Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Inlåsning på jobbet kan leda till depression

En fjärdedel av anställda riskerar att inte kunna byta jobb den dag de vill. En sådan känsla av inlåsning kan leda till sämre hälsa och till och med depression, visar ny forskning.
Niklas Hallstedt Publicerad
Manop Phimsit/Colourbox.com
Att vara överkvalificerad ökar risken för "inlåsningseffekt" på jobbet. Manop Phimsit/Colourbox.com

Omkring fem procent av de anställda känner sig inlåsta i dag. De vill byta jobb men upplever att de har små möjligheter att få ett likvärdigt arbete. Ytterligare 20 procent är i riskzonen att råka ut för samma sak. I dag trivs de på sina arbetsplatser, men bedömer att de skulle ha svårt att få likvärdiga jobb någon annanstans.

Johanna Stengård har ägnat sin avhandling i psykologi år problematiken. Avhandlingen  bygger på frågor som ställts till flera tusen personer. Genom att titta på samma grupp med två års mellanrum har det gått att se förändringar. Vissa upplevde sig inlåsta vid båda tillfällena, andra bara vid ett av dem eller inget.

Tydligt i undersökningen var att inlåsning leder till sämre hälsa. De som kände sig inlåsta uppvisar både en lägre självskattad hälsa och, vilket var ännu tydligare, mer depressiva symtom.

I sin studie har Johanna Stengård bland annat tittat på vad som leder till inlåsning. Det visade sig att risken för att hamna i inlåsning ökade för den som upplevde sig som överkvalificerad eller inte ha tillräcklig fysisk eller psykisk arbetsförmåga.

– Bland de överkvalificerade kan det ju exempelvis handla om att de redan från början tagit ett jobb som inte matchar deras utbildning, vilket gör att de hamnar på efterkälken, eller att deras kunskap är förlegad. För de som känner att arbetsförmågan är låg kan det vara svårt att orka söka sig bort, säger Johanna Stengård.

Däremot tycks som olika demografiska variabler som kön, ålder, bostadsort och familjeförhållanden inte har så stor betydelse. Med ett undantag: den socioekonomiska positionen.

Tjänstemän som arbetar i jobb som inte kräver högre utbildning samt arbetare med okvalificerade jobb är överrepresenterade bland de inlåsta.

Hur tar man sig ur en inlåsningssituation?

– Det finns två vägar att gå: antingen kan man förbättra sin anställningsbarhet, kanske genom att gå en kurs eller söka jobb mer aktivt. Eller så kan man försöka förbättra sin situation och roll på jobbet. Här har chefen ett stort ansvar för att fånga upp om någon känner sig inlåst och se till att de anställda får arbetsuppgifter som stämmer överens med personens kompetens, säger Johanna Stengård.

I avhandlingen kunde inte Johanna Stengård se i vilka branscher som inlåsning är vanligast.

Men uppenbarligen kan kompetensutveckling vara en medicin för den anställde att bli attraktivare på arbetsmarknaden. En undersökning som Unionen publicerade nyligen visade att bara sex av tio tjänstemän genomfört någon kompetensutveckling det senaste året.

Allra sämst var läget inom handeln, där färre än hälften av de tillfrågade tjänstemännen hade tagit del av någon kompetensutveckling de senaste tolv månaderna. Bäst var det inom Farmaci & Hälsa där 64 procent fått kompetensutveckling under samma tid.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Jobbade 24 timmar - krävs på 56 000

Robert Toth pluggade med omställningsstudiestöd i 28 veckor. Under tiden jobbade han 24 timmar extra. Nu kräver CSN att han ska betala tillbaka 56 000 kronor.
David Österberg Publicerad 26 februari 2026, kl 06:02
Porträtt av Robert Toth, som krävs på 56 000 kronor av CSN efter att ha arbetat 24 timmar under studier med omställningsstudiestöd.
Robert Toth arbetade 24 timmar under studietiden – nu kräver CSN tillbaka 56 000 kronor i omställningsstudiestöd. Foto: Privat

För knappt två år sedan ansökte Roberth Toth om omställningsstudiestöd (se faktaruta). Handläggningstiden var lång och först åtta månader senare fick han besked om att stödet beviljats. Medan han väntade på besked pluggade han med vanligt studiestöd och jobbade 13 timmar extra för att försörja familjen.

Den som får omställningsstudiestöd på heltid får inte arbeta samtidigt. Robert Toth berättade därför för CSN att han hade jobbat 13 timmar – och att han var schemalagd för ytterligare 11 timmar. Företaget han jobbade extra för är litet och Robert ville inte orsaka problem genom att avstå sina schemalagda pass.

– Handläggaren jag pratade med sa att det inte var några problem eftersom det rörde sig om så få timmar. Hon lovade att göra en anteckning om det, säger han.

