Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Många tror de får betala själva

Drygt 40 procent av de privatanställda tjänstemännen upplever att de snart kommer att behöva en vidareutbildning som de inte räknar med att arbetsgivaren ska stå för.
Anita Täpp Publicerad
Colourbox
Det råder stor misstro mot arbetsgivarna när det gäler den egna kompetensutvecklingen. Colourbox

Den tekniska utvecklingen och automatiseringen som nu sker i arbetslivet är inget som oroar majoriteten av de privatanställda tjänstemännen.

Enligt Unionens senaste kompetensbarometer tror endast åtta procent att utvecklingen kommer att få negativa följder för deras arbetsliv medan hälften i stället räknar med att den kommer att gynna dem.

Vilken inställning man har beror till stor del på i vilken bransch man jobbar. Mest optimistiska är inte helt oväntat anställda inom IT och telekom, medan exempelvis anställda inom Service och tjänster är mest pessimistiska.

Medvetenheten om hur viktigt det är med kompetensutveckling för att man ska fortsätta vara attraktiv på arbetsmarknaden finns dock hos många.

Fyra av tio i undersökningen tror att de kommer att behöver öka sin kompetens genom vidareutbildning någon gång i arbetslivet.

Men det är en kompetensutveckling som de inte räknar med att arbetsgivaren ska stå för. 47 procent av de tjänstemän som har den uppfattningen bedömer att de behöver utbildning inom tre år.

Om man inte får vidareutbildning av arbetsgivaren spelar naturligtvis den egna ekonomin stor roll och enligt undersökningen är 80 procent av samtliga tillfrågade inte beredda att ta studielån.

Många bedömer också att de inte skulle klara sig på studiemedlet, åtminstone inte utan att exempelvis byta bostad.

Om man i stället kunde ha en inkomst motsvarande 80 procent av lönen när man studerade anser två av tre att sannolikheten för att de skulle vidareutbilda sig skulle påverkas i hög grad.

Av dessa svarar nära hälften, 48 procent, att de i så fall skulle vilja vidareutbilda sig inom det område där de redan jobbar, medan 39 procent, skulle byta yrkesbana.

Fyra av tio i undersökningen har inte genomfört någon kompetensutveckling under de senaste tolv månaderna.

Drygt hälften hade inte heller gjort någon plan för sin kompetensutveckling med sin chef. Lite överraskande är att nio av tio i undersökningen ser sig själva som främst ansvariga för sin kompetensutveckling medan arbetsgivarens ansvar kommer i andra hand.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Vässa din kompetens på högskolan – 100 korta kurser för dig som jobbar

Sugen på att lära dig mer om AI? Eller vill du veta allt om underjordisk stadsplanering? Just nu finns över 100 korta kurser på högskolor och universitet som är anpassade för dig som jobbar.
David Österberg Publicerad 27 augusti 2026, kl 05:59
Läsa AI på högskolan
Över 100 kurser erbjuds av elva svenska lärosäten. De flesta kan läsas på distans vid sidan av arbetet. Colourbox

För ett par år sedan sjösatte regeringen sin satsning på korta kurser för yrkesverksamma. Elva högskolor och universitet fick extra pengar för att ta fram kurser anpassade för den som vill lära sig mer vid sidan av jobbet.

Satsningen har breddats till AI och kärnkraft

Inledningsvis var kurserna inriktade på grön omställning, men från i år har satsningen breddats till att också omfatta AI och kärnkraftsteknik.

Cecilia Johansson
Mikael Wallerstedt

– Förra året fick vi sammanlagt nästan 35 miljoner kronor för att arbeta med det här och i år får vi 61 miljoner kronor. 34 av dem går till grön omställning och kärnkraft och 27 går till AI, så det rör sig om ganska mycket pengar, säger Cecilia Johansson, forskare vid Uppsala universitet och samordnare för kurserna.

Totalt finns drygt 100 kurser och samtliga är öppna för alla. Kurserna motsvarar oftast två veckors studier, men ges vanligen över en längre studieperiod med låg studietakt. Just nu kan man gå kurser i allt från ciderproduktion och batteriteknik till kärnkraftsteknik och hur man lär ut AI till barn.

– En del är MOOC:ar (massive open online course) och dem kan man påbörja närsomhelst och andra har ett startdatum. Den absoluta majoriteten är på distans, men det finns några kurser som har något kurstillfälle på plats, säger Cecilia Johansson.

Inga högskolepoäng men möjlighet till intyg

Det finns inga formella krav på förkunskaper för att anmäla sig till en kurs. De flesta har dock rekommendationer kring vilka förkunskaper man behöver för att ta till sig kursen. De ger inga högskolepoäng men man kan få ett intyg på att man har gått kursen om man klarar ett avslutande kunskapsprov.

Är tanken att man ska bli bättre på det man redan kan eller att man ska bli sugen på att byta yrkesbana?

– Både och. Inom exempelvis kärnkraftsteknik kommer vi både att ha kurser som är mer av en introduktion till ämnet och andra som är nischade för folk som redan kan saker inom området.

