Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Vind i seglen för kärnkraften

Under decennier låg nedläggningshotet som en blöt filt över kärnkraften. Men i takt med att jorden har blivit varmare verkar motståndet ha mattats av. På kärnkraftverket i Forsmark är framtidstron stor.
David Österberg Publicerad 20 april 2023, kl 06:00
Kärnkraftverket i Forsmark.
Medarbetarna på kärnkraftverket i Forsmark märker tydligt att motståndet mot kärnkraften har minskat bland allmänheten Foto: Mikael Wallerstedt.

Lennart Hallin minns hur det var. På 1960-talet och i början av 1970-talet var nästan alla positiva till kärnkraften. Med hjälp av den skulle Sverige få gott om miljövänlig el och älvarna kunde fredas från ytterligare utbyggnad av vattenkraften.

Men när han skrev på anställningskontraktet hos Forsmark 1978 hade opinionen börjat svänga. Centerpartiet hade gått till val på att stänga kärnkraften och inte blev det bättre när kärnkraftsolyckan i Harrisburg inträffade 1979. Året därpå fick svenska folket rösta om hur det skulle bli.

– Två av tre reaktorer var färdiga, men vi fick gå och vänta på att starta dem, säger han och trummar med fingrarna mot bordet.

Folkomröstningen om kärnkraft

Vägen till Forsmark en dimmig dag.
Kärnkraftverket i Forsmark har nästan 1200 anställda. Foto: Mikael Wallerstedt.

Resultatet av folkomröstningen blev, kan man säga, typiskt svenskt eftersom mellanmjölksalternativet linje 2 fick flest röster. Reaktorer som var färdiga, i drift eller under produktion fick användas men skulle enligt riksdagsbeslut i juni 1980 avvecklas till år 2010.

Det innebar att teknikerna i Forsmark kunde ladda reaktorerna med kärnbränsle och trycka på startknappen.

– Jag var med och fasade in Forsmark 3 till det svenska stamnätet. Då var vi 40 personer som rökte cigarr i kontrollrummet. Du kan ju tänka dig röken, skrattar Lennart Hallin och viftar med handen i luften.

Att hans arbetsplats skulle stänga 30 år senare brydde han sig inte så mycket om.

– Det var så häftigt att få arbeta med den här nya tekniken, det var ju verkligen high-tech. 2010 skulle jag vara 54 år och då skulle jag ju nästan kunna gå i pension, tänkte jag. Dessutom är det ju inte så många som vet att deras arbetsplats garanterat kommer att få finnas kvar i 30 år, säger han.

Ska vara kvar till 40-talet

Beslutet om avveckling till år 2010 hävdes 1997. Nu är det 2023 och kärnkraftsverken finns fortfarande kvar, om än i decimerad skara. Genom två överenskommelser under 2000-talet bestämde politikerna att det trots allt finns en framtid för energislaget.

Forsmark har samtliga reaktorer i gång och tillsammans producerar de en femtedel av den el som Sverige behöver. Senaste budet är att de ska vara kvar en bit in på 2040-talet – kanske längre.

Cecilia Gustavsson och två studenter i en korridor på Forsmark.
Cecilia Gustavsson, programansvarig, har själv arbetat på Forsmark och vet att hennes studenter har lätt att hitta jobb. Foto: Mikael Wallerstedt.

På Uppsala universitet finns Sveriges enda högskoleingenjörsprogram i kärnkraftteknik. Till det kan man söka om man redan har gått två år på en ingenjörsutbildning. De senaste åren har universitetet haft svårt att fylla de 30 platserna, men något är på väg att hända.

– En svårighet för oss är att vi inte rekryterar direkt från gymnasiet. Det är svårare att locka studenter som redan har läst två år på ett högskole- eller civilingenjörsprogram. Men den senaste tiden har vi märkt av ett ökat intresse för kärnkraft, säger Cecilia Gustavsson som är ansvarig för programmet.

Hon har själv jobbat på kärnkraftverket i Forsmark och vet hur stort rekryteringsbehovet inom industrin är.

