Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Ingen bransch i kris

Trots den senaste tidens två tunga varsel är IT- och telekombranschen inte en bransch i kris. Det menar Unionen, som lyfter fram kompetensutveckling som en stor del av lösningen på branschens utmaningar. Samtidigt rustar förbundet för att stötta förtroendevalda och medlemmar på Sony Mobile och Ericsson.
Linnea Andersson Publicerad
Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT
Ericsson huvudkontor i Kista. Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT

Inom loppet av 48 timmar varslades sammanlagt 3 200 anställda på två av Sveriges största telekomföretag. Sony mobile på måndagen följt av Ericsson på onsdagen. Hur många av de varslade som kommer att förlora sina jobb i slutändan är än så länge oklart. Det samma gäller antalet Unionenmedlemmar.

– I första hand är det alltid beklagligt att väldigt många människor och medlemmar i Unionen berörs av detta. Vi vet att man sliter hårt varje dag, på såväl Ericsson och Sony Mobile som andra företag. Och då är det alltid svårt och tufft att få beskedet att man kanske kommer att bli uppsagd, vilket många kommer att bli, säger Martin Linder, andre vice ordförande i Unionen.

Enligt honom råder fullt fokus på varslen på flera nivåer i förbundet. Dels på Unionens regionkontor på de berörda orterna, där man har nära kontakt med klubbarna på företagen. Dels på förbundskontoret, där man följer utvecklingen och jobbar för att sätta press på politiker och på regeringen, så att de tillsätter resurser för att klara av den omställning man har framför sig.

Trots de hårda slagen som varslen innebär tolkar Martin Linder det inte som att hela IT- och telekombranschen är i gungning. Självklart väcker två stora varsel på så kort tid frågor, men han tror ändå att det finns goda förutsättningar för en fortsatt IT- och telekomverksamhet i Sverige.

– Det är klart att det finns utmaningar. Det är hård konkurens och snabba omställningar i form av nya tekniker. Men det är två helt olika företag och utifrån det vi har kunnat ta del av är det delvis olika skäl till förändringarna.

Och att hela branschen skulle krisa verkar inte vara fallet. Samtidigt som Sony Mobile och Ericsson varslar, fortsätter till exempel Huawei att leta personal i Sverige. Den kinesiska telekomjätten, som är en av Ericssons största konkurrenter, ska inom två år ha nyanställt 100 personer inom forskning och utveckling. Det skriver 8till5. 

Neddragningarna på Ericsson görs främst inom forskning och utveckling (FoU) samt inom tillverkning. Under onsdagens presskonferens påpekade Hans Vestberg, vd på Ericsson, att företaget utökat antalet anställda världen över med 4 000 under det senaste året. Samtidigt som 15 000 personer har förlorat sina jobb, har 19 000 anställts.

Ericsson motiverar personalomställningen med behovet av ny kompetens, då man satsar alltmer på mjukvaruutveckling snarare än hårdvara och tillverkning. Fabriken i Katrineholm, som läggs ned, jobbade med just hårdvara. Planen är att flytta produktionen till den externa tillverkaren Flextronic i Polen. Frågan har dock inte förhandlats med facket än.

Enligt Martin Linder är en förutsättning för en fortsatt framgångsrik IT- och telekombransch, ett ständigt fokus på kompetensutveckling. Varslen på både Sony Mobile och Ericsson är exempel på att det är helt avgörande i den snabba omställning som sker i arbetslivet i dag.

Det handlar dels om kompetensutveckling i företagen så att de anställda har möjlighet att följa med den utveckling som företagen gör. Att som anställd få veta i tid vart företaget är på väg och vilken ny färdighet som krävs av en, för att undvika att byta ut de som redan nu finns i företaget och anställa nya.

– Vi är helt övertygade om att alla individer vill vara med i en sådan utvecklingsresa om de får chansen. Tvingas ett företag göra omställningar är det dessutom mycket erfarenhet och kompetens som man släpper ut genom dörren.

Att ha en uppdaterad kompetens är också viktig när omställning är oundviklig och man som anställd måste gå vidare i arbetslivet. Det är viktigt att de som blir uppsagda är starka på arbetsmarknaden och har rätt kunskap för att klara en omställning till ett nytt företag och en ny arbetssituation.

