Artikeln i korthet
Effektiv plaståtervinning. Svensk Plaståtervinning i Motala sorterar tusen plastförpackningar i sekunden, med 95% av plasten som kan återvinnas.
Miljöutmaningar. Mindre än 30% av plastförpackningarna samlas in, vilket leder till höga koldioxidutsläpp när plasten bränns.
Framtida mål. Nya EU-regler kräver att alla förpackningar innehåller minst 30% återvunnen plast från 2030, vilket ska öka efterfrågan på återvunnen plast.
Sammanfattningen är gjord med stöd av AI-verktyg och är granskad av Kollegas webbredaktör. Läs Kollegas AI-policy här.
Det stinker inte, men det luktar inte gott. Och varför skulle det göra det? Varje timme anländer upp till 42 ton plastskräp till Svensk Plaståtervinning i Motala. Förpackningarna har rest från svenskarnas kök, landat på återvinningsstationer, åkt vidare till insamlingsplatser där de balats innan de till slut körts med lastbil till anläggningen i Östergötland.
Här lastar truckförarna plasten på band och sedan börjar förpackningarnas resa genom anläggningen. Conny Danielsson är produktionsledare och tar oss med längs de totalt 5,5 kilometer långa banden. Det är varmt och flugorna surrar.
– Som operatör är det bra att ha hygglig kondition. Vi går mellan 10 000 och 20 000 steg om dagen, säger han.
Vildsvin och grävling bland plasten
I ett första steg slås balarna sönder och förpackningarna sprids ut. Nedanför oss åker soppåsar och förpackningar som en gång innehöll bröd, Snickers, Daim, köttbullar, kakor, yoghurt, chips och nudlar. Men också en del som inte borde vara där, som Barbieben (eller om det möjligen är Ken?), ett saltkar av trä, delar av en skumgummimadrass och ett apelsinskal.
– Vi får in mycket konstigt – en gång hade vi ett vildsvin på bandet, en annan gång en grävling. Den fastnade och vi var tvungna att såga sönder den. Jag är glad att det inte var jag som behövde göra det för den var tydligen stenhård, säger Conny Danielsson och skrattar.
Att folk slänger saker som inte är plastförpackningar är ett problem. Ett mycket större problem är att plastförpackningar hamnar i de vanliga soporna och därmed eldas upp. Mattias Philipsson, vd för Svensk plaståtervinning, beskriver det som en ”allvarlig, nationell insamlingskris”.
– Mindre än 30 procent av plastförpackningarna samlas in. Det innebär dels att vi får koldioxidutsläpp när plasten eldas upp, dels att vi måste ta upp olja för att tillverka ny plast.
"Sluta släng plast i soporna"
Plastförbränning står för sju procent av Sveriges totala växthusgasutsläpp. De förpackningar konsumenterna inte källsorterar genererar lika stora utsläpp som inrikesflyget.
– Vi måste sluta slänga förpackningarna i soporna. Insamlingen har ökat något men tyvärr ser vi inga stora trendbrott, säger Mattias Philipsson.
Vad beror det på?
– Det är tiotusenkronorsfrågan. En anledning är att folk inte har tilltro till systemet. De tror att det inte spelar någon roll om de sorterar eller inte; att förpackningarna ändå inte går att återvinna, men så är det verkligen inte. Av de förpackningar vi får in kan upp till 95 procent sorteras ut för att återvinnas.
Folk kanske tycker att det är lite äckligt att ha en fisk- eller kycklingförpackning liggande under diskbänken?
– Jag är ingen insamlingstaliban och kan förstå att det av hygienskäl ibland kan finnas anledning att inte sortera. Å andra sidan tar det inte många sekunder att skölja ur en sådan förpackning. Själv har jag blivit väldigt noggrann med att sortera sedan jag började jobba här.
Plast i parker ska sorteras
Det är inte heller frivilligt att sortera. Enligt miljöbalken är både hushåll och företag skyldiga att sortera ut förpackningar från annat avfall. Men risken för att åka dit för en tandkrämstub i soporna är förstås liten och Mattias Philipsson tror inte på hårdare tag mot konsumenterna.
– Vi kan ju inte rota i folks sopor. Det är nog bättre att arbeta med belöningar i så fall, kanske någon form av pantsystem för förpackningar.
Regeringen har beslutat om nya regler för förpackningsinsamling för att öka återvinningen. Från i år har kommunerna tagit över ansvaret för insamling av förpackningsavfall. Kostnaden står dock fortsatt förpackningsproducenterna för.
År 2026 måste kommunerna samla in förpackningar på torg och i större parker. Senast 2027 måste alla kommuner införa fastighetsnära insamling. Det kommer att öka insamlingsgraden, men inte tillräckligt, enligt Mattias Philipsson.
– Det avgörande är att få folk att förstå att det spelar roll att de sorterar förpackningar. Vi tar emot väldigt mycket besök för att öka kunskapen om hur återvinningen går till.
