Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Läs mer: 53 procent chefer får inte kompetenslyft
ELISE:
Det har varit så stressigt
På det transportföretag där Elise jobbar är det tomt i kassan. Det har medfört att det blivit väldigt lite kompetensutveckling under senare tid. De utbildningar hon tidigare varit på har gett mycket, anser hon – ”man har varit taggad när man har kommit tillbaka”.
– Vi har generellt haft för lite pengar, så har det varit i nästan ett år. Jag tycker att det är jättesynd. Det är inget bra för företaget heller, arbetsgivaren tappar kompetens eftersom anställda söker sig vidare om de kan.
Ytterligare en anledning till att Elise inte har fått kompetensutveckling är tidsbrist.
– Det har varit så stressigt. Man vet ju att ingen annan gör jobbet som man lämnar. För att överleva stoppar man sig själv.
MATS:
En kultur av återhållsamhet
Mats har en chefsposition på ett företag i resebranschen. Här har det varit dåligt med kompetensutveckling under en lång tid. Delvis beror det på en tradition i företaget, tror han.
– Det finns en historik som går ut på att man ska vara återhållsam med allting, vidareutbildning ska inte kosta.
Men det beror inte enbart på det.
– Jag har själv skuld i det, jag har inte legat på eftersom jag inte ansett mig ha tid att avsätta.
Nu tycks dock en förändring vara på gång efter att företaget genomfört en omorganisation. Nyligen har det bestämts att Mats ska få del av en utbildningsinsats som är yrkesinriktad.
– Det är ett steg i rätt riktning. Även om jag är försiktig med att göra mig till talesperson för andra anställda tror jag att kompetensutveckling är något som både behövs och är efterlängtat rent generellt.
FREDDY JENSEN, EUROMASTER:
Utbildning sparar både tid och pengar
På Euromaster, som arbetar med däck- och fordonsservice i Varberg, erbjuds de anställda överlag mycket kompetensutveckling, berättar Freddy Jensen, som är Compliance Manager på företaget.
– Det har varit en positiv utveckling under de senaste åren. Jag tror att det beror på insikten att man sparar både tid och pengar med bra utbildning, man hjälper folk att vara duktiga.
För Freddy Jensens del handlar det både om utbildning i ledarskap och i yrkeskompetensen, exempelvis inom internrevision. När det handlar om ledarskapet har företaget bra koll på vad som behövs, menar Freddy. Den utbildning som handlar om yrkesområdet måste han dock begära själv.
– De andra kan ju inte veta vad jag behöver fylla på inom just mitt kompetensområde. Då är det enklast om jag håller reda på det själv.
PELLE:
Mycket floskler på kurserna
Pelle, första linjens chef på ett läkemedelsföretag, har personalansvar för 15 personer. Han tillhör dem som fått en hel del kompetensutveckling genom åren, men anser inte att utbildningarna har gett honom särskilt mycket handfast stöd i rollen som ledare.
– Det finns många utbildningar men det är svårt att träffa rätt. Det blir väldigt mycket självklarheter och floskler. Ibland kan man vara i väg två dagar på något som låter vettigt men som sedan kan vara svårt att realisera när man kommer tillbaka till jobbet. Man kommer lätt in i gamla gängor, säger han.
Pelle tycker också att det är komplicerat att ringa in vilken typ av kunskap han behöver och efterlyser mer input från sin chef om vad han behöver bli bättre på.
– När det gäller den tekniska delen av mitt jobb så lär man sig ett nytt datorprogram, det är väldigt konkret. Med ledarskap blir man aldrig riktigt färdig och det är ingen exakt vetenskap eftersom det handlar om mänskliga relationer. Men jag skulle vilja få en bra verktygslåda, framför allt när det gäller coachning och konflikthantering.
Hans arbetsgivare poängterar ofta vikten av kompetensutveckling, men till syvende och sist är det den krassa ekonomiska verkligheten som styr.
– Det finns en fabrik som ska rulla och det måste produceras, och då faller kompetensutvecklingen bort.
När det gäller Pelles egna medarbetares kompetensutveckling faller det på honom själv.
– Det blir jag som få avsätta tid till att lära och utveckla dem. Det i sin tur är en fråga om prioritering, det finns inte alltid den tiden och det har ekonomiska förklaringar.
Ledaren: "Ett tungt ansvar"
Fotnot: De personer som bara nämns med förnamn heter egentligen något annat och har valt att vara anonyma.
Varje år gör fackförbundet Unionen en undersökning om vilka möjligheter tjänstemännen har att få kompetensutveckling. Den återkommande slutsatsen är att möjligheterna är små men behovet stort.
