Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Den tekniska utvecklingen och automatiseringen som nu sker i arbetslivet är inget som oroar majoriteten av de privatanställda tjänstemännen.
Enligt Unionens senaste kompetensbarometer tror endast åtta procent att utvecklingen kommer att få negativa följder för deras arbetsliv medan hälften i stället räknar med att den kommer att gynna dem.
Vilken inställning man har beror till stor del på i vilken bransch man jobbar. Mest optimistiska är inte helt oväntat anställda inom IT och telekom, medan exempelvis anställda inom Service och tjänster är mest pessimistiska.
Medvetenheten om hur viktigt det är med kompetensutveckling för att man ska fortsätta vara attraktiv på arbetsmarknaden finns dock hos många.
Fyra av tio i undersökningen tror att de kommer att behöver öka sin kompetens genom vidareutbildning någon gång i arbetslivet.
Men det är en kompetensutveckling som de inte räknar med att arbetsgivaren ska stå för. 47 procent av de tjänstemän som har den uppfattningen bedömer att de behöver utbildning inom tre år.
Om man inte får vidareutbildning av arbetsgivaren spelar naturligtvis den egna ekonomin stor roll och enligt undersökningen är 80 procent av samtliga tillfrågade inte beredda att ta studielån.
Många bedömer också att de inte skulle klara sig på studiemedlet, åtminstone inte utan att exempelvis byta bostad.
Om man i stället kunde ha en inkomst motsvarande 80 procent av lönen när man studerade anser två av tre att sannolikheten för att de skulle vidareutbilda sig skulle påverkas i hög grad.
Av dessa svarar nära hälften, 48 procent, att de i så fall skulle vilja vidareutbilda sig inom det område där de redan jobbar, medan 39 procent, skulle byta yrkesbana.
Fyra av tio i undersökningen har inte genomfört någon kompetensutveckling under de senaste tolv månaderna.
Drygt hälften hade inte heller gjort någon plan för sin kompetensutveckling med sin chef. Lite överraskande är att nio av tio i undersökningen ser sig själva som främst ansvariga för sin kompetensutveckling medan arbetsgivarens ansvar kommer i andra hand.
Vill du snabbt ut i arbetslivet utan att lägga flera år på studier? Då kan en yrkesutbildning vara rätt väg att gå. Många korta utbildningar leder direkt till jobb – ofta inom branscher där det råder stor efterfrågan på arbetskraft. Här är några av de mest eftertraktade yrkena.
Kan du tänka dig att jobba på bank eller på ett försäkringsbolag har du stora möjligheter att få jobb efter yrkeshögskolan. 98 procent av alla som utexaminerades 2023, hade jobb året därpå. I år är antalet utbildningsplatser på yrkeshögskolorna 165, men trycket på utbildningen är betydligt högre än vad det finns platser. 2024 var det 2486 sökande till 170 platser.
Till denna utbildningsinriktning hör till exempel arbetsmiljöingenjörer, som också har lätt att få jobb enligt Myndigheten för yrkeshögskolans senaste statistik. Även här fick nästan alla, 98 procent, som tagit examen, jobb efter avklarad utbildning. I år finns dock bara 87 utbildningsplatser.
Jobb inom detta utbildningsområde finns det behov av över hela landet. 97 procent av de nybakade logistikerna och speditörerna fick jobb efter avslutad utbildning. I år finns 195 utbildningsplatser.
Drifttekniker kan få jobb både inom den kommunala sektorn och i det privata näringslivet. 96 procent av de som gått programmet svarar att de fått jobb efter sin examen 2023. Antalet utbildningsplatser i år är 271.
Kommer du in på en av de 251 utbildningsplatserna inom denna utbildningsinriktning kommer du sannolikt att ha lätt att få jobb framöver. 96 procent av alla som gick ut 2023 fick jobb.
Den som har håg för teknisk design kan bli CAD-ritare eller 3D-tekniker som det också kallas. 95 procent av de nyblivna CAD-konstruktörerna fick jobb vid senaste mätningen och antalet utbildningsplatser i år är 345.
95 procent av samtliga som gick ut 2023 fick jobb efter examen inom denna utbildningsinriktning. Men alla jobbar nödvändigtvis inte inom det område de utbildats för. När de gäller just de nybakade produktionsteknikerna uppskattar närmare en femtedel att deras nuvarande jobb inte överensstämmer med det yrke de utbildats för. Det finns ändå fortsatt stort behov av produktionstekniker – i år finns 496 utbildningsplatser.
95 procent i jobb efter avklarat program. Här är det högt söktryck på platserna. Förra året gick det 12, 7 sökande på varje plats inom utbildningsinriktningen robot- och automationstekniker, i år har man utökat antalet platser till 641.
Om man inte hittar sitt blivande drömyrke i urvalet ovan finns det fortsatt stora behov av bland annat lokförare, tandsköterskor och experter på IT-säkerhet.
– Utbildningar inom industrin ser vi fortsatt höga behov av. Anläggningssektorn tuffar också på eftersom det finns stora behov av underhåll, säger Matilda Bölling, omvärldsanalytiker på Myndigheten för yrkeshögskolan.
Här hittar du utbudet av utbildningar på yrkeshögskolan och kan ansöka till kurser.