– Kärnkraften skriker ju efter kompetens. Och det handlar inte bara om kärnkraftverken. Mellan- och slutförvaren rekryterar också mycket folk, liksom den industri som levererar till kärnkraftverken, säger Cecilia Gustavsson.

Vill bidra till en fossilfri värld

Arvid Sandström och Gustaf Krottler.
Arvid Sandström och Gustaf Krottler Foto: Mikael Wallerstedt.

Två av studenterna som tänker sig en framtid bland kluvna atomer är Arvid Sandström och Gustaf Krottler. Till det finns det flera anledningar.

– Kärnkraften känns som en bra lösning på ett svårt problem – att vi kommer att behöva mycket fossilfri el. Det känns som att vi verkligen kommer att göra skillnad, säger Gustaf Krottler och får medhåll av sin kurskamrat.

– Det är svårt att se hur vi skulle klara omställningen mot en fossilfri värld utan kärnkraften. Dessutom är själva tekniken häftig. Om Sverige satsar på forskning och utveckling av kärnkraften kan det vara ett viktigt bidrag till att göra världens elproduktion fossilfri, säger Arvid Sandström.

Händer det att ni får negativa reaktioner när ni berättar vad ni pluggar?

– Inte från yngre, de är nästan alltid nyfikna. Men när man pratar med äldre händer det att de ser skeptiska ut, säger Gustaf Krottler.

Tillverkar en femtedel av Sveriges el 

Vi lämnar universitetet och återvänder till Forsmarkshalvön. Emma Ekberg Berry, civilingenjör med en master i kärnenergiteknik, är en av kraftverkets färskingar.

– Det är jättecoolt med kärnkraft. Dels rent fysiskt – att det går att få så mycket energi ur en så liten mängd massa – dels den stora påverkan den har för den svenska energiförsörjningen. Och man blir aldrig fullärd här, det finns alltid nya, spännande utmaningar.

Det där med det häftiga i kärnkraftstekniken verkar förena alla vi pratar med på Forsmark. Sofia Nilsson, som jobbar med kärnbränslet, ser i det närmaste lyrisk ut när hon pratar om sin arbetsplats.

– Det är ett så genialiskt sätt att göra el på! Tänk att man kan bygga en så här liten fabrik mitt ute i skogen och sedan tillverka en femtedel av all el som Sverige behöver.

– Det är också häftigt med alla yrkesgrupper som jobbar här. Allt från bevakning och brandkår till lokalvårdare, inköp, ekonomer och tekniker.

Pia Kilbo.
Pia Kilbo. Foto: Vattenfall.

Ja, kärnkraftverken är stora arbetsplatser. På Ringhals och Forsmark, där Pia Kilbo är HR-chef, jobbar nästan 2 200 personer. Befattningarna är många och rekryteringsbehovet enormt.

– Tillgången på kompetens ser olika ut på olika områden. Ett stort behov är ingenjörer med inriktning på el och instrument. Om man tycker att det är kul med el tycker jag verkligen att man ska satsa på utbildningar inom el. Och det gäller både på gymnasie- och högskolenivå, säger Pia Kilbo.

"Finns Ringhals kvar?"

Hon och hennes kollegor är ofta ute på skolor för att locka unga till kärnkraften. De berättar att möjligheterna att testa olika tjänster är goda och att industrin har ett omfattande internationellt samarbete.

De senaste decenniernas oklarhet kring kärnkraftens framtid har delvis försvårat rekryteringen.

– Det har vi märkt ibland, framför allt hos dem som inte är så pålästa. När jag berättar att jag jobbar för Ringhals får jag ibland frågan ”Finns Ringhals kvar?” Och det gör det ju i åtminstone 20 år till.

En del i kritiken mot kärnkraften är de risker som finns i att hantera radioaktivt bränsle. Kritiken har intensifierats vid kärnkraftsolyckorna i Harrisburg, Tjernobyl och Fukushima. Personalen på Forsmark tror att rädslan för radioaktivitet delvis grundar sig i okunskap om hur ett kärnkraftverk fungerar.

– Säkerheten är allt här, den genomsyrar allt vi gör. Med hjälp av en simulator kan vi öva på allt möjligt och omöjligt som skulle kunna hända, säger Marcel Hedenljung som jobbar med driftstöd och styr- och reglersystem.

