Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Nattligt besök på industrier i Malmö

I går ordnades för första gången en Industrinatt i Malmö där över 600 deltagare, främst ungdomar, gjorde studiebesök på flera industriföretag. Målet var att locka fler att utbilda sig till ingenjörer och andra tekniska yrken eftersom man befarar en stor framtida kompetensbrist inom industrin.
Anita Täpp Publicerad
Anders Kristensson
Axel Pettersson och Karolina Thor, som studerar på ekonomilinjen vid Katedralsskolan i Lund, tyckte att Industrinatten var ett kul arrangemang där de fick en ny bild av industrin. Anders Kristensson

Enligt en arbetsmarknadsprognos som Region Skåne har gjort kommer det år 2020  att saknas 9 000 ingenjörer och teknisk kunnig personal inom industrin i regionen.

I ett försök att förbättra situationen har Region Skåne, Malmö Stad och IUC Skåne AB arrangerat den Industrinatt som ordnades i Malmö i går.

Efter att ”patruller” ute på skolor i Malmöregionen försökt locka deltagare, hade 630 anmält sig - de flesta ungdomar mellan 14 och 18 år. Nästan hälften var tjejer.

17-åringarna Karolina Thor och Axel Pettersson som är klasskamrater på den ekonomiska linjen vid Katedralsskolan i Lund tyckte arrangemanget var kul och givande. (Se bildspelet ovan.)

- Vi var med därför att vår skola tyckte att vår klass borde vara med. Och det var bra för när jag har tänkt på industrin förut så har jag tänkt att det handlar om maskinarbete och det är inte riktigt min grej. Men nu fick jag en annan bild av industrin, säger Karolina Thor.

- Jag har inte förstått hur olika de här företagen kan vara. Och även om jag nog vill jobba med ekonomi så skulle jag ju också kunna göra det på ett industriföretag. Nu är jag i alla fall mer öppen för den här typen av företag.

Också Axel Pettersson tycker han fick en annan bild av industrin genom de studiebesök han gjorde i går.

- Förut trodde jag att det var mer bara det traditionella, som det vindkraftsbolag vi besökte och att det handlar om att man står och svetsar. Så det var intressant att se att det kan vara så olika, säger han.

- Först var vi ju på Vindskraftsbolaget, sen på Arkitektkopia som man ju inte alls förknippar med industrin och sedan på Zetrab, som gör kylare till bilmotorer. Och där fick man se att det handlar om många processer, där man testar och har mycket problemlösning och så vidare, att det finns många andra grejer runt som var kul. Och jag tyckte deras produkter var häftiga.

Axel har ännu inte bestämt vad han ska fortsätta utbilda sig till.
- Även om jag går på ekonomlinjen så har jag hela tiden haft i bakhuvudet att jag kan gå ett tekniskt basår sedan, så inget är uteslutet och att jobba inom industrin känner mer lockande nu.

Industrinatten inleddes redan i går eftermiddag genom att deltagarna samlades i en industrihall hos EWP Windtower Production, där man ordnat med en minimässa med ett 40-tal utställare.  Representanter från de deltagande företagen, universitet och högskolor, arbetsgivareorganisationer och fackförbund, däribland Unionen, fanns på plats för att informera om sin verksamhet.

- Både Axel Pettersson och Karolina Thor tycker det var positivt att få en direktkontakt med facket för första gången.

- Jag har nog hört om Unionen förut men inte riktigt vetat vad det står för. Nu fick jag veta att man jobbar mycket för att man ska ha bra arbetsförhållanden och så, vilket ju är jätteviktigt, säger Axel.

Sedan deltagarna fått göra studiebesök i vindkraftstillverkarens fabrikslokaler bussades de ut till två valfria industriföretag för ett studiebesök på vardera en timme. Där fick de sedan möjlighet att ta del av en presentation av verksamheten och veta vilka kompetenser man kommer att behöva framöver liksom vilken utbildning som kan vara lämplig. De fick också träffa medarbetare som berättade hur deras arbetsdagar kan se ut.

Kvällen avslutades sedan med lite mingel och underhållning.

Inspirationen till Industrinatten kommer från Tyskland där man har ordnat sådana i sju års tid, från början bara i Hamburg, nu också på 12 andra orter i landet.

Enligt Per Hellander, Affärsutvecklarepå IUC, Industrins utvecklingscenter, så har konceptet varit framgångsrikt i Tyskland.

- Man har sett det på ansökningarna till den högre utbildningen, att intresset har ökat till följd av det här, säger han.

Fotnot:  De femton företag som anmält sig till Industrinatten och som deltagarna då kunde välja bland var Bona, Infratek, E.on, EWP Windtower production, Solserv, Carbonia, Wayne, Enics, Arkitektkopia, Vasyd, SetraAB, Elbogen Electric, Pro Frost, CA Andersson och ÅF Consult.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Jobbade 24 timmar - krävs på 56 000

Robert Toth pluggade med omställningsstudiestöd i 28 veckor. Under tiden jobbade han 24 timmar extra. Nu kräver CSN att han ska betala tillbaka 56 000 kronor.
David Österberg Publicerad 26 februari 2026, kl 06:02
Porträtt av Robert Toth, som krävs på 56 000 kronor av CSN efter att ha arbetat 24 timmar under studier med omställningsstudiestöd.
Robert Toth arbetade 24 timmar under studietiden – nu kräver CSN tillbaka 56 000 kronor i omställningsstudiestöd. Foto: Privat

För knappt två år sedan ansökte Roberth Toth om omställningsstudiestöd (se faktaruta). Handläggningstiden var lång och först åtta månader senare fick han besked om att stödet beviljats. Medan han väntade på besked pluggade han med vanligt studiestöd och jobbade 13 timmar extra för att försörja familjen.

