Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
En högskoleutbildning har länge varit en inträdesbiljett till arbetslivet. Sedan har en och annan internkurs fixat kompetensutvecklingen fram till guldklockan.
Men när datoriseringen och automatiseringen tar fart på allvar kommer det inte att räcka långt. De jobb som försvinner kommer – åtminstone delvis – att ersättas av andra. Så var det när spinnmaskinen gjorde handspinnare arbetslösa, när skördetröskan gjorde lantarbetare överflödiga och när grävmaskinen ersatte arbetare med spett och spade. Teknikutvecklingen har hela tiden skapat nya yrkesroller och så har det fortsatt. För vem hade för 30 år sedan hört talas om bloggare, webbutvecklare och zumbainstruktörer?
Å andra sidan går teknikutvecklingen rasande snabbt i dag. För 15 år sedan fanns inte Iphone. Och i dag är artificiell intelligens, virtuell verklighet och pratande robotar inte längre fantasieggande ingredienser i science fiction-filmer.
Utvecklingen kommer att tvinga oss att hela tiden lära nytt, lära om och kanske helt byta yrke. Det innebär att vi måste se på utbildning på ett annat sätt än i dag, tror Gunnar Karlsson, professor i teletrafiksystem på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH. Han har lanserat idén om studier som varvas med arbete. En högskolestudent skulle exempelvis kunna läsa en basutbildning på två år och sedan börja arbeta. Därefter varvas arbete på 60 procent med studier på 40 procent.
Vem hade för 30 år sedan hört talas om, bloggare, webbutvecklare och zumbainstruktörer?
– Om tekniken utvecklas väldigt snabbt är det svårt att veta exakt vad man ska utbilda sig till. Därför måste utbildningen fortgå hela livet. I dag är våra utbildningar ofta på fem år, men det finns ingen mening med att ha så mycket utbildning initialt. Därför tänker jag mig att man går två år på campus och läser de mest koncentrationskrävande ämnena och sedan kombinerar studier och arbete. Då kan kurserna tillämpas direkt.
Med ett kombinerat arbets- och studieliv blir det också nödvändigt för universiteten att erbjuda kurser som är användbara på arbetsmarknaden, enligt Gunnar Karlsson.
– I dag är högskoleprogram som att skjuta med hagel: man träffar en del behov, men missar många. En bråkdel av de kurser som ingår i en utbildning kommer till användning i arbetslivet. Det är inte resurseffektivt.
Utbildningar måste också anpassas för redan yrkesverksamma. De enstaka kurser som finns på universitet och högskolor saknar alltför ofta koppling till arbetslivet, menar Gunnar Karlsson.
– Utan att raljera: dagens kurser är mer riktade mot personer som är på väg att lämna yrkeslivet, som vill läsa ämnen inom samhällsvetenskap och humaniora för sin egen bildnings skull. Det har jag självklart inget emot, men det är inte vad arbetslivet behöver.
Högskolorna måste anpassas efter detta. Men där är kapaciteten inte tillräcklig. Därför måste även andra aktörer bidra, till exempel kommersiella utbildningsföretag och såväl avgiftsbelagda som gratis nätkurser.
– Men ofta är det oklart för en arbetsgivare vilken nytta en kurs verkligen ger. En lösning är att högskolan står för kvalitetssäkringen. Efter utbildningen skulle man kunna komma till exempelvis KTH, som styrker att man verkligen har lärt sig något. Som myndighet med hög tilltro i samhället är det en roll som passar oss. Och kurserna behöver inte nödvändigtvis ge högskolepoäng. För en yrkesverksam är det viktigare att lära sig något än att få poäng.
Omställningen mot det livslånga lärandet måste börja redan nu. Arbetsmarknadens parter måste ta fram kurser som passar redan yrkesverksamma.
– Fackföreningarna borde ta ett större ansvar för sina medlemmars kompetensutveckling. Det skulle även vara ett väldigt bra incitament för att vara med i facket!
18 år ➧ Johanna tar studenten
18–24 år ➧ Tillfälliga jobb via app
24–29 år ➧ Läser programmering, arbetar halvtid med programmering
29–38 år ➧ Arbetar, läser robotik på distans
38–47 år ➧ Utvecklar robotar
47–50 år ➧ Medborgarlön, arbetar ideellt
50–60 år ➧ Studerar AI, arbetar halvtid med självkörande bilar
60 år ➧ Medborgarlön/pension
Vill du snabbt ut i arbetslivet utan att lägga flera år på studier? Då kan en yrkesutbildning vara rätt väg att gå. Många korta utbildningar leder direkt till jobb – ofta inom branscher där det råder stor efterfrågan på arbetskraft. Här är några av de mest eftertraktade yrkena.
Kan du tänka dig att jobba på bank eller på ett försäkringsbolag har du stora möjligheter att få jobb efter yrkeshögskolan. 98 procent av alla som utexaminerades 2023, hade jobb året därpå. I år är antalet utbildningsplatser på yrkeshögskolorna 165, men trycket på utbildningen är betydligt högre än vad det finns platser. 2024 var det 2486 sökande till 170 platser.
Till denna utbildningsinriktning hör till exempel arbetsmiljöingenjörer, som också har lätt att få jobb enligt Myndigheten för yrkeshögskolans senaste statistik. Även här fick nästan alla, 98 procent, som tagit examen, jobb efter avklarad utbildning. I år finns dock bara 87 utbildningsplatser.