I den senaste undersökningen svarade sex av tio att de måste få vidareutbildning för att de ska fortsätta vara attraktiva på arbetsmarknaden. En av tre tror att de kommer att behöva öka sin kompetens genom utbildning de inte kan få via sin arbetsgivare.
Samtidigt visar flera undersökningar att brist på rätt kompetens är det största hindret för tillväxt i Sverige.
I en ny undersökning har Unionen frågat företagsledare om de har skaffat sig kompetensutveckling det senaste året. Enligt den svarar sju av tio att de har det. Motsvarande siffra för tjänstemän i privat sektor är 41 procent.
– Det är så klart positivt att företagsledare har förstått att man på dagens arbetsmarknad ständigt måste kompetensutveckla sig, men för att bygga en organisation som är redo för framtiden måste det även investeras i anställdas kompetens. Frågan är inte längre om företag har råd att satsa på kompetensutveckling – utan om de har råd att låta bli, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande, i ett pressmeddelande.
Redan 2019 visade en rapport från den fackliga organisationen PTK att arbetsgivare snålar på kompetensutveckling. Under ett år deltog ungefär hälften av de anställda i en kurs. En fjärdedel av kurstimmarna lades på obligatoriska kurser i hälsa och säkerhet, varav somliga är lagstadgade.
De med lägre löner och osäkra anställningsvillkor får i genomsnitt mindre kompetensutveckling än de med högre lön och tillsvidareanställning. Chefer eller anställda med längre utbildning får mer kompetensutveckling än andra, enligt rapporten.
Omställningsstudiestödet ger möjlighet att plugga med lön. Tanken med reformen är att personer mitt i karriären antingen kan vidareutveckla sin kompetens inom sitt yrket för att bli mer attraktiv på arbetsmarknaden – eller sadla om och få en helt ny utbildning att stå på.
I oktober har det har gått två år sedan utbildningssatsningen sjösattes och den har minst sagt kantats av problem. Kollega har i flera artiklar berättat om de långa handläggningstiderna till följd av att CSN, Centrala studiestödsnämnden, inte haft tillräckliga resurser att hantera det stora söktrycket.
Men nu ser det något ljusare ut. Söktrycket har minskat under 2024 och CSN har flyttat om resurser för att få bättre ruljangs på handläggningen.
Men samtidigt visar nya siffror från myndigheten att över 16 000 personer fortfarande väntar på besked om de ska beviljas studiemedel eller inte för tidigare sökperioder.
Regeringen meddelade nyligen att de skjuter till 50 miljoner extra nästa år för att CSN ska kunna komma till rätta med de långa handläggningstiderna. Förhoppningen är att de ökade resurserna i kombination med ett förenklat regelverk ska ge sökande ett beslut i god inför terminsstarten.
Tisdagen den 1 oktober öppnade CSN ansökan för nästa ansökningsperiod – det vill säga för dig som vill studera under vårterminen 2025.
Den som vill öka sina chanser att beviljas studiemedel gör klokt i att inte dra ut på sin ansökan mer än nödvändigt. CSN prövar nämligen ansökningarna i den ordning de kommer in och den avsatta budgeten är begränsad.
Enligt CSN är det dock ännu viktigare att vara väl förberedd innan man fyller i sin ansökan. Myndigheten tipsar om att den som söker först och främst ska se om man uppfyller villkoren genom att ta kontakt med Trygghetsrådet TRR. Det är också bra att se till att ha alla uppgifter till hands som rör själva utbildningen. Ju mer komplett ansökan är, desto fortare går den att handlägga.
Ansökansomgång 1 – studier vårterminen 2023
Antal personer som sökt: 23 549
Personer med beslut: 23 549
Personer som väntar: 0
Ansökansomgång 2 – studier höstterminen 2023
Antal personer som sökt: 24 354
Personer med beslut: 24 299
Personer som väntar: 68
Ansökansomgång 3 – studier vårterminen 2024
Antal personer som sökt 15 071
Personer med beslut: 14 115
Personer som väntar: 1 075
Ansökansomgång 4 – studier höstterminen 2024
Antal personer som sökt (hittills): 21 694
Personer med beslut: 6 886
Personer som väntar: 15 408
Källa: CSN. Statistik för 30 september 2024. Personer som lämnat in flera ansökningar räknas dubbelt eftersom de både kan ha fått besked från CSN och fortfarande kan vänta beslut.
Som en del av den nya uppgörelsen om las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Det Här är några av de viktigaste:
CSN har en checklista om saker att tänka på i ansökan.
Källa: CSN och PTK