Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Inlåsning på jobbet kan leda till depression

En fjärdedel av anställda riskerar att inte kunna byta jobb den dag de vill. En sådan känsla av inlåsning kan leda till sämre hälsa och till och med depression, visar ny forskning.
Niklas Hallstedt Publicerad
Manop Phimsit/Colourbox.com
Att vara överkvalificerad ökar risken för "inlåsningseffekt" på jobbet. Manop Phimsit/Colourbox.com

Omkring fem procent av de anställda känner sig inlåsta i dag. De vill byta jobb men upplever att de har små möjligheter att få ett likvärdigt arbete. Ytterligare 20 procent är i riskzonen att råka ut för samma sak. I dag trivs de på sina arbetsplatser, men bedömer att de skulle ha svårt att få likvärdiga jobb någon annanstans.

Johanna Stengård har ägnat sin avhandling i psykologi år problematiken. Avhandlingen  bygger på frågor som ställts till flera tusen personer. Genom att titta på samma grupp med två års mellanrum har det gått att se förändringar. Vissa upplevde sig inlåsta vid båda tillfällena, andra bara vid ett av dem eller inget.

Tydligt i undersökningen var att inlåsning leder till sämre hälsa. De som kände sig inlåsta uppvisar både en lägre självskattad hälsa och, vilket var ännu tydligare, mer depressiva symtom.

I sin studie har Johanna Stengård bland annat tittat på vad som leder till inlåsning. Det visade sig att risken för att hamna i inlåsning ökade för den som upplevde sig som överkvalificerad eller inte ha tillräcklig fysisk eller psykisk arbetsförmåga.

– Bland de överkvalificerade kan det ju exempelvis handla om att de redan från början tagit ett jobb som inte matchar deras utbildning, vilket gör att de hamnar på efterkälken, eller att deras kunskap är förlegad. För de som känner att arbetsförmågan är låg kan det vara svårt att orka söka sig bort, säger Johanna Stengård.

Däremot tycks som olika demografiska variabler som kön, ålder, bostadsort och familjeförhållanden inte har så stor betydelse. Med ett undantag: den socioekonomiska positionen.

Tjänstemän som arbetar i jobb som inte kräver högre utbildning samt arbetare med okvalificerade jobb är överrepresenterade bland de inlåsta.

Hur tar man sig ur en inlåsningssituation?

– Det finns två vägar att gå: antingen kan man förbättra sin anställningsbarhet, kanske genom att gå en kurs eller söka jobb mer aktivt. Eller så kan man försöka förbättra sin situation och roll på jobbet. Här har chefen ett stort ansvar för att fånga upp om någon känner sig inlåst och se till att de anställda får arbetsuppgifter som stämmer överens med personens kompetens, säger Johanna Stengård.

I avhandlingen kunde inte Johanna Stengård se i vilka branscher som inlåsning är vanligast.

Men uppenbarligen kan kompetensutveckling vara en medicin för den anställde att bli attraktivare på arbetsmarknaden. En undersökning som Unionen publicerade nyligen visade att bara sex av tio tjänstemän genomfört någon kompetensutveckling det senaste året.

Allra sämst var läget inom handeln, där färre än hälften av de tillfrågade tjänstemännen hade tagit del av någon kompetensutveckling de senaste tolv månaderna. Bäst var det inom Farmaci & Hälsa där 64 procent fått kompetensutveckling under samma tid.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Chefer får utbildning – medarbetarna blir utan

Sju av tio företagsledare har skaffat sig kompetensutveckling det senaste året. Men deras anställda blir utan. Det visar en undersökning som Unionen har gjort.
David Österberg Publicerad 8 oktober 2024, kl 15:29
Chefer får utbildning – medarbetarna blir utan: En ny undersökning från Unionen visar att sju av tio företagsledare har fått kompetensutveckling det senaste året, medan många anställda saknar samma möjligheter. Kompetensbrist hindrar Sveriges tillväxt.
Kompetensutveckling för chefer, inte för anställda. Unionens undersökning avslöjar att 70% av företagsledarna har vidareutbildat sig, men endast 41% av tjänstemännen i privat sektor har fått samma chans. Brist på rätt kompetens är ett stort tillväxthinder i Sverige. Foto: Colourbox.

Varje år gör fackförbundet Unionen en undersökning om vilka möjligheter tjänstemännen har att få kompetensutveckling. Den återkommande slutsatsen är att möjligheterna är små men behovet stort.

I den senaste undersökningen svarade sex av tio att de måste få vidareutbildning för att de ska fortsätta vara attraktiva på arbetsmarknaden. En av tre tror att de kommer att behöva öka sin kompetens genom utbildning de inte kan få via sin arbetsgivare.

Samtidigt visar flera undersökningar att brist på rätt kompetens är det största hindret för tillväxt i Sverige. 

Höga chefer får mer utbildning

I en ny undersökning har Unionen frågat företagsledare om de har skaffat sig kompetensutveckling det senaste året. Enligt den svarar sju av tio att de har det. Motsvarande siffra för tjänstemän i privat sektor är 41 procent.

– Det är så klart positivt att företagsledare har förstått att man på dagens arbetsmarknad ständigt måste kompetensutveckla sig, men för att bygga en organisation som är redo för framtiden måste det även investeras i anställdas kompetens. Frågan är inte längre om företag har råd att satsa på kompetensutveckling – utan om de har råd att låta bli, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande, i ett pressmeddelande.

Anställda med låg lön får mindre kompetensutveckling

Redan 2019 visade en rapport från den fackliga organisationen PTK att arbetsgivare snålar på kompetensutveckling. Under ett år deltog ungefär hälften av de anställda i en kurs. En fjärdedel av kurstimmarna lades på obligatoriska kurser i hälsa och säkerhet, varav somliga är lagstadgade.

De med lägre löner och osäkra anställningsvillkor får i genomsnitt mindre kompetensutveckling än de med högre lön och tillsvidareanställning. Chefer eller anställda med längre utbildning får mer kompetensutveckling än andra, enligt rapporten.

Unionens tips till företagsledare 

  • Se löpande över företagets kompetensbehov.
  • Säkerställ att anställda har rätt färdigheter för att möta dagens och framtidens behov.
  • Ta höjd för kompetensutveckling i budgetarbetet.
  • Se till att anställda får utvecklingstid under ordinarie arbetstid, och justera arbetsbelastningen därefter.
  • Se till att anställda efter längre frånvaro får kompetensutveckling.
  • Erbjud kompetensutveckling på lika villkor för alla anställda.