eller 3D-tekniker som det också kallas.  95 procent av de nyblivna CAD-konstruktörerna fick jobb vid senaste mätningen och antalet utbildningsplatser i år är 345. 

Produktionstekniker

95 procent av samtliga som gick ut 2023 fick jobb efter examen inom denna utbildningsinriktning. Men alla jobbar nödvändigtvis inte inom det område de utbildats för. När de gäller just de nybakade produktionsteknikerna uppskattar närmare en femtedel att deras nuvarande jobb inte överensstämmer med det yrke de utbildats för. Det finns ändå fortsatt stort behov av produktionstekniker – i år finns 496 utbildningsplatser. 

Automationstekniker

95 procent i jobb efter avklarat program. Här är det högt söktryck på platserna. Förra året gick det 12, 7 sökande på varje plats inom utbildningsinriktningen robot- och automationstekniker, i år har man utökat antalet platser till 641.

Bonusutbildningar

Om man inte hittar sitt blivande drömyrke i urvalet ovan finns det fortsatt stora behov av bland annat lokförare, tandsköterskor och experter på IT-säkerhet. 

– Utbildningar inom industrin ser vi fortsatt höga behov av. Anläggningssektorn tuffar också på eftersom det finns stora behov av underhåll, säger Matilda Bölling, omvärldsanalytiker på Myndigheten för yrkeshögskolan. 

Så funkar yrkeshögskolan 

  • Alla yrkeshögskolans program ska möta arbetslivets behov av arbetskraft. Utbildningar tas fram i samråd med arbetslivet, som också är med och finansierar eller medverkar på annat sätt.   
  • Även regionala behov ska beaktas, och myndigheten samlar regelbundet in information om regionernas kompetensbehov,
  • Programmen inom yrkeshögskolan är eftergymnasiala och tar i regel mellan ett och två år samt ger rätt till studiemedel från CSN.
  • Antalet sökande ökade 2024 till den högsta nivån hittills – drygt 104 000 personer sökte till minst ett program förra året. 
  • Här hittar du utbudet av utbildningar på yrkeshögskolan och kan ansöka till kurser.