Är det verkligen universitetens roll att kompetensutveckla yrkesverksamma? Borde inte arbetsgivarna ansvara för det?

– Det här är ju en arbetsmarknadspolitisk satsning, ett sätt att arbeta med kompetensförsörjning brett i Sverige. Det fina med de här kurserna är att de är öppna för alla, oavsett vilken arbetsplats man jobbar på. Men självklart kan även företag som ser behov av viss kompetens använda sig av kurserna. Det gynnar framför allt mindre företag, med mindre resurser.

Tekniska problem på kursplattformen

Kursutbudet finns på lärosätenas hemsidor (se faktaruta) men också samlat på plattformen learning4professionals.se.

– Tyvärr är plattformen knackig och vi jobbar på att få till en bättre teknisk lösning, säger Cecilia Johansson.

Elva lärosäten ger korta kurser för yrkesverksamma

Uppsala universitet

Chalmers

Kungliga tekniska högskolan

Lunds universitet

Linköpings universitet

Luleå tekniska universitet

Sveriges lantbruksuniversitet

Mälardalens universitet

Umeå universitet

Högskolan i Halmstad

Örebro universitet

Hela kursutbudet hittar du här 

https://learning4professionals.se/search?show=24

Kompetensutveckling

8 YH-kurser att läsa vid sidan av jobbet

Lena Michanek Publicerad 13 augusti 2026, kl 05:59
8 YH-kurser att läsa vid sidan av jobbet
Vuxna studerande vid datorer under utbildning. Illustrationsbild till artikel om yrkeshögskolans kurser.
8 YH-kurser att läsa vid sidan av jobbet
Kompetensutveckling

8 YH-kurser att läsa vid sidan av jobbet

Funderar du på kompetensutveckling och ett uppdaterat cv? Just nu finns drygt 400 kurser på Yrkeshögskolan som du kan läsa vid sidan av jobbet.
Lena Michanek Publicerad 13 augusti 2026, kl 05:59
Vuxna studerande vid datorer under utbildning. Illustrationsbild till artikel om yrkeshögskolans kurser.
Rekordmånga YH-kurser erbjuds 2026 för personer som vill kompetensutveckla sig vid sidan av jobbet. Flera av kurserna fokuserar på AI, cybersäkerhet och digitalisering. Colourbox

I år erbjuds rekordmånga YH-kurser. Till skillnad mot YH-program är kurserna kortare utbildningar som vänder sig till den som redan jobbar och vill bygga på sin kompetens. Ofta går kurserna att kombinera med arbete. 

Kurser ges bland annat inom ekonomi, administration, försäljning, data/IT och säkerhetstjänster. Enligt Myndigheten för yrkeshögskolan märks ett ökat fokus på AI, digitalisering och säkerhetsfrågor i årets utbud.

Här är några exempel: 

  1. Cybersäkerhet för yrkesverksamma: Kursen ska ge kunskap och verktyg för att identifiera, förebygga och hantera moderna cyberhot (Chas Academy).
  2. AI-driven bokföring: Ska ge kunskap i att effektivisera bokföringen med hjälp av AI (Tuc yrkeshögskola).
  3. Datadriven försäljning och AI: Ska ge djupare förståelse för AI-tekniker och tillämpningar inom försäljning (Stockholm School of Business).
  4. CAD i produktions- och ritteknik: Sak ge kunskap i CAD från idé till färdig konstruktion (EC utbildning AB).
  5. Produktionsledning inom industriell tillverkning: Ska utveckla förmågan att leda en effektiv, säker och resurssnål produktion (YH Akademin AB).
  6. Compliance inom IT-säkerhet: Ska ge kunskap i att implementera och upprätthålla säkerhetspolicyer- och standarder samt att hantera incidenter (Medieinstitutet i Sverige AB).
  7. Projektekonomi för hållbara IT-projekt: Ska ge kunskap i att planera och följa upp ekonomin i IT-projekt (Jensen education School AB).
  8. Marketing automation: Ska ge kunskaper i hur man effektiviserar och automatiserar marknadsföringsarbetet (KYH AB).

Hela kursutbudet hittar du här.

 

Det här är Yrkeshögskolan 

• Yrkeshögskolan erbjuder eftergymnasiala program och kurser med stark koppling till arbetsmarknadens behov. 

• Det är Myndigheten för yrkeshögskolan som varje år beslutar vilka utbildningar som får ingå i yrkeshögskolan. Myndigheten ansvarar också för att analysera arbetsmarknadens behov av utbildningar och för att granska utbildningarnas kvalitet. 

• Yrkeshögskolan erbjuder både program och kurser. Programmen riktar sig främst till den som vill ha en yrkesutbildning, medan kurserna mer är påbyggnad för redan yrkesverksamma. 

• 2026 omfattar kursutbudet närmare 30.000 studerandeplatser. 

• Ansökningarna om att få bedriva YH-kurser var 2026 fler än någonsin. Totalt inkom 1300 ansökningar från olika utbildningsföretag, varav drygt 400 fick ja.