Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Inlåsning på jobbet kan leda till depression

En fjärdedel av anställda riskerar att inte kunna byta jobb den dag de vill. En sådan känsla av inlåsning kan leda till sämre hälsa och till och med depression, visar ny forskning.
Niklas Hallstedt Publicerad
Manop Phimsit/Colourbox.com
Att vara överkvalificerad ökar risken för "inlåsningseffekt" på jobbet. Manop Phimsit/Colourbox.com

Omkring fem procent av de anställda känner sig inlåsta i dag. De vill byta jobb men upplever att de har små möjligheter att få ett likvärdigt arbete. Ytterligare 20 procent är i riskzonen att råka ut för samma sak. I dag trivs de på sina arbetsplatser, men bedömer att de skulle ha svårt att få likvärdiga jobb någon annanstans.

Johanna Stengård har ägnat sin avhandling i psykologi år problematiken. Avhandlingen  bygger på frågor som ställts till flera tusen personer. Genom att titta på samma grupp med två års mellanrum har det gått att se förändringar. Vissa upplevde sig inlåsta vid båda tillfällena, andra bara vid ett av dem eller inget.

Tydligt i undersökningen var att inlåsning leder till sämre hälsa. De som kände sig inlåsta uppvisar både en lägre självskattad hälsa och, vilket var ännu tydligare, mer depressiva symtom.

I sin studie har Johanna Stengård bland annat tittat på vad som leder till inlåsning. Det visade sig att risken för att hamna i inlåsning ökade för den som upplevde sig som överkvalificerad eller inte ha tillräcklig fysisk eller psykisk arbetsförmåga.

– Bland de överkvalificerade kan det ju exempelvis handla om att de redan från början tagit ett jobb som inte matchar deras utbildning, vilket gör att de hamnar på efterkälken, eller att deras kunskap är förlegad. För de som känner att arbetsförmågan är låg kan det vara svårt att orka söka sig bort, säger Johanna Stengård.

Däremot tycks som olika demografiska variabler som kön, ålder, bostadsort och familjeförhållanden inte har så stor betydelse. Med ett undantag: den socioekonomiska positionen.

Tjänstemän som arbetar i jobb som inte kräver högre utbildning samt arbetare med okvalificerade jobb är överrepresenterade bland de inlåsta.

Hur tar man sig ur en inlåsningssituation?

– Det finns två vägar att gå: antingen kan man förbättra sin anställningsbarhet, kanske genom att gå en kurs eller söka jobb mer aktivt. Eller så kan man försöka förbättra sin situation och roll på jobbet. Här har chefen ett stort ansvar för att fånga upp om någon känner sig inlåst och se till att de anställda får arbetsuppgifter som stämmer överens med personens kompetens, säger Johanna Stengård.

I avhandlingen kunde inte Johanna Stengård se i vilka branscher som inlåsning är vanligast.

Men uppenbarligen kan kompetensutveckling vara en medicin för den anställde att bli attraktivare på arbetsmarknaden. En undersökning som Unionen publicerade nyligen visade att bara sex av tio tjänstemän genomfört någon kompetensutveckling det senaste året.

Allra sämst var läget inom handeln, där färre än hälften av de tillfrågade tjänstemännen hade tagit del av någon kompetensutveckling de senaste tolv månaderna. Bäst var det inom Farmaci & Hälsa där 64 procent fått kompetensutveckling under samma tid.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Fortsatt lång väntan på omställningsstudiestöd

Nu kan du ansöka om omställningsstudiestödet, utan att behöva sitta uppe till midnatt. Men väntetiderna är fortsatt långa. Den som söker nu kan inte förvänta sig svar innan höstterminen drar igång.
Carolina Högling Publicerad 11 mars 2025, kl 12:03
En bild på papper och en bild på ett brev från CSN
Den som vill ansöka om omställningsstudiestöd kan till nästa ansökningsperiod den 1 april söka redan vid klockan 20:00 istället för midnatt. Foto: Colourbox/ Jessica Gow/TT

Från och med den 1 april 2025 öppnar ansökan för omställningsstudiestödet redan klockan 20:00. Tidigare har ansökan öppnat vid midnatt. 

Förändringen har efterfrågats av de sökande som velat få tillgång till ansökan tidigare på dygnet. CSN har därefter lämnat in ett önskemål till regeringen om att själva få bestämma vilken tid ansökan ska öppna vilket nu har godkänts. Eftersom ansökningarna prövas i den ordning som de kommer in, lönar det sig att vara tidig med att ansöka. 

Lång väntetid för omställningsstudiestöd

De långa handläggningstiderna för studiestödet har tidigare kritiserats. CSN skriver på sin hemsida att de som söker stödet under ansökningsomgången som öppnar den 1 april får räkna med att väntetiden kommer att vara minst lika lång som den är nu. De skriver även att man inte kan förvänta sig att få besked innan studiestarten för höstterminen. 

Ansökan om omställningsstudiestödet öppnar två gånger per år. Den 1 april för de som ska studera på hösten, och den 1 oktober för de som ska studera på våren. Av de cirka 14 100 ansökningar som kom in under ansökningsomgången som öppnade den 1 oktober 2024 är det just nu cirka 5 700 personer som väntar på besked, varav de flesta är under handläggning. 

CSN: Vi har gjort förbättringar

Annika Fahlhander, avdelningschef för utbetalningsavdelningen på CSN, säger att handläggningstiderna för omställningsstudiestödet under 2024 förbättrats successivt. 

– Våra förbättringar beror dels på att vi har jobbat vidare med att utveckla systemstödet för att handlägga ansökningar men också att vi under 2024 och 2025 har fått medel för att bli fler som handlägger omställningsstudiestödet. Från den 1 april får CSN också tillämpa förenklade regler, bland annat avseende etableringsvillkoret, vilket ytterligare kommer att effektivisera handläggningen, säger Annika Fahlander.