Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Miljonregn över anställda på Scania när facket avstår arvode

De anställda på Scania har helt oväntat blivit nära tre miljoner kronor rikare. Det sedan de fackliga företrädarna avstått från ett styrelsearvode, till förmån för Scanias personalstiftelse. En inrättning som länge varit vilande, men som nu får nytt liv.
Anita Täpp Publicerad
Christine Olsson / TT
Från och med nästa år kan anställda på Scania söka stipendier från personalstiftelsen. Christine Olsson / TT

Pengarna, som snart överförs till Scanias personalstiftelse, kommer från det tyska bolaget Traton, som sedan 2019 är dotterbolag till Scanias ägare Volkswagen.

För uppdraget som arbetstagarrepresentant i Tratons styrelse erbjöds de fyra fackliga förtroendevalda på Scania, däribland Mari Carlquist som är ordförande för Unionenklubben i Södertälje, tillsammans 275 000 Euro per år. I dagsläget motsvarande nära 2,9 miljoner kronor.

– Det är ju ett jättestort arvode. Men i Tyskland är det brukligt att alla i styrelsen får samma arvode, säger Mari Carlquist.

Sedan hon och de övriga förtroendevalda snabbt beslutade avstå från hela arvodet skrevs ett avtal så att Traton nu i stället årligen ska skänka en motsvarande summa pengar till Scanias personalstiftelse. På så vis kan nu stiftelsen, som länge varit overksam på grund av penningbrist, få nytt liv.

– Personalstiftelsen startades på 1990-talet då företagsledningen anslog tio miljoner kronor i en grundplåt till stiftelsen för att främja Scanias personal, säger Jan Gustavsson, som är ledamot i stiftelsens styrelse.

Enligt stadgarna skulle pengarna placeras i säkra papper, vars avkastning sedan skulle delas ut i form av stipendier till friskvård, kompetenshöjande utbildningar och studiebesök. Det till sådant som Scania normalt inte står för, men som ändå skulle kunna vara bra både för individen och företaget.

Och så fungerade det också länge.

Men under de senaste åren har man på grund av det låga ränteläget fått låg avkastning på kapitalet och därför inte heller kunnat dela ut några stipendier.

Tack vare det stora penningtillskottet från Traton kan nu personalstiftelsen snart ta upp sin stipendieverksamhet igen. Efter årsskiftet räknar man med att de som har minst tre års anställning bland Scanias runt 18 000 anställda i Sverige ska kunna börja söka stipendier igen.

Nu har styrelsen också ändrat i placeringsreglerna så att man även kan investera i aktiefonder framöver.

– Men då får det bara vara hållbara aktiefonder, säger Jan Gustavsson.

Mari Carlquist är väldigt nöjd med arrangemanget.

– Vi hade aldrig någon tanke på att behålla dessa pengar. Och det är trevligt att vi inte bara avstår dem utan också att de går till någonting bra, säger hon.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Jobbade och krävs på tusentals kronor – regeln ändras inte

Flera personer som pluggar med omställningsstudiestöd har krävts på tiotusentals kronor av CSN. Anledningen är att de har jobbat några timmar medan de pluggat. Men Lotta Edholm (L), ansvarig minister, ser ingen anledning att ändra på reglerna.
David Österberg Publicerad 22 april 2026, kl 06:01
Alternativ bildtext.
Bildtext. Foto: Jessica Gow/TT/Fredrik Sandberg/TT.

För ett par veckor sedan berättade Kollega om Robert Toth som studerat med omställningsstudiestöd, OSS. Han fick ett återkrav från CSN på 56 000 kronor eftersom han jobbat 24 timmar under studietiden.

Och Robert Toth är långt ifrån ensam om att krävas på stora belopp efter några timmars arbete under studierna. Flera läsare har hört av sig till Kollega med liknande berättelser. 

Att det är otydligt vad som gäller blir tydligt när Kollega granskar de ärenden som kommit in till Överklagandenämnden för studiestöd, ÖKS (se faktaruta). Ett tiotal personer har begärt att nämnden ändrar på CSN:s beslut om återkrav. Flera av dem har bara arbetat några timmar under studietiden. 