Jobb inom detta utbildningsområde finns det behov av över hela landet. 97 procent av de nybakade logistikerna och speditörerna fick jobb efter avslutad utbildning. I år finns 195 utbildningsplatser.
Drifttekniker kan få jobb både inom den kommunala sektorn och i det privata näringslivet. 96 procent av de som gått programmet svarar att de fått jobb efter sin examen 2023. Antalet utbildningsplatser i år är 271.
Kommer du in på en av de 251 utbildningsplatserna inom denna utbildningsinriktning kommer du sannolikt att ha lätt att få jobb framöver. 96 procent av alla som gick ut 2023 fick jobb.
Den som har håg för teknisk design kan bli CAD-ritare eller 3D-tekniker som det också kallas. 95 procent av de nyblivna CAD-konstruktörerna fick jobb vid senaste mätningen och antalet utbildningsplatser i år är 345.
95 procent av samtliga som gick ut 2023 fick jobb efter examen inom denna utbildningsinriktning. Men alla jobbar nödvändigtvis inte inom det område de utbildats för. När de gäller just de nybakade produktionsteknikerna uppskattar närmare en femtedel att deras nuvarande jobb inte överensstämmer med det yrke de utbildats för. Det finns ändå fortsatt stort behov av produktionstekniker – i år finns 496 utbildningsplatser.
95 procent i jobb efter avklarat program. Här är det högt söktryck på platserna. Förra året gick det 12, 7 sökande på varje plats inom utbildningsinriktningen robot- och automationstekniker, i år har man utökat antalet platser till 641.
Om man inte hittar sitt blivande drömyrke i urvalet ovan finns det fortsatt stora behov av bland annat lokförare, tandsköterskor och experter på IT-säkerhet.
– Utbildningar inom industrin ser vi fortsatt höga behov av. Anläggningssektorn tuffar också på eftersom det finns stora behov av underhåll, säger Matilda Bölling, omvärldsanalytiker på Myndigheten för yrkeshögskolan.
Här hittar du utbudet av utbildningar på yrkeshögskolan och kan ansöka till kurser.
Från och med den 1 april 2025 öppnar ansökan för omställningsstudiestödet redan klockan 20:00. Tidigare har ansökan öppnat vid midnatt.
Förändringen har efterfrågats av de sökande som velat få tillgång till ansökan tidigare på dygnet. CSN har därefter lämnat in ett önskemål till regeringen om att själva få bestämma vilken tid ansökan ska öppna vilket nu har godkänts. Eftersom ansökningarna prövas i den ordning som de kommer in, lönar det sig att vara tidig med att ansöka.
De långa handläggningstiderna för studiestödet har tidigare kritiserats. CSN skriver på sin hemsida att de som söker stödet under ansökningsomgången som öppnar den 1 april får räkna med att väntetiden kommer att vara minst lika lång som den är nu. De skriver även att man inte kan förvänta sig att få besked innan studiestarten för höstterminen.
Ansökan om omställningsstudiestödet öppnar två gånger per år. Den 1 april för de som ska studera på hösten, och den 1 oktober för de som ska studera på våren. Av de cirka 14 100 ansökningar som kom in under ansökningsomgången som öppnade den 1 oktober 2024 är det just nu cirka 5 700 personer som väntar på besked, varav de flesta är under handläggning.
Annika Fahlhander, avdelningschef för utbetalningsavdelningen på CSN, säger att handläggningstiderna för omställningsstudiestödet under 2024 förbättrats successivt.
– Våra förbättringar beror dels på att vi har jobbat vidare med att utveckla systemstödet för att handlägga ansökningar men också att vi under 2024 och 2025 har fått medel för att bli fler som handlägger omställningsstudiestödet. Från den 1 april får CSN också tillämpa förenklade regler, bland annat avseende etableringsvillkoret, vilket ytterligare kommer att effektivisera handläggningen, säger Annika Fahlander.
Varje år gör fackförbundet Unionen en undersökning om vilka möjligheter tjänstemännen har att få kompetensutveckling. Den återkommande slutsatsen är att möjligheterna är små men behovet stort.
I den senaste undersökningen svarade sex av tio att de måste få vidareutbildning för att de ska fortsätta vara attraktiva på arbetsmarknaden. En av tre tror att de kommer att behöva öka sin kompetens genom utbildning de inte kan få via sin arbetsgivare.
Samtidigt visar flera undersökningar att brist på rätt kompetens är det största hindret för tillväxt i Sverige.
I en ny undersökning har Unionen frågat företagsledare om de har skaffat sig kompetensutveckling det senaste året. Enligt den svarar sju av tio att de har det. Motsvarande siffra för tjänstemän i privat sektor är 41 procent.
– Det är så klart positivt att företagsledare har förstått att man på dagens arbetsmarknad ständigt måste kompetensutveckla sig, men för att bygga en organisation som är redo för framtiden måste det även investeras i anställdas kompetens. Frågan är inte längre om företag har råd att satsa på kompetensutveckling – utan om de har råd att låta bli, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande, i ett pressmeddelande.
Redan 2019 visade en rapport från den fackliga organisationen PTK att arbetsgivare snålar på kompetensutveckling. Under ett år deltog ungefär hälften av de anställda i en kurs. En fjärdedel av kurstimmarna lades på obligatoriska kurser i hälsa och säkerhet, varav somliga är lagstadgade.
De med lägre löner och osäkra anställningsvillkor får i genomsnitt mindre kompetensutveckling än de med högre lön och tillsvidareanställning. Chefer eller anställda med längre utbildning får mer kompetensutveckling än andra, enligt rapporten.