Martin Linder säger att det är svårt för honom att recensera de specifika situationerna på företagen och hänvisar till de lokala klubbarna. Men generellt sett tycker han att det är olyckligt om man inte ser till att befintlig personal kan följa med på den utvecklingsresa som ett företag planerar. Dessutom måste arbetsgivarna se till att det finns förutsättningar för medarbetarna att kompetensutveckla sig. Något som blir allt svårare i slimmade organisationer.

Huruvida företag hellre anställer ny personal än att utbilda den gamla på grund av att det är billigare vet inte Martin Linder.

– Det kan säkert finnas fall där det är så. Men generellt är det nog viktigt att värdera den kunskap som finns. Kompetensutvecklar man på ett systematiskt och bra sätt är min klara uppfattning att det är mer kostandseffektivt att investera i befintlig personal än att låta hundratals år av kompetens och erfarenhet lämna verksamheten.

Att få arbetsgivarna att själva inse detta är en annan fråga. Men Unionen gör sitt bästa för att få arbetsgivarna att sitta lugnt i båten.

– Ibland går det lite väl fort. Man tar sig inte alltid tid att jobba systematiskt med kompetensutveckling. När man hamnar i skarpt läge är det i viss mån redan för sent.

Kompetensutv.

Unionen har länge drivit frågan om kompetensutveckling. Politiskt vill man att studiestödet och utbildningar ska vara bättre anpassade efter äldre och yrkesverksamma personer.

Via PTK förhandlar man med Svenskt Näringsliv om att utveckla omställningsavtalet, så att man ska ha bättre möjlighet att utbilda sig under hela yrkeslivet för att fortsätta vara attraktiv på arbetsmarknaden.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Fler får studiestöd för att skola om sig

Nu öppnar höstens ansökningsomgång till omställningsstudier. Betydligt fler beviljas stöd nu jämfört med när det infördes. Men fortfarande går hälften av pengarna tillbaka till staten på grund av för få behöriga sökande.
David Österberg Publicerad 1 oktober 2026, kl 09:29
Plugga som vuxen
Chansen att få stöd för att skola om sig har ökat. Men fortfarande använder CSN bara hälften av anslaget till omställningsstudiestödet. Colourbox

För fyra år sedan infördes omställningsstudiestödet, ett statligt studiestöd för vuxna i arbetslivet som vill vidareutbilda sig eller byta yrke. Den som beviljas stödet får möjlighet att plugga och behålla 80 procent av lönen. 

Hittills i år har CSN tagit emot drygt 34 000 ansökningar och räknar med ytterligare 18 000 under hösten. 

Årets anslag är 7,3 miljarder kronor, men bara 3,5 miljarder av dem kommer att betalas ut. Resten går tillbaka till statskassan. Anledningen är att många som söker får avslag.

Fler borde nyttja stödet, med tanke på de stora 
förändringar som just nu sker på arbetsmarknaden 

Omställningsstudiestödet kom till som en överenskommelse mellan fack och arbetsgivare. Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, tycker att det är ett problem att så stor del av anslaget inte används, men tror att systemet behöver tid.

– Vi kan se att nyttjandet ökar, men hade gärna sett att det hade ökat ännu mer. Vi visste att det skulle ta tid att bygga upp det här. Dessutom hade stödet en del barnsjukdomar i form av exempelvis långa handläggningstider. De sjukdomarna är i allt väsentligt hanterade, säger han.

AI och teknikutveckling ökar behovet av omskolning

Att systemet nu är bättre trimmat gör också att bland andra Unionen och omställningsorganisationen TRR ökar informationen om omställningsstudiestödet, enligt Martin Wästfelt.

– Fler borde nyttja stödet, med tanke på de stora förändringar som just nu sker på arbetsmarknaden i form av AI och teknikutveckling. Då är det en trygghet att det finns stora resurser till omställning.

Ska stärka ställningen på arbetsmarknaden

Under året har 63 procent av dem som sökt omställningsstudiestöd fått sina ansökningar beviljade, enligt CSN. Myndigheten har ingen färsk statistik på vilka de vanligaste anledningarna till avslag är. Förra året var det vanligaste skälet att den sökta utbildningen var för lång, följt av att utbildningen inte stärker personens ställning på arbetsmarknaden.

Martin Wästfelt tycker inte att reglerna för att få stödet är för hårda.

