Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Sadlade om till klimataktivist

För ett år sedan sa Pontus Bergendahl upp sig som chef inom it-sektorn – för att bli klimataktivist på heltid.
Publicerad 2 juni 2022, kl 13:36
Klimataktivisten Pontus Bergendal håller i en flagga, omgiven av en rosa älg.
Pontus Bergendahl använder civil olydnad för att rädda klimatet. Foto: Emil Malmborg

Vad fick dig att bli ideell aktivist?
– Efter skogsbränderna 2018 läste jag aktuell klimatforskning och följde Greta Thunberg. Insikten om hur allvarligt det är och att jag måste göra mer slog ner som en bomb.

Gjorde du sak av det direkt?
– Vi var några som delade oron och som började stötta Fridays for future. Det gjorde att jag kom i kontakt med den internationella klimatrörelsen Extinction Rebellion.

Berätta mer om organisationen,

– XR:s aktioner bygger på fredlig civil olydnad för att kräva omställning av samhället. Vi bildade ett ingenjörsnätverk, för att komma på hur vi kunde använda vår kompetens för att bidra till lösningar. Vi insåg dock att det redan finns massor av företag som exempelvis tillverkar solceller. Det som behövs är fler klimataktivister. Så jag blev det.

Aktivist i dryga 50-årsåldern?
– Ja, jag var jätterädd, det är jag fortfarande varje gång. Mest för att någon arg bilist ska köra på oss, men även för utskällningar och häkte. Min första stora aktion var i Berlin. Det var jätteläskigt, men gjorde mig än mer övertygad. Jag blev vän med några från Malmö och vi har fortsatt att mobilisera rörelsen här hemma.

Vad sa dina kollegor i teamet?
– Jag var jättenervös för reaktionerna. Jag tänkte att folk skulle tycka att jag var överdriven, men de flesta har varit positiva och förstår.

Inga problem med jobbet? Du gör ändå olagliga saker.
– Faktiskt inte. Men efter ett tag blev jag alltmer uppslukad av klimatrörelsen och började tappa engagemanget på jobbet. Snart blev mitt team lidande.

Kunde du inte gått ner på deltid?
– Det fungerade inte i min roll. Länge gick jag med stor vånda, det kändes svårt att lägga försörjningsansvaret på min fru. Men till slut föreslog hon det själv. Den 8 mars 2021 lämnade jag in mitt passerkort.

Hur kändes det?
– Ensamt först. Men snart började jag bygga en vardag som aktivist. Nu är vi åtta i Skåne som ägnar oss åt detta på heltid. Vi ses varje morgon och jobbar med mobilisering och planering av nya aktioner. Jag har stor användning av min 20-åriga ledarerfarenhet och kunskap om organisation, struktur och av att stötta andra.

Pontus Bergendahl

GÖR: Aktivist i klimatrörelsen Extinction Rebellion. Föreläser om klimatfrågor och är med vid aktioner. Tidigare bötfälld, nu åtalad för två aktioner vid Ängelholms flygplats med risk för fängelsestraff.

ÅLDER: 53 år.

KARRIÄR: Ingenjör, utbildad inom datologi, haft chefsroller bland annat på Axis och Flatfrog.

Text: Tora Villanueva Gran

Ledarskap

Så blir svåra samtal lättare

Kritik, konflikter, känsliga frågor och tunga besked. Här är tips som gör de jobbiga samtalen mindre jobbiga. Och mer konstruktiva – både för chef och medarbetare.
Publicerad 28 september 2023, kl 06:30
Chef håller samtal med en medarbetare
Svåra samtal är en oundviklig del om man har personalansvar. Experternas råd är att alltid visa medkänsla men samtidigt inse att du är chef - inte kurator. Josefin Herlof

Gruvar du dig för att hålla knepiga samtal med dina medarbetare? Du är långt ifrån ensam. Många chefer vill bli bättre på att kunna framföra kritik och hantera känsliga frågor som infekterade konflikter, misstankar om missbruk, mobbing och personliga problem. Eller på att ge dåliga besked som exempelvis en utebliven lönehöjning, befordran eller rentav en uppsägning.

Åsa-Mia Fellinger

Men det går att vässa färdigheterna i konsten att föra svåra samtal. Något som gynnar dig själv och på sikt även kan motivera dina medarbetare att utvecklas.

– Först och främst gäller det att inse och acceptera att svåra samtal är en

nödvändig del i att vara ledare med personalansvar. Det är spelets regler och det finns dessvärre ingen metod som helt kan ta bort obehaget, säger Åsa-Mia Fellinger, legitimerad psykolog och psykoterapeut med lång erfarenhet av ledarskapsfrågor.

"Undvik samtal i affekt"

Förutom att det finns några grundläggande samtalsverktyg (se faktaruta) kan det också vara en god idé att hålla sig till vissa tumregler.

– Undvik att ha samtal när du eller medarbetaren är i affekt. Det som sägs när känslorna svallar riskerar att bli onyanserat. Planera i stället samtalet i förväg och tänk noga igenom vad du vill säga och vad du vill uppnå, säger Åsa-Mia Fellinger.

