Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Nattligt besök på industrier i Malmö

I går ordnades för första gången en Industrinatt i Malmö där över 600 deltagare, främst ungdomar, gjorde studiebesök på flera industriföretag. Målet var att locka fler att utbilda sig till ingenjörer och andra tekniska yrken eftersom man befarar en stor framtida kompetensbrist inom industrin.
Anita Täpp Publicerad
Anders Kristensson
Axel Pettersson och Karolina Thor, som studerar på ekonomilinjen vid Katedralsskolan i Lund, tyckte att Industrinatten var ett kul arrangemang där de fick en ny bild av industrin. Anders Kristensson

Enligt en arbetsmarknadsprognos som Region Skåne har gjort kommer det år 2020  att saknas 9 000 ingenjörer och teknisk kunnig personal inom industrin i regionen.

I ett försök att förbättra situationen har Region Skåne, Malmö Stad och IUC Skåne AB arrangerat den Industrinatt som ordnades i Malmö i går.

Efter att ”patruller” ute på skolor i Malmöregionen försökt locka deltagare, hade 630 anmält sig - de flesta ungdomar mellan 14 och 18 år. Nästan hälften var tjejer.

17-åringarna Karolina Thor och Axel Pettersson som är klasskamrater på den ekonomiska linjen vid Katedralsskolan i Lund tyckte arrangemanget var kul och givande. (Se bildspelet ovan.)

- Vi var med därför att vår skola tyckte att vår klass borde vara med. Och det var bra för när jag har tänkt på industrin förut så har jag tänkt att det handlar om maskinarbete och det är inte riktigt min grej. Men nu fick jag en annan bild av industrin, säger Karolina Thor.

- Jag har inte förstått hur olika de här företagen kan vara. Och även om jag nog vill jobba med ekonomi så skulle jag ju också kunna göra det på ett industriföretag. Nu är jag i alla fall mer öppen för den här typen av företag.

Också Axel Pettersson tycker han fick en annan bild av industrin genom de studiebesök han gjorde i går.

- Förut trodde jag att det var mer bara det traditionella, som det vindkraftsbolag vi besökte och att det handlar om att man står och svetsar. Så det var intressant att se att det kan vara så olika, säger han.

- Först var vi ju på Vindskraftsbolaget, sen på Arkitektkopia som man ju inte alls förknippar med industrin och sedan på Zetrab, som gör kylare till bilmotorer. Och där fick man se att det handlar om många processer, där man testar och har mycket problemlösning och så vidare, att det finns många andra grejer runt som var kul. Och jag tyckte deras produkter var häftiga.

Axel har ännu inte bestämt vad han ska fortsätta utbilda sig till.
- Även om jag går på ekonomlinjen så har jag hela tiden haft i bakhuvudet att jag kan gå ett tekniskt basår sedan, så inget är uteslutet och att jobba inom industrin känner mer lockande nu.

Industrinatten inleddes redan i går eftermiddag genom att deltagarna samlades i en industrihall hos EWP Windtower Production, där man ordnat med en minimässa med ett 40-tal utställare.  Representanter från de deltagande företagen, universitet och högskolor, arbetsgivareorganisationer och fackförbund, däribland Unionen, fanns på plats för att informera om sin verksamhet.

- Både Axel Pettersson och Karolina Thor tycker det var positivt att få en direktkontakt med facket för första gången.

- Jag har nog hört om Unionen förut men inte riktigt vetat vad det står för. Nu fick jag veta att man jobbar mycket för att man ska ha bra arbetsförhållanden och så, vilket ju är jätteviktigt, säger Axel.

Sedan deltagarna fått göra studiebesök i vindkraftstillverkarens fabrikslokaler bussades de ut till två valfria industriföretag för ett studiebesök på vardera en timme. Där fick de sedan möjlighet att ta del av en presentation av verksamheten och veta vilka kompetenser man kommer att behöva framöver liksom vilken utbildning som kan vara lämplig. De fick också träffa medarbetare som berättade hur deras arbetsdagar kan se ut.

Kvällen avslutades sedan med lite mingel och underhållning.