Kan sortera tusen förpackningar i sekunden
Vi vandrar vidare genom anläggningen. Vid en av stationerna sorteras plasten efter storlek. En gigantisk tumlare med hål får mindre föremål att ramla ner, medan större föremål fortsätter sin resa. I en annan suger magneter åt sig metall, en tredje slår sönder soppåsar som folk fyllt med förpackningar. Sådär fortsätter det tills plasten når anläggningens hjärta. Här sorteras förpackningarna utifrån vilket typ av plast de innehåller.
Med hjälp av 60 infraröda sensorer, laser och kameror med artificiell intelligens kan maskinerna sortera ut tolv olika sorters plaster och de gör det i rasande fart – tusen förpackningar i sekunden.
Alla som jobbar i anläggningen bär ansiktsmask. Under hösten förstärks skyddet ytterligare när medarbetarna får masker med friskluftsintag.
– Förpackningarna gör att det finns sporer i luften här inne. Hur farliga de är på längre sikt vet vi egentligen inte eftersom anläggningen är så ny, men vi är väldigt noga med arbetsmiljön och tar det säkra före det osäkra, säger Conny Danielsson.
Förutom att vara produktionsledare är han också arbetsmiljöombud.
– Hittills har vi klarat oss utan större tillbud. Med hjälp av regelbundna skyddsronder försöker vi se till att förebygga olyckor.
Billigt att göra ny plast när oljan är billig
När förpackningarna sorterats efter plastsort packas de återigen i balar. Därefter transporteras balarna till certifierade återvinnare inom EU. Therese Cederblom är försäljningschef:
– Min uppgift är att se till att vi har avsättning för all den plast vi har sorterat ut, att säkerställa att vi har någon att skicka den till. Vi säljer till återvinnare runt om i Europa som tvättar den, maler ner den och gör återvunnen råvara av den. Därefter kan den bli en ny förpackning eller plastprodukt, säger hon.
I arbetet ingår också leveranser av testmaterial till forskning på nya sätt att återvinna, samarbete med logistikavdelningen, marknadsanalyser och prisförhandlingar.
Det finns stor efterfrågan på återvunnen plastråvara. Men när priset på olja är lågt blir det billigt att tillverka ny, så kallad jungfrulig plast.
– Plastpriset följer oljepriset, men påverkas också av konjunkturen och priset på el. Problemet är att jungfrulig plast är billigt att tillverka och att det ibland gör att företag väljer det. Men återvunnen plastråvara kommer vara en viktig förutsättning för att nå en cirkulär ekonomi, säger Therese Cederblom.
Svensk plaståtervinning hoppas dock att nya EU-regler ska öka efterfrågan på återvunnen plast. Från 2030 måste alla nya förpackningar innehålla minst 30 procent återvunnen plast och då kommer efterfrågan på återvunnen plast – och därmed priset – att öka.
Dessutom blir det förbjudet för tillverkare att göra förpackningar som inte är återvinningsbara.
"Roligt att göra något bra för miljön"
Svensk plaståtervinning öppnade i Motala 2018. Då kunde fyra plastsorter sorteras ut. Förra året öppnade den nya linan som integrerades med den första och nu alltså kan sortera tolv sorter. Omkring hundra personer jobbar här. I anläggningen arbetar truckförare och operatörer, på kontoret sköter tjänstemännen logistik, ekonomi och försäljning.
– Vi har gått från att vara noll anställda 2018 till hundra i dag, så vi har vuxit väldigt fort. Det har varit inspirerande och väldigt roligt. Alla som jobbar här vet att de jobbar i en världsledande anläggning. Det är klart att det har varit utmanade att bygga två anläggningar på fem år, men de personer som söker sig hit är inte trygghetssökande. De vill vara med och bygga upp något nytt och det finns en stark stolthet i det här, säger Mattias Philipsson.
Förutom viljan att vara med och bygga upp något nytt finns ytterligare som driver medarbetarna i Motala – och som kanske gör att de kan leva med att det luktar lite.
– Många tycker att det är roligt att jobba här just för att man känner att man gör något bra för miljön, säger Conny Danielsson.
Tänk på det här när du sorterar plast
Skölj. Du behöver inte diska förpackningen. Skölj om det behövs.
Bara förpackningen. Släng bara förpackningar i plastinsamlingen. Andra plastföremål, som plastfickor och plastleksaker, ska slängas på återvinningscentralen.
Separera om det går. Om förpackningen består av olika material ska de separeras och sorteras för sig.
Tre myter om återvinning
1. Avfallet sorteras i efterhand, så jag kan lika gärna slänga allt i den vanliga avfallspåsen.
Nej, om du slänger ditt matavfall och dina förpackningar i avfallspåsen för restavfall eldas de upp och återvinns inte till nya produkter. Det går att återvinna i stort sett alla förpackningar av plast, papper, metall och glas samt tidningar och returpapper.
2. Det går åt så mycket energi att diska förpackningarna så miljönyttan äts upp.
Nej, så energikrävande är inte rengöringen. Undvik att diska under rinnande varmt vatten. Det räcker oftast med en lättare ursköljning av förpackningen.
3. Energiåtgången för att transportera förpackningar äter upp miljönyttan med återvinningen.
Nej, materialåtervinning ger en betydligt större vinst för miljön, även om det går åt energi för transporter.