Den som får omställningsstudiestöd på heltid får inte arbeta samtidigt. Robert Toth berättade därför för CSN att han hade jobbat 13 timmar – och att han var schemalagd för ytterligare 11 timmar. Företaget han jobbade extra för är litet och Robert ville inte orsaka problem genom att avstå sina schemalagda pass.

– Handläggaren jag pratade med sa att det inte var några problem eftersom det rörde sig om så få timmar. Hon lovade att göra en anteckning om det, säger han.

CSN kräver 56 000 kronor i återbetalning

Men i januari i år kom chockbeskedet: CSN kräver att han ska betala tillbaka 56 000 kronor av det studiemedel han fått. Enligt myndigheten har han inte haft rätt till omställningsstudiestöd på heltid eftersom han har arbetat under studieperioden.

– Det kändes som att jag skulle få en hjärtattack. Det var det värsta beskedet jag någonsin har fått, säger han.

Den som studerar med omställningsstudiestöd kan få stöd på 20, 40, 50, 60, 75 eller 100 procent. Återkravet motsvarar mellanskillnaden mellan helt stöd och stöd på 75 procent.

Robert Toth kontaktade CSN och begärde att myndigheten skulle ompröva sitt beslut. Han påpekade dels att han hade arbetat 13 av de 24 timmarna innan han ens visste om han skulle få omställningsstudiestöd eller inte, dels att handläggaren på CSN hade försäkrat honom om att de resterande 11 timmarna inte skulle vara något problem:

”Jag har valt att satsa på utbildning för att bygga en bättre framtid för mig och min familj (…). Allt jag önskar är en chans att fortsätta på den vägen utan att krossas ekonomiskt för 11 timmars arbete”, skrev han i sin överklagan.

Hur många timmar får man jobba med omställningsstudiestöd?

När myndigheten stod fast vid sitt beslut överklagade han till Överklagandenämnden för studiestöd, ÖKS. Inte heller det gav något resultat. Enligt nämnden ska CSN visserligen inte skicka återkrav om en person bara arbetat ”ett fåtal timmar” under studietiden, men i lagtexten står inget om hur många timmar det innebär.

Om Robert Toth hade arbetat heltid under de 28 veckor som han fick studiemedel hade han arbetat 1120 timmar. Att kalla 24 timmar av 1120 timmar för ”ett fåtal” är rimligt, tycker han. 

– Hur kan man ha en lagtext som inte anger var gränsen går? Och hur kan de säga att de timmar som jag har jobbat är mer än ett fåtal timmar om det inte finns angivet hur många timmar fåtal timmar är? 

Vad som händer nu är oklart. ÖKS beslut går inte att överklaga, men Robert Toth har anmält nämnden till Justitiekanslern, JK. Han har också planer på att vända sig till EU-domstolen för att få sitt ärende prövat där. Samtidigt fortsätter han med studierna till VA-projektör – men vet inte hur han ska finansiera dem.

– Innan jag har betalat tillbaka pengarna till CSN får inget mer studiemedel, så jag vet inte hur jag ska lösa det här.

Gränsen går vid en procent av heltid

Stefan Tärnhuvud är pressekreterare på CSN. Han säger att ”ett fåtal timmar” är maximalt en procent av en heltid för den som får omställningsstudiestöd på heltid.

– Om det i efterhand visar sig att en studerande har arbetat för mycket, finns en liten ventil för arbete. Att man arbetat ”ett fåtal timmar” för mycket ska då inte leda till återkrav. Hur mycket det är har faktiskt fastställts av vår överinstans, ÖKS. De har slagit fast att arbete som motsvarar ungefär en procent av heltid under en viss tidsperiod kan anses vara "fåtal timmar". Under 28 veckor motsvarar det omkring 11 timmars arbete, säger han.

Är det rimligt att den som arbetat 24 timmar under 28 veckors heltidsstudier får ett så stort återkrav?

– Har man omställningsstudiestöd på heltid får man inte arbeta alls. Omställningsstudiestöd är ju den ersättning man får i stället för arbete. Skulle man fortsätta arbeta och samtidigt få helt omställningsstudiestöd blir man överkompenserad, då får man stöd trots att man inte har en minskad inkomst. Det vore som att få a-kassa eller sjukpenning trots att man fortsätter att arbeta.

Kan felaktig information från CSN påverka återkravet?

Enligt Robert Toth lovade handläggaren på CSN att hans arbetade timmar inte skulle utgöra något problem. Men eftersom samtalet inte finns inspelat kan han inte bevisa det.

– Det låter såklart inte bra att en person eventuellt kan ha fått motstridiga besked. Om man som studerande kan visa att man fått sådan felaktig information, är det så klart något vi kan ta hänsyn till. Vi har då möjlighet att besluta om att sätta ned eller helt stryka kravet på återbetalning, säger Stefan Tärnhuvud.

Det här är omställningsstudiestödet – krav och villkor

Som en del av den nya uppgörelsen om las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Det Här är några av de viktigaste:

  • Du ska vara mellan 27 och 62 år.
  • Du ska ha jobbat minst åtta av de senaste 14 åren.
  • Du ska ha jobbat minst 12 av de senaste 24 månaderna.
  • Utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden.

CSN har en checklista om saker att tänka på i ansökan.

Källa: CSN och PTK