Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Många tror de får betala själva

Drygt 40 procent av de privatanställda tjänstemännen upplever att de snart kommer att behöva en vidareutbildning som de inte räknar med att arbetsgivaren ska stå för.
Anita Täpp Publicerad
Colourbox
Det råder stor misstro mot arbetsgivarna när det gäler den egna kompetensutvecklingen. Colourbox

Den tekniska utvecklingen och automatiseringen som nu sker i arbetslivet är inget som oroar majoriteten av de privatanställda tjänstemännen.

Enligt Unionens senaste kompetensbarometer tror endast åtta procent att utvecklingen kommer att få negativa följder för deras arbetsliv medan hälften i stället räknar med att den kommer att gynna dem.

Vilken inställning man har beror till stor del på i vilken bransch man jobbar. Mest optimistiska är inte helt oväntat anställda inom IT och telekom, medan exempelvis anställda inom Service och tjänster är mest pessimistiska.

Medvetenheten om hur viktigt det är med kompetensutveckling för att man ska fortsätta vara attraktiv på arbetsmarknaden finns dock hos många.

Fyra av tio i undersökningen tror att de kommer att behöver öka sin kompetens genom vidareutbildning någon gång i arbetslivet.

Men det är en kompetensutveckling som de inte räknar med att arbetsgivaren ska stå för. 47 procent av de tjänstemän som har den uppfattningen bedömer att de behöver utbildning inom tre år.

Om man inte får vidareutbildning av arbetsgivaren spelar naturligtvis den egna ekonomin stor roll och enligt undersökningen är 80 procent av samtliga tillfrågade inte beredda att ta studielån.

Många bedömer också att de inte skulle klara sig på studiemedlet, åtminstone inte utan att exempelvis byta bostad.

Om man i stället kunde ha en inkomst motsvarande 80 procent av lönen när man studerade anser två av tre att sannolikheten för att de skulle vidareutbilda sig skulle påverkas i hög grad.

Av dessa svarar nära hälften, 48 procent, att de i så fall skulle vilja vidareutbilda sig inom det område där de redan jobbar, medan 39 procent, skulle byta yrkesbana.

Fyra av tio i undersökningen har inte genomfört någon kompetensutveckling under de senaste tolv månaderna.

Drygt hälften hade inte heller gjort någon plan för sin kompetensutveckling med sin chef. Lite överraskande är att nio av tio i undersökningen ser sig själva som främst ansvariga för sin kompetensutveckling medan arbetsgivarens ansvar kommer i andra hand.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Kraftigt kortade köer till studiestödet

Köerna för den som har sökt omställningsstudiestöd har varit långa. Men nu har CSN kortat handläggningstiden rejält.
David Österberg Publicerad 28 oktober 2025, kl 08:50
Kuvert från CSN
Väntetiden för den som söker omställningsstudiestöd är nu 48 dagar i genomsnitt. Som längst var den 323 dagar. Jessica Gow/TT

För tre år sedan infördes det nya omställningsstudiestödet (se faktaruta). Starten kantades av problem eftersom betydligt fler ansökte om stödet än vad CSN hade räknat med. Handläggningstiderna var så långa att tusentals tvingades tacka nej till studieplatser.

Sedan dess har situationen blivit betydligt bättre, enligt Elina Andersson, kontorschef för omställningsstudiestödet på CSN.

– Just nu har vi en genomsnittlig handläggningstid på 48 dagar. När den var som längst var den 323 dagar, så den har sjunkit rejält, säger hon.

Myndigheten har bland annat byggt ett digitalt handläggningssystem och fått igenom regelförenklingar genom kontakt med regeringen.

– Dessutom har vi varit fler som har arbetat med handläggningen, säger Elina Andersson.

Försäkringskassans handläggningstider påverkade

Tidigare i år påverkade CSN:s handläggningstid negativt av Försäkringskassans handläggningstid. Försäkringskassan skickar information om den sökandes inkomst till CSN, så att de kan bedöma hur mycket stöd en person har rätt till.

–  Glädjande nog går vi nu i takt med Försäkringskassan. När Försäkringskassan har snurr på sina handläggningstider innebär det att våra handläggningstider inte påverkas negativt, så just nu funkar det jättebra.

Pengarna går tillbaka till staten

Under läsåret 2024/2025 fick 13 100 personer omställningsstudiestöd. Det är 62 procent fler än läsåret innan. Ansökningsomgången för nästa termin startade den 1 oktober och hittills har drygt 5 500 personer sökt stödet.

– De jobbar vi med just nu. Skillnaden mot tidigare är att vi inte har en svans av gamla ansökningar att beta av. Det gör också att den genomsnittliga handläggningstiden sjunker.

Budgetanslaget till omställningsstudiestödet har ökat successivt sedan det infördes och är strax under fem miljarder för 2025. Pengarna skulle räcka till ungefär 30 000 personer – men så många har inte beviljats stödet eftersom många sökande inte uppfyller kraven. Pengarna som inte används går tillbaka till statskassan.

Högst andel på Gotland

Andelen av befolk­ningen i samma åldrar som studerade med omställningsstudiestöd var högst på Gotland, följt av Halland, Jämtland och Västra Götaland. CSN har inte gjort någon analys av varför andelen skiljer sig åt mellan olika delar av Sverige.

Omställningsstudiestödet

Som en del av den nya uppgörelsen om las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Här är några av de viktigaste:

  • Du ska vara mellan 27 och 62 år.
  • Du ska ha jobbat minst åtta av de senaste 14 åren.
  • Du ska ha jobbat minst 12 av de senaste 24 månaderna.
  • Utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden.

CSN har en checklista om saker att tänka på i ansökan.

Källa: CSN och PTK