En person har fått ett återkrav på drygt 14 000 kronor efter att ha jobbat 8 timmar och 15 minuter under en period. Återkravet var riktigt, anser ÖKS och avslog överklagandet. En annan tog, under studietiden, ut fem semesterdagar från det jobb hon var tjänstledig från och krävdes därför på nästan 26 000 kronor. Även det återkravet var korrekt, enligt ÖKS. 

Okej att jobba 7 timmar

Men det händer också att ÖKS går på de klagandes linje. Att kräva tillbaka studiemedel från en person som jobbat 7 timmar var fel, enligt ÖKS. Det var också fel att skicka återkrav till en person som jobbat två timmar under sin praktik, enligt nämnden.

När CSN fattar beslut om återkrav gör de det med stöd i lagen om omställningsstudiestöd. I den står att den som har arbetat för mycket ska betala tillbaka pengar till CSN.

Men i förarbetet, alltså den utredning som låg till grund för lagen, står också att CSN inte ska kräva tillbaka pengar om en studerande endast arbetat ”ett fåtal timmar” under studietiden. Frågan är vad det betyder. 

När förslaget var ute på remiss ville CSN att regeringen skulle precisera vad ”ett fåtal timmar” betyder:

”CSN vill att det i det fortsatta lagstiftningsarbetet tydligare framgår vad som avses med arbete ett fåtal timmar mer än vad som tidigare anmälts till CSN. Mer specifikt vill CSN veta om det rör sig om ett fåtal timmars arbete per dag, vecka eller månad.”

Någon sådan precisering blev det dock aldrig. I stället har ÖKS tolkat vad ”ett fåtal timmar” betyder – och den tolkningen är strikt. Enligt ÖKS räcker det att någon har jobbat mer än en procent av en heltid för att CSN ska ha rätt att kräva tillbaka pengar. Det betyder exempelvis att den som pluggar på heltid i fem månader maximalt får jobba åtta timmar under den tiden.

Tillåtet att jobba när man pluggar

För den som studerar med vanligt studiemedel gäller helt andra regler. Den som pluggar på heltid på universitet kan maximalt få 4 120 kronor i studiebidrag och 9 472 kronor i studielån i månaden. Den studerande förutsätts då plugga 40 timmar i veckan, motsvarande ett heltidsjobb. Trots det är det tillåtet att jobba vid sidan om studierna. Under en termin får en student tjäna 114 676 kronor utan att det påverkar rätten till studiemedel.

 Den som tjänar 150 kronor i timmen kan med andra ord jobba 38 timmar i veckan utan att det påverkar rätten till studiemedel.

Lagen om omställningsstudiestöd stiftades under den förra regeringen. I dag är det Lotta Edholm (L) som är ansvarig minister för stödet. Hon vill inte ställa upp på en intervju, men skickar skriftliga svar.

”(…) Tanken med stödet är att täcka det inkomstbortfall som blir följden av minskat arbete till förmån för studier. Den som börjar studera och inte minskar sitt arbete i motsvarande omfattning drabbas ju inte av ett inkomstbortfall och därför är det rimligt att de inte heller kan få lön och kompletterande omställningsstudiestöd som tillsammans uppgår till mer än motsvarande heltid.”

I lagtexten står att CSN inte ska skicka återkrav om en studerande arbetat "ett fåtal timmar". Lagen preciserar inte vad "ett fåtal timmar" innebär. ÖKS har slagit fast att det är maximalt en procent av en heltid. Är det en rimlig tolkning av lagen? 

”Jag kan som statsråd inte uttala mig om hur en myndighet tolkar lagstiftningen men jag noterar att det finns viss flexibilitet i systemet.”

Och hur har det då gått för Robert Toth? Han har nyligen lämnat in en stämning till EU-domstolen och hoppas att den ska pröva hans ärende.

För att betala av skulden till CSN har han tvingats ta ett banklån.