Lennart Hallin håller med.

– I allt jobb vi gör är utgångspunkten att ingenting får gå sönder. Vi är väldigt rädda om anläggningen, men inte rädda för anläggningen.

Ökat stöd för kärnkraften

Farlig eller inte – stödet för kärnkraften ökar i alla fall i Sverige, enligt flera Novusundersökningar. Sex av tio svenskar vill bygga ny kärnkraft vid behov. En fjärdedel vill fortsätta använda dagens reaktorer men inte bygga nya och knappt en tiondel vill stänga kärnkraften genom politiska beslut.

Lennart Hallin har märkt av förändringarna.

– Numera får jag inga negativa kommentarer. Det var annorlunda på 80-talet. Nu är den vanligaste kommentaren: ”Hur snabbt kan ni bygga ut kärnkraften?” Allt ska ju vara eldrivet nuförtiden.

Så funkar fjärde generationens kärnkraft

  • Kärnkraftverken delas in i generationer, beroende på hur de är konstruerade. Gränserna är dock lite flytande. De svenska reaktorerna tillhörde generation II när de byggdes, men har uppgraderats vid renoveringar.
  • År 2000 inleddes ett internationellt samarbete för att kunna driftsätta anläggningar som tillhör generation IV år 2030.
  • Anläggningarna ska utnyttja kärnbränslet 100 gånger mer effektivt än dagens reaktorer. Det kärnbränsle som finns tillgängligt i dag skulle därför kunna försörja hela världen med el i tusen år.
  • Avfallet behöver slutförvaras i några hundra år i stället för dagens 100 000 år.

Vanliga argument för och emot kärnkraft

+ Elproduktionen släpper inte ut koldioxid.

+ Kärnkraft ger en stabil elproduktion.

+ Kärnkraften behövs för den gröna omställningen.

– Kärnkraften producerar radioaktivt avfall.

– Utvinningen av uran påverkar miljön negativt.

– En olycka eller ett attentat kan leda till utsläpp av radioaktiv strålning.

Arbetsmarknad

Försvarsindustrin på högvarv i krigets spår

Kriget i Ukraina, militär upprustning och medlemskap i Nato. I svensk vapenindustri råder febril verksamhet och i Karlskoga skriker branschen efter kompetens.
Linnea Andersson Publicerad 8 november 2023, kl 06:02
I fabriken utanför Karlskoga tillverkas bland annat ammunition till granatgeväret Carl-Gustaf.
I fabriken i utkanten av Karlskoga går produktionen på högvarv. Här tillverkas bland annat olika typer av ammunition till det granatgeväret Carl-Gustaf. Vissa granater utformas för att brisera i luften, andra ska först bryta igenom pansaret på en stridsvagn för att sedan explodera inuti den. Foto: Per Knutsson.

– Skytten kan bära två granater åt gången i varje dubbeltub. Medan en soldat fyrar av, kan en annan ladda om.

Angelica Fors, projektledare på Saab Dynamics, håller upp en militärgrön behållare med texten ”explosive” i rött. I den finns plats för ammunition till granatgeväret Carl-Gustaf som används av den ukrainska armén i försvaret mot Ryssland.

I fabriken i utkanten av den värmländska orten Karlskoga går produktionen på högvarv. Här tillverkas bland annat olika typer av ammunition till det kungaklingande vapnet. Vissa granater utformas för att brisera i luften, andra ska först bryta igenom pansaret på en stridsvagn för att sedan explodera inuti den.

Krutmängden reglerar hur långt en granat färdas medan räfflor i vapnet stabiliserar rörelsen, berättar Angelica Fors och visar med handen hur en tänkt granat flyger i en båge genom luften.

Att efterfrågan på försvarsmateriel just nu är enorm beror både direkt och indirekt på Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Länder i Europa och väst skickar stora mängder vapen till Ukraina, vilket i sin tur skapar luckor i deras egna förråd, samtidigt som i stort sett alla västliga länder ska öka sina försvarsanslag och stärka sina försvarsmakter.