CSN kräver 56 000 kronor i återbetalning

Men i januari i år kom chockbeskedet: CSN kräver att han ska betala tillbaka 56 000 kronor av det studiemedel han fått. Enligt myndigheten har han inte haft rätt till omställningsstudiestöd på heltid eftersom han har arbetat under studieperioden.

– Det kändes som att jag skulle få en hjärtattack. Det var det värsta beskedet jag någonsin har fått, säger han.

Den som studerar med omställningsstudiestöd kan få stöd på 20, 40, 50, 60, 75 eller 100 procent. Återkravet motsvarar mellanskillnaden mellan helt stöd och stöd på 75 procent.

Robert Toth kontaktade CSN och begärde att myndigheten skulle ompröva sitt beslut. Han påpekade dels att han hade arbetat 13 av de 24 timmarna innan han ens visste om han skulle få omställningsstudiestöd eller inte, dels att handläggaren på CSN hade försäkrat honom om att de resterande 11 timmarna inte skulle vara något problem:

”Jag har valt att satsa på utbildning för att bygga en bättre framtid för mig och min familj (…). Allt jag önskar är en chans att fortsätta på den vägen utan att krossas ekonomiskt för 11 timmars arbete”, skrev han i sin överklagan.

Hur många timmar får man jobba med omställningsstudiestöd?

När myndigheten stod fast vid sitt beslut överklagade han till Överklagandenämnden för studiestöd, ÖKS. Inte heller det gav något resultat. Enligt nämnden ska CSN visserligen inte skicka återkrav om en person bara arbetat ”ett fåtal timmar” under studietiden, men i lagtexten står inget om hur många timmar det innebär.

Om Robert Toth hade arbetat heltid under de 28 veckor som han fick studiemedel hade han arbetat 1120 timmar. Att kalla 24 timmar av 1120 timmar för ”ett fåtal” är rimligt, tycker han. 

– Hur kan man ha en lagtext som inte anger var gränsen går? Och hur kan de säga att de timmar som jag har jobbat är mer än ett fåtal timmar om det inte finns angivet hur många timmar fåtal timmar är? 

Vad som händer nu är oklart. ÖKS beslut går inte att överklaga, men Robert Toth har anmält nämnden till Justitiekanslern, JK. Han har också planer på att vända sig till EU-domstolen för att få sitt ärende prövat där. Samtidigt fortsätter han med studierna till VA-projektör – men vet inte hur han ska finansiera dem.

– Innan jag har betalat tillbaka pengarna till CSN får inget mer studiemedel, så jag vet inte hur jag ska lösa det här.

Gränsen går vid en procent av heltid

Stefan Tärnhuvud är pressekreterare på CSN. Han säger att ”ett fåtal timmar” är maximalt en procent av en heltid för den som får omställningsstudiestöd på heltid.

– Om det i efterhand visar sig att en studerande har arbetat för mycket, finns en liten ventil för arbete. Att man arbetat ”ett fåtal timmar” för mycket ska då inte leda till återkrav. Hur mycket det är har faktiskt fastställts av vår överinstans, ÖKS. De har slagit fast att arbete som motsvarar ungefär en procent av heltid under en viss tidsperiod kan anses vara "fåtal timmar". Under 28 veckor motsvarar det omkring 11 timmars arbete, säger han.

Är det rimligt att den som arbetat 24 timmar under 28 veckors heltidsstudier får ett så stort återkrav?

– Har man omställningsstudiestöd på heltid får man inte arbeta alls. Omställningsstudiestöd är ju den ersättning man får i stället för arbete. Skulle man fortsätta arbeta och samtidigt få helt omställningsstudiestöd blir man överkompenserad, då får man stöd trots att man inte har en minskad inkomst. Det vore som att få a-kassa eller sjukpenning trots att man fortsätter att arbeta.

Kan felaktig information från CSN påverka återkravet?

Enligt Robert Toth lovade handläggaren på CSN att hans arbetade timmar inte skulle utgöra något problem. Men eftersom samtalet inte finns inspelat kan han inte bevisa det.

– Det låter såklart inte bra att en person eventuellt kan ha fått motstridiga besked. Om man som studerande kan visa att man fått sådan felaktig information, är det så klart något vi kan ta hänsyn till. Vi har då möjlighet att besluta om att sätta ned eller helt stryka kravet på återbetalning, säger Stefan Tärnhuvud.

Det här är omställningsstudiestödet – krav och villkor

Som en del av den nya uppgörelsen om las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Det Här är några av de viktigaste:

  • Du ska vara mellan 27 och 62 år.
  • Du ska ha jobbat minst åtta av de senaste 14 åren.
  • Du ska ha jobbat minst 12 av de senaste 24 månaderna.
  • Utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden.

CSN har en checklista om saker att tänka på i ansökan.

Källa: CSN och PTK