– Däremot är utbildningssystemet inte riktigt anpassat för de personer som har en anställning och behöver förstärka sin kompetens. Vi försöker påverka så att högskolor och universitet får resurser för att ha kurser som passar den som arbetar. 

Chansen att få omställningsstudiestöd har fyrdubblats

Anslaget till omställningsstudiestödet har ökat successivt sedan det infördes. Hittills har CSN varje år fått betala tillbaka en stor del på grund av för få behöriga sökande.  Samtidigt har andelen beviljade ansökningar ökat kraftigt sedan stödet infördes. I oktober 2022 godkändes bara 15 procent av ansökningarna.

Finns det en risk att politikerna sänker anslaget när de ser att det inte utnyttjas fullt ut?

– Vi ser inga sådana tecken. Trygghetsöverenskommelsen var väl förankrad hos alla åtta partier och alla är medvetna om att den här typen av reformer tar tid. Jag är övertygad om att nyttjandet kommer att öka. 

Plugga med lön

Som en del av uppgörelsen om nya las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Här är några av de viktigaste:

  • Du ska vara mellan 27 och 63 år.
  • Du ska ha jobbat minst åtta av de senaste 14 åren.
  • Du ska ha jobbat minst 12 av de senaste 24 månaderna.
  • Utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden.
  • Om du är under 40 år får inte utbildningen vara längre än 80 veckor.

CSN har en checklista om saker att tänka på i ansökan.

Källa: CSN och PTK

Kompetensutveckling

Vässa din kompetens på högskolan – 100 korta kurser för dig som jobbar

Sugen på att lära dig mer om AI? Eller vill du veta allt om underjordisk stadsplanering? Just nu finns över 100 korta kurser på högskolor och universitet som är anpassade för dig som jobbar.
David Österberg Publicerad 27 augusti 2026, kl 05:59
Läsa AI på högskolan
Över 100 kurser erbjuds av elva svenska lärosäten. De flesta kan läsas på distans vid sidan av arbetet. Colourbox

För ett par år sedan sjösatte regeringen sin satsning på korta kurser för yrkesverksamma. Elva högskolor och universitet fick extra pengar för att ta fram kurser anpassade för den som vill lära sig mer vid sidan av jobbet.

Satsningen har breddats till AI och kärnkraft

Inledningsvis var kurserna inriktade på grön omställning, men från i år har satsningen breddats till att också omfatta AI och kärnkraftsteknik.

Cecilia Johansson
Mikael Wallerstedt

– Förra året fick vi sammanlagt nästan 35 miljoner kronor för att arbeta med det här och i år får vi 61 miljoner kronor. 34 av dem går till grön omställning och kärnkraft och 27 går till AI, så det rör sig om ganska mycket pengar, säger Cecilia Johansson, forskare vid Uppsala universitet och samordnare för kurserna.

Totalt finns drygt 100 kurser och samtliga är öppna för alla. Kurserna motsvarar oftast två veckors studier, men ges vanligen över en längre studieperiod med låg studietakt. Just nu kan man gå kurser i allt från ciderproduktion och batteriteknik till kärnkraftsteknik och hur man lär ut AI till barn.

– En del är MOOC:ar (massive open online course) och dem kan man påbörja närsomhelst och andra har ett startdatum. Den absoluta majoriteten är på distans, men det finns några kurser som har något kurstillfälle på plats, säger Cecilia Johansson.

Inga högskolepoäng men möjlighet till intyg

Det finns inga formella krav på förkunskaper för att anmäla sig till en kurs. De flesta har dock rekommendationer kring vilka förkunskaper man behöver för att ta till sig kursen. De ger inga högskolepoäng men man kan få ett intyg på att man har gått kursen om man klarar ett avslutande kunskapsprov.

Är tanken att man ska bli bättre på det man redan kan eller att man ska bli sugen på att byta yrkesbana?

– Både och. Inom exempelvis kärnkraftsteknik kommer vi både att ha kurser som är mer av en introduktion till ämnet och andra som är nischade för folk som redan kan saker inom området.

Är det verkligen universitetens roll att kompetensutveckla yrkesverksamma? Borde inte arbetsgivarna ansvara för det?

– Det här är ju en arbetsmarknadspolitisk satsning, ett sätt att arbeta med kompetensförsörjning brett i Sverige. Det fina med de här kurserna är att de är öppna för alla, oavsett vilken arbetsplats man jobbar på. Men självklart kan även företag som ser behov av viss kompetens använda sig av kurserna. Det gynnar framför allt mindre företag, med mindre resurser.

