Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Sadlade om till klimataktivist

För ett år sedan sa Pontus Bergendahl upp sig som chef inom it-sektorn – för att bli klimataktivist på heltid.
Publicerad 2 juni 2022, kl 13:36
Klimataktivisten Pontus Bergendal håller i en flagga, omgiven av en rosa älg.
Pontus Bergendahl använder civil olydnad för att rädda klimatet. Foto: Emil Malmborg

Vad fick dig att bli ideell aktivist?
– Efter skogsbränderna 2018 läste jag aktuell klimatforskning och följde Greta Thunberg. Insikten om hur allvarligt det är och att jag måste göra mer slog ner som en bomb.

Gjorde du sak av det direkt?
– Vi var några som delade oron och som började stötta Fridays for future. Det gjorde att jag kom i kontakt med den internationella klimatrörelsen Extinction Rebellion.

Berätta mer om organisationen,

– XR:s aktioner bygger på fredlig civil olydnad för att kräva omställning av samhället. Vi bildade ett ingenjörsnätverk, för att komma på hur vi kunde använda vår kompetens för att bidra till lösningar. Vi insåg dock att det redan finns massor av företag som exempelvis tillverkar solceller. Det som behövs är fler klimataktivister. Så jag blev det.

Aktivist i dryga 50-årsåldern?
– Ja, jag var jätterädd, det är jag fortfarande varje gång. Mest för att någon arg bilist ska köra på oss, men även för utskällningar och häkte. Min första stora aktion var i Berlin. Det var jätteläskigt, men gjorde mig än mer övertygad. Jag blev vän med några från Malmö och vi har fortsatt att mobilisera rörelsen här hemma.

Vad sa dina kollegor i teamet?
– Jag var jättenervös för reaktionerna. Jag tänkte att folk skulle tycka att jag var överdriven, men de flesta har varit positiva och förstår.

Inga problem med jobbet? Du gör ändå olagliga saker.
– Faktiskt inte. Men efter ett tag blev jag alltmer uppslukad av klimatrörelsen och började tappa engagemanget på jobbet. Snart blev mitt team lidande.

Kunde du inte gått ner på deltid?
– Det fungerade inte i min roll. Länge gick jag med stor vånda, det kändes svårt att lägga försörjningsansvaret på min fru. Men till slut föreslog hon det själv. Den 8 mars 2021 lämnade jag in mitt passerkort.

Hur kändes det?
– Ensamt först. Men snart började jag bygga en vardag som aktivist. Nu är vi åtta i Skåne som ägnar oss åt detta på heltid. Vi ses varje morgon och jobbar med mobilisering och planering av nya aktioner. Jag har stor användning av min 20-åriga ledarerfarenhet och kunskap om organisation, struktur och av att stötta andra.

Pontus Bergendahl

GÖR: Aktivist i klimatrörelsen Extinction Rebellion. Föreläser om klimatfrågor och är med vid aktioner. Tidigare bötfälld, nu åtalad för två aktioner vid Ängelholms flygplats med risk för fängelsestraff.

ÅLDER: 53 år.

KARRIÄR: Ingenjör, utbildad inom datologi, haft chefsroller bland annat på Axis och Flatfrog.

Text: Tora Villanueva Gran

Ledarskap

Studie: Kvinnor vill helst inte leda män

Kvinnor leder helst andra kvinnor och undviker att leda män. Det är en slutsats från en svensk studie.
Oscar Broström Publicerad 15 november 2022, kl 06:30
Kvinnlig ledare står i rum framför medarbetare.
Kvinnor vill hellre leda andra kvinnor än män, visar en studie. Foto: Shutterstock

Två forskare i nationalekonomi har i ett experiment delat in 580 schweiziska studenter i olika grupper där de, efter att ha löst en uppgift tillsammans, skulle utse en gruppledare.

Ledarskapsviljan mellan män och kvinnor skiljde sig åt markant, men varierade baserat på gruppernas könsstruktur. Män hade generellt sett en högre ledarskapsvilja, oavsett om gruppen var mans- eller kvinnodominerad. När män graderade sin ledarskapsvilja mellan 1 och 10 var mäns vanligaste svar 10, det vill säga högst ledarskapsvilja.

Bland kvinnor var generellt sett ledarskapsviljan lägre. Kvinnors vanligaste svar när de skulle graderade sin ledarskapsvilja var 1.

Men kvinnor visade en högre vilja att leda en grupp om den var kvinnodominerad. Kvinnors genomsnittliga ledarskapsvilja var 6,0 i kvinnodominerade grupper och 4,6 i mansdominerade grupper.

"Kvinnor mindre inflytelserika"

Skillnaden i ledarskapsvilja mellan män och kvinnor drivs i hög grad av vilken roll kvinnor får i mansdominerade grupper.

– I studien är kvinnor mindre inflytelserika, skattar sin prestation lägre, och förväntar sig mindre stöd i valet av ledare än män. Dessa skillnader förstärks i mansdominerade miljöer och bidrar till kvinnors lägre vilja att leda, säger Eva Ranehill, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet, i en kommentar till studien.

Rapporten visar också att könsskillnaden i viljan att leda inte handlar om kompetens. Forskarna drar slutsatsen att det kan vara bättre för kvinnor i mansdominerade områden på arbetsmarknaden att arbeta med andra kvinnor.

– För enskilda kvinnor i mansdominerade miljöer är det troligtvis bättre att arbeta tillsammans med andra kvinnor än att spridas ut ensamma i olika grupper. Det kan vara värt att tänka på vid utformning av alltifrån arbetsgrupper till regler för hur bolagsstyrelser ska se ut. Våra resultat talar för att det är bättre att besluta om en viss andel kvinnor eller män än att enbart kräva att det finns någon person av det underrepresenterade könet, säger Anna Sandberg, forskare i nationalekonomi vid Stockholms universitet.