Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Inlåsning på jobbet kan leda till depression

En fjärdedel av anställda riskerar att inte kunna byta jobb den dag de vill. En sådan känsla av inlåsning kan leda till sämre hälsa och till och med depression, visar ny forskning.
Niklas Hallstedt Publicerad
Manop Phimsit/Colourbox.com
Att vara överkvalificerad ökar risken för "inlåsningseffekt" på jobbet. Manop Phimsit/Colourbox.com

Omkring fem procent av de anställda känner sig inlåsta i dag. De vill byta jobb men upplever att de har små möjligheter att få ett likvärdigt arbete. Ytterligare 20 procent är i riskzonen att råka ut för samma sak. I dag trivs de på sina arbetsplatser, men bedömer att de skulle ha svårt att få likvärdiga jobb någon annanstans.

Johanna Stengård har ägnat sin avhandling i psykologi år problematiken. Avhandlingen  bygger på frågor som ställts till flera tusen personer. Genom att titta på samma grupp med två års mellanrum har det gått att se förändringar. Vissa upplevde sig inlåsta vid båda tillfällena, andra bara vid ett av dem eller inget.

Tydligt i undersökningen var att inlåsning leder till sämre hälsa. De som kände sig inlåsta uppvisar både en lägre självskattad hälsa och, vilket var ännu tydligare, mer depressiva symtom.

I sin studie har Johanna Stengård bland annat tittat på vad som leder till inlåsning. Det visade sig att risken för att hamna i inlåsning ökade för den som upplevde sig som överkvalificerad eller inte ha tillräcklig fysisk eller psykisk arbetsförmåga.

– Bland de överkvalificerade kan det ju exempelvis handla om att de redan från början tagit ett jobb som inte matchar deras utbildning, vilket gör att de hamnar på efterkälken, eller att deras kunskap är förlegad. För de som känner att arbetsförmågan är låg kan det vara svårt att orka söka sig bort, säger Johanna Stengård.

Däremot tycks som olika demografiska variabler som kön, ålder, bostadsort och familjeförhållanden inte har så stor betydelse. Med ett undantag: den socioekonomiska positionen.

Tjänstemän som arbetar i jobb som inte kräver högre utbildning samt arbetare med okvalificerade jobb är överrepresenterade bland de inlåsta.

Hur tar man sig ur en inlåsningssituation?

– Det finns två vägar att gå: antingen kan man förbättra sin anställningsbarhet, kanske genom att gå en kurs eller söka jobb mer aktivt. Eller så kan man försöka förbättra sin situation och roll på jobbet. Här har chefen ett stort ansvar för att fånga upp om någon känner sig inlåst och se till att de anställda får arbetsuppgifter som stämmer överens med personens kompetens, säger Johanna Stengård.

I avhandlingen kunde inte Johanna Stengård se i vilka branscher som inlåsning är vanligast.

Men uppenbarligen kan kompetensutveckling vara en medicin för den anställde att bli attraktivare på arbetsmarknaden. En undersökning som Unionen publicerade nyligen visade att bara sex av tio tjänstemän genomfört någon kompetensutveckling det senaste året.

Allra sämst var läget inom handeln, där färre än hälften av de tillfrågade tjänstemännen hade tagit del av någon kompetensutveckling de senaste tolv månaderna. Bäst var det inom Farmaci & Hälsa där 64 procent fått kompetensutveckling under samma tid.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Kraftigt kortade köer till studiestödet

Köerna för den som har sökt omställningsstudiestöd har varit långa. Men nu har CSN kortat handläggningstiden rejält.
David Österberg Publicerad 28 oktober 2025, kl 08:50
Kuvert från CSN
Väntetiden för den som söker omställningsstudiestöd är nu 48 dagar i genomsnitt. Som längst var den 323 dagar. Jessica Gow/TT

För tre år sedan infördes det nya omställningsstudiestödet (se faktaruta). Starten kantades av problem eftersom betydligt fler ansökte om stödet än vad CSN hade räknat med. Handläggningstiderna var så långa att tusentals tvingades tacka nej till studieplatser.

Sedan dess har situationen blivit betydligt bättre, enligt Elina Andersson, kontorschef för omställningsstudiestödet på CSN.

– Just nu har vi en genomsnittlig handläggningstid på 48 dagar. När den var som längst var den 323 dagar, så den har sjunkit rejält, säger hon.

Myndigheten har bland annat byggt ett digitalt handläggningssystem och fått igenom regelförenklingar genom kontakt med regeringen.

– Dessutom har vi varit fler som har arbetat med handläggningen, säger Elina Andersson.

Försäkringskassans handläggningstider påverkade

Tidigare i år påverkade CSN:s handläggningstid negativt av Försäkringskassans handläggningstid. Försäkringskassan skickar information om den sökandes inkomst till CSN, så att de kan bedöma hur mycket stöd en person har rätt till.

–  Glädjande nog går vi nu i takt med Försäkringskassan. När Försäkringskassan har snurr på sina handläggningstider innebär det att våra handläggningstider inte påverkas negativt, så just nu funkar det jättebra.

Pengarna går tillbaka till staten

Under läsåret 2024/2025 fick 13 100 personer omställningsstudiestöd. Det är 62 procent fler än läsåret innan. Ansökningsomgången för nästa termin startade den 1 oktober och hittills har drygt 5 500 personer sökt stödet.

– De jobbar vi med just nu. Skillnaden mot tidigare är att vi inte har en svans av gamla ansökningar att beta av. Det gör också att den genomsnittliga handläggningstiden sjunker.

Budgetanslaget till omställningsstudiestödet har ökat successivt sedan det infördes och är strax under fem miljarder för 2025. Pengarna skulle räcka till ungefär 30 000 personer – men så många har inte beviljats stödet eftersom många sökande inte uppfyller kraven. Pengarna som inte används går tillbaka till statskassan.

Högst andel på Gotland

Andelen av befolk­ningen i samma åldrar som studerade med omställningsstudiestöd var högst på Gotland, följt av Halland, Jämtland och Västra Götaland. CSN har inte gjort någon analys av varför andelen skiljer sig åt mellan olika delar av Sverige.

Omställningsstudiestödet

Som en del av den nya uppgörelsen om las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Här är några av de viktigaste:

  • Du ska vara mellan 27 och 62 år.
  • Du ska ha jobbat minst åtta av de senaste 14 åren.
  • Du ska ha jobbat minst 12 av de senaste 24 månaderna.
  • Utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden.

CSN har en checklista om saker att tänka på i ansökan.

Källa: CSN och PTK