Tekniska problem på kursplattformen

Kursutbudet finns på lärosätenas hemsidor (se faktaruta) men också samlat på plattformen learning4professionals.se.

– Tyvärr är plattformen knackig och vi jobbar på att få till en bättre teknisk lösning, säger Cecilia Johansson.

Elva lärosäten ger korta kurser för yrkesverksamma

Uppsala universitet

Chalmers

Kungliga tekniska högskolan

Lunds universitet

Linköpings universitet

Luleå tekniska universitet

Sveriges lantbruksuniversitet

Mälardalens universitet

Umeå universitet

Högskolan i Halmstad

Örebro universitet

Hela kursutbudet hittar du här 

https://learning4professionals.se/search?show=24

Kompetensutveckling

8 YH-kurser att läsa vid sidan av jobbet

Funderar du på kompetensutveckling och ett uppdaterat cv? Just nu finns drygt 400 kurser på Yrkeshögskolan som du kan läsa vid sidan av jobbet.
Lena Michanek Publicerad 13 augusti 2026, kl 05:59
Vuxna studerande vid datorer under utbildning. Illustrationsbild till artikel om yrkeshögskolans kurser.
Rekordmånga YH-kurser erbjuds 2026 för personer som vill kompetensutveckla sig vid sidan av jobbet. Flera av kurserna fokuserar på AI, cybersäkerhet och digitalisering. Colourbox

I år erbjuds rekordmånga YH-kurser. Till skillnad mot YH-program är kurserna kortare utbildningar som vänder sig till den som redan jobbar och vill bygga på sin kompetens. Ofta går kurserna att kombinera med arbete. 

Kurser ges bland annat inom ekonomi, administration, försäljning, data/IT och säkerhetstjänster. Enligt Myndigheten för yrkeshögskolan märks ett ökat fokus på AI, digitalisering och säkerhetsfrågor i årets utbud.

Här är några exempel: 

  1. Cybersäkerhet för yrkesverksamma: Kursen ska ge kunskap och verktyg för att identifiera, förebygga och hantera moderna cyberhot (Chas Academy).
  2. AI-driven bokföring: Ska ge kunskap i att effektivisera bokföringen med hjälp av AI (Tuc yrkeshögskola).
  3. Datadriven försäljning och AI: Ska ge djupare förståelse för AI-tekniker och tillämpningar inom försäljning (Stockholm School of Business).
  4. CAD i produktions- och ritteknik: Sak ge kunskap i CAD från idé till färdig konstruktion (EC utbildning AB).
  5. Produktionsledning inom industriell tillverkning: Ska utveckla förmågan att leda en effektiv, säker och resurssnål produktion (YH Akademin AB).
  6. Compliance inom IT-säkerhet: Ska ge kunskap i att implementera och upprätthålla säkerhetspolicyer- och standarder samt att hantera incidenter (Medieinstitutet i Sverige AB).
  7. Projektekonomi för hållbara IT-projekt: Ska ge kunskap i att planera och följa upp ekonomin i IT-projekt (Jensen education School AB).
  8. Marketing automation: Ska ge kunskaper i hur man effektiviserar och automatiserar marknadsföringsarbetet (KYH AB).

Hela kursutbudet hittar du här.

 

Det här är Yrkeshögskolan 

• Yrkeshögskolan erbjuder eftergymnasiala program och kurser med stark koppling till arbetsmarknadens behov. 

• Det är Myndigheten för yrkeshögskolan som varje år beslutar vilka utbildningar som får ingå i yrkeshögskolan. Myndigheten ansvarar också för att analysera arbetsmarknadens behov av utbildningar och för att granska utbildningarnas kvalitet. 

• Yrkeshögskolan erbjuder både program och kurser. Programmen riktar sig främst till den som vill ha en yrkesutbildning, medan kurserna mer är påbyggnad för redan yrkesverksamma. 

• 2026 omfattar kursutbudet närmare 30.000 studerandeplatser. 

• Ansökningarna om att få bedriva YH-kurser var 2026 fler än någonsin. Totalt inkom 1300 ansökningar från olika utbildningsföretag, varav drygt 400 fick ja.