Inte minst i Sverige har upprustningen tagit fart. Budgetanslaget till det svenska försvaret ska öka till 2 procent av BNP (det mål man har inom Nato) till 2025. I fjol låg försvarsbudgeten på 1,2 procent.

Försvarsindustrin i Sverige

STRIDSFLYG. Sverige har sett till både BNP (det sammanlagda värdet av varor och tjänster) och befolkningsmängd en relativt stor och avancerad försvarsindustri, med tillverkning av både ubåtar, stridsfordon och stridsflyg.

SJÄLVFÖRSÖRJANDE. Sveriges historiska alliansfrihet och neutralitetspolitik krävde hög grad av självförsörjning av vapen.

OMSÄTTNING. Enligt branschorganisationen Säkerhets- och försvarsföretagen, SOFF, omsatte de över 150 medlemsföretagen drygt 51 miljarder kronor i fjol. Exporten ökade med 26 procent mellan 2021 och 2022.

TVÅ BOLAG. De största bolagen är Saab och BAE. Saab tillverkar allt från pansarskott till stridsflygplan och gör bland annat ammunition i Karlskoga, ubåtar i Karlskrona och stridsflyg i Linköping.

SJÖKANONER. BAE Systems tillverkar via dotterbolagen BAE Systems Hägglunds och BAE Systems Bofors bland annat stridsfordon i Örnsköldsvik och sjökanoner och artillerisystem i Karlskoga

Ett par kilometer bort från Saabs fabrik har BAE Systems Bofors nyligen fått en order från Försvarets materielverk på ytterligare 48 pjäser av artillerisystemet Archer, till ett värde av runt fem miljarder kronor. Ett gäng Archerpjäser är dessutom på väg till Ukraina.

Och visst märks det att orderingångarna ökar.

Fredrik Carlsson. Foto: Per Knutsson.

– Jag träffar nya kollegor i stort sett varje dag, säger Fredrik Carlsson, konfigurationsledare på BAE.

Fram till oktober i år hade man anställt ett 70-tal nya medarbetare. En lagom takt för att hinna med bra introduktioner, tycker HR-ansvariga Emma Ekbäck Nermark, som berättar att de märker av ett stort intresse för försvarsindustrin. Per Linnerblad i ledningsgruppen fyller i:

– Det har ökat de senaste åren, framför allt bland universitetsstudenter, men det märks även att andra ser branschen som väldigt viktig på grund av världsläget.

På Saabs fabrik i industriområdet Björkborn märks också att det rekryteras för fulla muggar.

– Det är nya människor konstant. För 15 år sedan kände jag varenda kotte, säger Kenneth Wahlgren som är inne på sitt 36:e år som anställd.

Bofors hade 10 000 anställda på 70-talet

Karlskoga är i mångt och mycket uppbyggt kring Bofors. Bolaget, som numera är uppdelat och uppköpt av Saab Dynamics och BAE Systems Bofors, hade under sin storhetstid i början av 1970-talet 10 000 anställda (samtidigt som det bodde ungefär 40 000 invånare i kommunen). Bofors hade egna förskolor och industriskolor, till och med egen affär och bank. Hade du en räkning fanns ett kontor där du lämnade in avin och fick hjälp att få den betald.

Både Saab och BAE har nära samarbeten med kommunen och politikerna för att attrahera arbetskraft till Karlskoga. Dessutom har företagen startat varsitt utvecklingskontor i Karlstad för att nå mer kompetens och locka de ingenjörer som vill bo kvar i universitetsstaden sex mil härifrån.

Jörgen Karlsson.

Under 1990- och början av 2000-talet påverkade både nedgången i försvarsindustrin och urbaniseringen Karlskoga. Många flyttade härifrån och så pass många bostadshus stod tomma att kommunen började riva dem. Karlskoga är den kommun i Sverige som har rivit flest lägenheter.

Men nu är det annat ljud i skällan. Det byggs nya bostads- och butiksområden, staden ska få en ny simhall, ny skola och nya förskolor. Under de kommande två åren ska över tusen bostäder stå färdiga och kommunen räknar med en stor befolkningsökning.

