Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Många tror de får betala själva

Drygt 40 procent av de privatanställda tjänstemännen upplever att de snart kommer att behöva en vidareutbildning som de inte räknar med att arbetsgivaren ska stå för.
Anita Täpp Publicerad
Colourbox
Det råder stor misstro mot arbetsgivarna när det gäler den egna kompetensutvecklingen. Colourbox

Den tekniska utvecklingen och automatiseringen som nu sker i arbetslivet är inget som oroar majoriteten av de privatanställda tjänstemännen.

Enligt Unionens senaste kompetensbarometer tror endast åtta procent att utvecklingen kommer att få negativa följder för deras arbetsliv medan hälften i stället räknar med att den kommer att gynna dem.

Vilken inställning man har beror till stor del på i vilken bransch man jobbar. Mest optimistiska är inte helt oväntat anställda inom IT och telekom, medan exempelvis anställda inom Service och tjänster är mest pessimistiska.

Medvetenheten om hur viktigt det är med kompetensutveckling för att man ska fortsätta vara attraktiv på arbetsmarknaden finns dock hos många.

Fyra av tio i undersökningen tror att de kommer att behöver öka sin kompetens genom vidareutbildning någon gång i arbetslivet.

Men det är en kompetensutveckling som de inte räknar med att arbetsgivaren ska stå för. 47 procent av de tjänstemän som har den uppfattningen bedömer att de behöver utbildning inom tre år.

Om man inte får vidareutbildning av arbetsgivaren spelar naturligtvis den egna ekonomin stor roll och enligt undersökningen är 80 procent av samtliga tillfrågade inte beredda att ta studielån.

Många bedömer också att de inte skulle klara sig på studiemedlet, åtminstone inte utan att exempelvis byta bostad.

Om man i stället kunde ha en inkomst motsvarande 80 procent av lönen när man studerade anser två av tre att sannolikheten för att de skulle vidareutbilda sig skulle påverkas i hög grad.

Av dessa svarar nära hälften, 48 procent, att de i så fall skulle vilja vidareutbilda sig inom det område där de redan jobbar, medan 39 procent, skulle byta yrkesbana.

Fyra av tio i undersökningen har inte genomfört någon kompetensutveckling under de senaste tolv månaderna.

Drygt hälften hade inte heller gjort någon plan för sin kompetensutveckling med sin chef. Lite överraskande är att nio av tio i undersökningen ser sig själva som främst ansvariga för sin kompetensutveckling medan arbetsgivarens ansvar kommer i andra hand.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Jobbade och krävs på tusentals kronor – regeln ändras inte

Flera personer som pluggar med omställningsstudiestöd har krävts på tiotusentals kronor av CSN. Anledningen är att de har jobbat några timmar medan de pluggat. Men Lotta Edholm (L), ansvarig minister, ser ingen anledning att ändra på reglerna.
David Österberg Publicerad 22 april 2026, kl 06:01
Alternativ bildtext.
Bildtext. Foto: Jessica Gow/TT/Fredrik Sandberg/TT.

För ett par veckor sedan berättade Kollega om Robert Toth som studerat med omställningsstudiestöd, OSS. Han fick ett återkrav från CSN på 56 000 kronor eftersom han jobbat 24 timmar under studietiden.

Och Robert Toth är långt ifrån ensam om att krävas på stora belopp efter några timmars arbete under studierna. Flera läsare har hört av sig till Kollega med liknande berättelser. 

Att det är otydligt vad som gäller blir tydligt när Kollega granskar de ärenden som kommit in till Överklagandenämnden för studiestöd, ÖKS (se faktaruta). Ett tiotal personer har begärt att nämnden ändrar på CSN:s beslut om återkrav. Flera av dem har bara arbetat några timmar under studietiden. 

En person har fått ett återkrav på drygt 14 000 kronor efter att ha jobbat 8 timmar och 15 minuter under en period. Återkravet var riktigt, anser ÖKS och avslog överklagandet. En annan tog, under studietiden, ut fem semesterdagar från det jobb hon var tjänstledig från och krävdes därför på nästan 26 000 kronor. Även det återkravet var korrekt, enligt ÖKS. 

Okej att jobba 7 timmar

Men det händer också att ÖKS går på de klagandes linje. Att kräva tillbaka studiemedel från en person som jobbat 7 timmar var fel, enligt ÖKS. Det var också fel att skicka återkrav till en person som jobbat två timmar under sin praktik, enligt nämnden.

När CSN fattar beslut om återkrav gör de det med stöd i lagen om omställningsstudiestöd. I den står att den som har arbetat för mycket ska betala tillbaka pengar till CSN.

Men i förarbetet, alltså den utredning som låg till grund för lagen, står också att CSN inte ska kräva tillbaka pengar om en studerande endast arbetat ”ett fåtal timmar” under studietiden. Frågan är vad det betyder. 

När förslaget var ute på remiss ville CSN att regeringen skulle precisera vad ”ett fåtal timmar” betyder:

”CSN vill att det i det fortsatta lagstiftningsarbetet tydligare framgår vad som avses med arbete ett fåtal timmar mer än vad som tidigare anmälts till CSN. Mer specifikt vill CSN veta om det rör sig om ett fåtal timmars arbete per dag, vecka eller månad.”

Någon sådan precisering blev det dock aldrig. I stället har ÖKS tolkat vad ”ett fåtal timmar” betyder – och den tolkningen är strikt. Enligt ÖKS räcker det att någon har jobbat mer än en procent av en heltid för att CSN ska ha rätt att kräva tillbaka pengar. Det betyder exempelvis att den som pluggar på heltid i fem månader maximalt får jobba åtta timmar under den tiden.

Tillåtet att jobba när man pluggar

För den som studerar med vanligt studiemedel gäller helt andra regler. Den som pluggar på heltid på universitet kan maximalt få 4 120 kronor i studiebidrag och 9 472 kronor i studielån i månaden. Den studerande förutsätts då plugga 40 timmar i veckan, motsvarande ett heltidsjobb. Trots det är det tillåtet att jobba vid sidan om studierna. Under en termin får en student tjäna 114 676 kronor utan att det påverkar rätten till studiemedel.

 Den som tjänar 150 kronor i timmen kan med andra ord jobba 38 timmar i veckan utan att det påverkar rätten till studiemedel.

Lagen om omställningsstudiestöd stiftades under den förra regeringen. I dag är det Lotta Edholm (L) som är ansvarig minister för stödet. Hon vill inte ställa upp på en intervju, men skickar skriftliga svar.

”(…) Tanken med stödet är att täcka det inkomstbortfall som blir följden av minskat arbete till förmån för studier. Den som börjar studera och inte minskar sitt arbete i motsvarande omfattning drabbas ju inte av ett inkomstbortfall och därför är det rimligt att de inte heller kan få lön och kompletterande omställningsstudiestöd som tillsammans uppgår till mer än motsvarande heltid.”

I lagtexten står att CSN inte ska skicka återkrav om en studerande arbetat "ett fåtal timmar". Lagen preciserar inte vad "ett fåtal timmar" innebär. ÖKS har slagit fast att det är maximalt en procent av en heltid. Är det en rimlig tolkning av lagen? 

”Jag kan som statsråd inte uttala mig om hur en myndighet tolkar lagstiftningen men jag noterar att det finns viss flexibilitet i systemet.”

Och hur har det då gått för Robert Toth? Han har nyligen lämnat in en stämning till EU-domstolen och hoppas att den ska pröva hans ärende.

För att betala av skulden till CSN har han tvingats ta ett banklån.