Hon råder också till tydlighet och att fundera över hur budskapet kan anpassas till personen du pratar med för att det ska landa bäst. Att överväga tidpunkt är också viktigt. Tuffa och oroväckande besked som exempelvis uppsägningar eller omplaceringar bör förstås inte framföras en fredag eftermiddag eller strax innan semestern.

Men allra viktigast är självkännedom, att kunna reflektera över egna brister, styrkor och sin ledarstil, enligt Åsa-Mia Fellinger. Kanske är du konflikträdd och duckar för konflikter. Eller så kan obehaget göra att du blir onödigt brysk eller till och med framstår som aggressiv.

– Som chef är det av stor betydelse att du vet i vilka situationer som dina mindre starka sidor kommer fram. Insikten är en förutsättning för att du ska kunna överbrygga dem, förklarar hon.

"Öva och förbered dig på olika scenarier"

Ett annat tips är att öva innan och förbereda dig på olika scenarier. Kanske kan du rollspela med en kollega för att få samtalet så konstruktivt som möjligt och eliminera risken att det spårar ur.

Rent generellt är det sedan bra att snabbt komma till saken under samtalet. Samtidigt är det viktigt att också kunna ta ett steg tillbaka, lyssna och kanske lugna.

– Om personen du pratar med blir upprörd eller ledsen kan du försöka spegla känslorna och visa att du förstår vad hen känner och bekräfta att det är svårt. Ibland är det bra att föreslå en timeout i samtalet.

Men även om du lyssnar och visar respekt är det inte samma sak som att hålla med.

– Som chef kan du visa medkänsla och förståelse men du är ingen kurator. Det är en viktig skillnad. Din roll i det svåra samtalet är att oftast att föra företagets talan. Men kritik och annat som är svårt att säga till dina medarbetare kan i det långa loppet ibland också bli till något konstruktivt och utvecklande.

TEXT: Gertrud Dahlberg

4 svåra samtal – och hur du tacklar dem

  • Smitaren. Utgå från konkreta exempel på att du sett hur medarbetaren smiter undan från sina arbetsuppgifter. Problematisera genom att förklara vilka konsekvenser det får för företaget och kollegorna att personen inte presterar till fullo. Berätta vilka konsekvenser, exempelvis ingen löneförhöjning eller andra arbetsuppgifter, det får om medarbetaren inte ändrar sig. Fråga också vad medarbetaren själv tycker och vad som krävs för att öka arbetsinsatserna. Gör sedan täta uppföljningar och stäm av.
  • Missbruk. Förbered dig noga innan genom att ta reda på företagets policy när det gäller drogtester, rehabilitering och vilken hjälp som finns att få genom exempelvis företagshälsovården. Beskriv sedan problemet och att du har lagt märke till att medarbetaren ofta verkar bakfull, är vresig, ofokuserad och går hem tidigt. Var beredd på förnekanden och stå fast vid ditt krav att personen måste genomgå en behandling.
  • Psykisk ohälsa. Stress, ångest, depression och utmattning är vanligt. Det är din skyldighet som chef att bromsa om medarbetaren är överbelastad. Fråga hur personen mår och förklara att du är bekymrad. Undersök om problemen är arbetsrelaterade. Går det i så fall att minska arbetsbördan? Kanske behöver medarbetaren professionell hjälp av vårdcentral eller företagshälsovård.
  • Uppsägning. Innan samtalet är det viktigt att den arbetsrättsliga processen är igång och att facket är inkopplat och att du är uppdaterad om vad som händer härnäst. Håll mötet kort och koncist. Förklara varför uppsägningen måste ske och linda inte in budskapet. Visa samtidigt förståelse för att situationen är svår. Du kan föreslå samtal på företagshälsovården, vårdcentral och/eller kontakt med trygghetsrådet.

5 samtalsverktyg

Med hjälp av en handfull grundläggande och enkla verktyg och tekniker går det också att förbättra kommunikationen och lättare nå fram med ditt budskap.

  • Att lyssna aktivt. Genom att du försöker förstå vad den andra säger och uttrycker skapas trygghet och möjlighet lösa svårigheter. Men att lyssna är inte samma som att hålla med.
  • Att ställa frågor. Var nyfiken och försök förstå den andres perspektiv genom att ställa frågeorden HUR, VEM, VAR, PÅ VILKET SÄTT. Men undvik ordet VARFÖR, som kan uppfattas som anklagande.
  • Att ibland vara tyst. Låt den andre komma till tals och smälta det som avhandlats genom att du själv inte säger något.
  • Att vara tydlig. Var konkret, ge exempel och beskriv vad du vill att den andra ska ändra på. Linda inte in tuffa besked.
  • Att använda jag-budskap. Berätta hur du ser på saken och hur du upplever vad som är fel. Det öppnar för dialog och minskar risken att den andre går i försvar.

Källa: Svåra medarbetarsamtal – en handbok för chefer av Åsa-Mia Fellinger.