– Det händer verkligen saker nu – hela staden blommar ut. Till och med BB ska öppna igen, säger Jörgen Karlsson, arbetsmiljösamordnare på BAE.

Stort fokus på säkerheten

Tillbaka på Saab är säkerheten ständigt närvarande. Rutinerna och reglerna påminner Angelica Fors om vad det är de tillverkar.

– Här inne ska man veta vad man tar i innan man gör det, säger hon och plockar upp en mässingsfärgad tändhatt liten som en ärta. Den enda tändhatt man får ta i med händerna.

På SAAB:s tändrörsavdelning, där Magdalena Hvenmark är avdelningschef, är luftfuktigheten hög av säkerhetsskäl. Foto: Per Knutsson.

Området är stort och består av utspridda enplansbyggnader, även det av säkerhetsskäl visar det sig.

– Skulle det inträffa en explosion på området vill vi inte ha flera våningar eftersom det ökar risken för att splitter går genom fönster, förklarar Magdalena Hvenmark, avdelningschef för tändrörsavdelningen.

Hon rör sig mellan arbetsbänkarna där montörerna sitter böjda över olika löd- och pilljobb. Luftfuktigheten är noga reglerad i lokalerna där man hanterar explosiva ämnen. Är klimatet för torrt riskerar sprängmedlen att antändas, men är luften för fuktig blir kvaliteten sämre. I vissa delar av produktionen bär montörerna jordade armband för att de inte ska föra över statisk elektricitet från kroppen. I några moment är explosionsrisken så hög att endast en flink ABB-robot, i en genomskinlig säkerhetslåda, får hantera delarna till tändhattarna.

Bofors 400 år långa historia i Karlskoga

JÄRNBRUK. Aktiebolagets Bofors grundades 1646 som ett järnbruk i Karlskoga.

KRUT. Mot slutet av 1800-talet började det producera kanoner och krut.

NOBEL. Alfred Nobel köpte företaget 1894, två år före sin död.

KANONER. Bofors växte starkt under 1900-talet, framför allt i samband med andra världskriget då bolaget tillverkade runt 100 000 luftvärnskanoner, som bland annat användes under striderna runt London.

ANSTÄLLDA. På 1970-talet, då företaget var som störst, hade man runt 10 000 anställda.

SKANDAL. Under 1980-talet avslöjades två vapenaffärer av Svenska Freds respektive Ekot/Sveriges Radio – den så kallade Boforsaffären. Skandalen gällde dels vapensmuggling, dels anklagelser om att Bofors skulle använt sig av mutor för att få sälja artilleripjäser till Indien.

UPPDELNING. Företagets verksamhet är sedan 2000 och 2005 uppdelad i Saab Dynamics (som ägs av svenska Saab-gruppen) och BAE Systems Bofors (dotterbolag till BAE Systems, Europas största försvarskoncern).

FLER FÖRETAG. I Karlskoga finns även Nammo som tillverkar ammunition och Eurenco Bofors som tillverkar sprängmedel.

Trots viss avlastning från roboten och många nya kollegor ställs de anställda på både Saab och BAE inför nya utmaningar i takt med att försvarsföretagen växer. Arbetsbelastningen är periodvis hög, man har börjat jobba skiftgång för att kunna möta kraven från ökade orderingångar och på Saab Dynamics är det ont om lokaler.

– Vi har nya omorganisationer varje vecka, säger Angelica Fors som har suttit i otaliga MBL-förhandlingar de senaste månaderna i rollen som ordförande i Unionenklubben.

I sitt tal på försvarskonferensen ”Folk och försvar” i januari lyfte statsminister Ulf Kristersson försvarsindustrin som en styrka och viktig byggsten för Sveriges medlemskap i Nato. Han riktade sig sedan direkt till de anställda:

”Ni som jobbar i Saab och många andra svenska försvarsföretag ska vara stolta över det ni gör. Det måste sägas i klartext.”

Så hur känner de anställda på Saab Dynamics och BAE Systems – är de stolta? På BAE möts frågan av ett rungande ja från kollegorna Fredrik Carlsson och Jörgen Karlsson.

– Självklart känner jag stolthet, det har jag alltid gjort. Men inställningen från samhället har ändrats, säger Jörgen Karlsson, som jobbat på företaget sedan 2012.