Inspirationen till Industrinatten kommer från Tyskland där man har ordnat sådana i sju års tid, från början bara i Hamburg, nu också på 12 andra orter i landet.

Enligt Per Hellander, Affärsutvecklarepå IUC, Industrins utvecklingscenter, så har konceptet varit framgångsrikt i Tyskland.

- Man har sett det på ansökningarna till den högre utbildningen, att intresset har ökat till följd av det här, säger han.

Fotnot:  De femton företag som anmält sig till Industrinatten och som deltagarna då kunde välja bland var Bona, Infratek, E.on, EWP Windtower production, Solserv, Carbonia, Wayne, Enics, Arkitektkopia, Vasyd, SetraAB, Elbogen Electric, Pro Frost, CA Andersson och ÅF Consult.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Sugen på ombyte? Då har du rätt att vara tjänstledig

Sugen på att plugga eller starta eget? I Sverige finns flera möjligheter att ta tjänstledigt från jobbet. En del är reglerade i lag, andra upp till arbetsgivaren.
Lena Michanek Publicerad 19 november 2026, kl 05:55
Översiktsbild av borggården vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm
Funderar du på att plugga, till exempel här vid Tekniska högskolan i Stockholm? Då har du sannolikt rätt till tjänstledighet. Foto: Jann Lipka

Flera typer av tjänstledighet är reglerat i olika lagar: 

• Tjänstledigt för studier regleras i en lag, som bland annat säger att du måste ha varit anställd minst sex månader i följd eller totalt tolv månader under de senaste två åren för att arbetsgivaren ska vara skyldig att bevilja tjänstledigheten. Sök i god tid, arbetsgivaren har rätt att skjuta upp ledigheten i upp till sex månader. Arbetsgivaren kan i regel inte säga ner till tjänstledighet för studier om lagkraven är uppfyllda. 

En särskild lag reglerar också rätten till tjänstledighet för SFI-studier. 

• Tjänstledigt för att starta eget regleras också i en lag, och samma premisser som för studier måste vara uppfyllda. En viktig skillnad är dock att tjänstledighet för att starta eget företag bara ger rätt till sex månaders tjänstledighet, medan studier kan pågå längre tid. Arbetsgivaren kan också säga nej till denna typ av tjänstledighet om verksamheten konkurrerar med eller skadar arbetsgivaren på annat sätt. 

• Militärtjänstgöring ger laglig rätt till tjänstledigt för vissa uppdrag inom försvaret, till exempel värnplikt.

Hemvärnssoldater kan få tjänstledigt 

En utbildning inom hemvärnet kan ge rätt till tjänstledigt enligt studieledighetslagen. Ofta ingår hemvärnssoldaten därefter ett avtal med försvaret som reglerar deltagande i övningar ett visst antal dagar per år och vid skarpa insatser. Då har man rätt till tjänstledigt enligt lagen om skydd för anställning vid viss tjänstgöring inom totalförsvaret.  

• Politiska uppdrag ger laglig rätt att vara ledig i den omfattning som krävs för att det ska vara möjligt att klara uppdraget. 

• Fackliga uppdrag kopplat till den egna arbetsplatsen sker normalt på betald arbetstid. Om man har fackliga uppdrag som inte är kopplade direkt till den egna arbetsplatsen har man rätt att ta tjänstledigt utan lön. 

• Prova annat arbete vid sjukdom

Om du varit sjuk en längre tid kan du ha laglig rätt att ta tjänstledigt för att prova ett annat arbete. Det sker då i samverkan med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.  

• Vård av närstående kan ge rätt till tjänstledigt under förutsättning att man beviljas närståendepenning av Försäkringskassan.

Tjänstledigheter som är upp till arbetsgivaren 

Det finns också möjlighet att söka tjänstledigt för annat. Det kan handla om vad som helst, till exempel att man vill ha extra ledigt för att resa eller att man vill prova ett nytt jobb hos en annan arbetsgivare. 

Frågan är fri – och lika fri är arbetsgivaren att säga nej. 