Nyanställde produktionsteknikern Felix Erixon sökte sig aktivt till försvarsindustrin och BAE. Förutom att branschen är spännande tycker han att uppgiften är viktig.

– Varje land har rätten att försvara sig och det är något man ska vara stolt över, att man kan bidra med ett bra försvar.

Angelica Fors på Saab Dynamics är inne på samma linje.

– För mig handlar det om mänskliga rättigheter och om allas rätt att försvara sig. Om kvinnors rättigheter, barns rätt att gå i skolan och att människor ska slippa leva under en diktator. ”Keeping people and society safe”, som är vårt motto här på Saab.

Svenska folket positiva till Nato

Sverige har skickat flera pjäser av BAE:s artillerisystem Archer till Ukraina. Foto: BAE.

Rätten att försvara sig får stöd även utanför industrin, både från politiken och medborgarna. Åtminstone när det kommer till Ukrainas rätt att stå upp mot Putin. Bara tre dagar efter att Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina, den 24 februari 2022, meddelade den då socialdemokratiskt ledda regeringen att Sverige skulle skicka materiel till de ukrainska styrkorna. Och svenska folket är nästan totalt eniga när det gäller vapenleveranserna – 93 procent stödjer EU:s inköp och leveranser av militär utrustning till Ukraina. Inget annat EU-land har en så hög siffra. (Eurobarometern augusti 2023).

Även stödet för ett svenskt Natomedlemskap är historiskt högt. I början av året ville 63 procent av svenskarna gå med i försvarsalliansen, medan endast 22 procent var emot att bli medlem. (SVT Nyheter/ Novus januari 2023).

Medlemmarna ökar i Svenska freds

Men det finns de som inte är fullt lika positiva. Trots opinionsläget ökar medlemmarna i Svenska freds- och skiljedomsföreningen. Från att i början av 2022 ha varit 7 500 medlemmar närmar de sig nu 12 000, något som ordförande Kerstin Bergeå kopplar till Rysslands krig, det spända världsläget och Sveriges Natoansökan.

Under Natotoppmötet i Vilnius i somras, när Turkiets president Erdoğan skakade hand med Kristersson om ett svenskt medlemskap, fick Svenska freds tusen nya medlemmar på bara någon vecka.

– Det har blivit som en konstruktiv motståndhandling att gå med hos oss, jag tror att vi står ut som nästan de enda som på sistone kritiserat ett svenskt medlemskap, säger Kerstin Bergeå.

Från början var fredsorganisationen helt emot att skicka vapen till Ukraina. Man ville värna Sveriges långvariga militära alliansfrihet och hoppades att Sverige kunde ha tagit en annan roll vilket, enligt Kerstin Bergeå, blir omöjligt när man ses som en part i konflikten. Men i och med Sveriges beslut om vapenstöd driver Svenska freds inte längre frågan om att stoppa leveranserna.

Däremot ser de flera problem med att svenska företag exporterar vapen till andra länder som kränker mänskliga rättigheter eller har grova demokratiska brister, som Förenade Arabemiraten, Saudiarabien och Kuwait.

– Även om man är för en vapenexport till Ukraina, vilket många är, så gick ändå 36 procent av svensk vapenexport till odemokratiska länder mellan 2020 och 2022, säger Kerstin Bergeå.

Det finns självklart även Karlskogabor som inte tycker att försvarsindustrin är okej, men Fredrik Carlsson och Jörgen Karlsson på BAE upplever att attityden har förändrats.

– Tidigare hörde man talas om rekryteringar där vissa tvekade när de fick en företagspresentation, men nu ringer man självmant och är jätteintresserad av att jobba i industrin. Det är världsläget som har vänt opinionen antar jag, man förstår att det är viktigt att skydda sig, säger Fredrik Carlsson på BAE.

Förr uppmanades de anställda att hålla låg profil om vad de jobbade med, men inte längre.

– Helt plötsligt kan ett försvarsföretag vara med och sponsra idrottsföreningar. Det gjorde de även förut men nu får loggan synas, säger Jörgen Karlsson