Kompetensutveckling

Fler får studiestöd för att skola om sig

Nu öppnar höstens ansökningsomgång till omställningsstudier. Betydligt fler beviljas stöd nu jämfört med när det infördes. Men fortfarande går hälften av pengarna tillbaka till staten på grund av för få behöriga sökande.
David Österberg Publicerad 1 oktober 2026, kl 09:29
Plugga som vuxen
Chansen att få stöd för att skola om sig har ökat. Men fortfarande använder CSN bara hälften av anslaget till omställningsstudiestödet. Colourbox

För fyra år sedan infördes omställningsstudiestödet, ett statligt studiestöd för vuxna i arbetslivet som vill vidareutbilda sig eller byta yrke. Den som beviljas stödet får möjlighet att plugga och behålla 80 procent av lönen. 

Hittills i år har CSN tagit emot drygt 34 000 ansökningar och räknar med ytterligare 18 000 under hösten. 

Årets anslag är 7,3 miljarder kronor, men bara 3,5 miljarder av dem kommer att betalas ut. Resten går tillbaka till statskassan. Anledningen är att många som söker får avslag.

Fler borde nyttja stödet, med tanke på de stora 
förändringar som just nu sker på arbetsmarknaden 

Omställningsstudiestödet kom till som en överenskommelse mellan fack och arbetsgivare. Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, tycker att det är ett problem att så stor del av anslaget inte används, men tror att systemet behöver tid.

– Vi kan se att nyttjandet ökar, men hade gärna sett att det hade ökat ännu mer. Vi visste att det skulle ta tid att bygga upp det här. Dessutom hade stödet en del barnsjukdomar i form av exempelvis långa handläggningstider. De sjukdomarna är i allt väsentligt hanterade, säger han.

AI och teknikutveckling ökar behovet av omskolning

Att systemet nu är bättre trimmat gör också att bland andra Unionen och omställningsorganisationen TRR ökar informationen om omställningsstudiestödet, enligt Martin Wästfelt.

– Fler borde nyttja stödet, med tanke på de stora förändringar som just nu sker på arbetsmarknaden i form av AI och teknikutveckling. Då är det en trygghet att det finns stora resurser till omställning.

Ska stärka ställningen på arbetsmarknaden

Under året har 63 procent av dem som sökt omställningsstudiestöd fått sina ansökningar beviljade, enligt CSN. Myndigheten har ingen färsk statistik på vilka de vanligaste anledningarna till avslag är. Förra året var det vanligaste skälet att den sökta utbildningen var för lång, följt av att utbildningen inte stärker personens ställning på arbetsmarknaden.

Martin Wästfelt tycker inte att reglerna för att få stödet är för hårda.

– Däremot är utbildningssystemet inte riktigt anpassat för de personer som har en anställning och behöver förstärka sin kompetens. Vi försöker påverka så att högskolor och universitet får resurser för att ha kurser som passar den som arbetar. 

Chansen att få omställningsstudiestöd har fyrdubblats

Anslaget till omställningsstudiestödet har ökat successivt sedan det infördes. Hittills har CSN varje år fått betala tillbaka en stor del på grund av för få behöriga sökande.  Samtidigt har andelen beviljade ansökningar ökat kraftigt sedan stödet infördes. I oktober 2022 godkändes bara 15 procent av ansökningarna.

Finns det en risk att politikerna sänker anslaget när de ser att det inte utnyttjas fullt ut?

– Vi ser inga sådana tecken. Trygghetsöverenskommelsen var väl förankrad hos alla åtta partier och alla är medvetna om att den här typen av reformer tar tid. Jag är övertygad om att nyttjandet kommer att öka. 

Plugga med lön

Som en del av uppgörelsen om nya las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Här är några av de viktigaste:

  • Du ska vara mellan 27 och 63 år.
  • Du ska ha jobbat minst åtta av de senaste 14 åren.
  • Du ska ha jobbat minst 12 av de senaste 24 månaderna.
  • Utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden.
  • Om du är under 40 år får inte utbildningen vara längre än 80 veckor.

CSN har en checklista om saker att tänka på i ansökan.

Källa: CSN och PTK