Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Oro på Forsmark efter misstänkt coronafall

En entreprenör som bodde i Forsmarks personalboende hämtades under tisdagen med ambulans. Personen hade influensaliknande symptom och misstänks vara sjuk i covid-19. Oron bland medarbetarna är nu stor, enligt uppgifter till Kollega.
David Österberg Publicerad
 Anders Wiklund /TT, Bertil Ericson / TT
Anders Wiklund /TT, Bertil Ericson / TT

Under måndagen skrev Kollega om att två av Sveriges kärnkraftverk, Ringhals och Forsmark, just nu genomför årligt underhåll på anläggningarna. Underhållet kallas revision.

Arbetet kräver mycket personal och därför kallar kärnkraftverken in över tusen extraanställda. Personalen reser till kärnkraftverken från olika delar av Sverige och från andra länder. Det har i sin tur lett till att både medarbetare och deras anhöriga är oroliga för ökad risk för smittspridning av corona.

Läs mer: Tusentals besökare till kärnkraftverken - trots corona

Under tisdagen hämtades en av revisionsarbetarna med ambulans, enligt uppgift till Kollega. Personen hade influensaliknande symptom och befann sig på det personalboende som Forsmark erbjuder för entreprenörer som arbetar tillfälligt på kärnkraftverket.

Sjukdomsfallet har ytterligare ökat oron bland medarbetare och deras anhöriga, enligt en källa till Kollega.

Josef Nylén är presschef på Forsmark. Han bekräftar sjukdomsfallet.

– Vi har haft ett sjukdomsfall på personalboendet Igelgrundet, utanför Forsmarks kärnkraftverk. Vilken sjukdom det handlar om vet vi inte i nuläget, personen har uppvisat influensaliknande symptom och förts med ambulans till sjukhus, säger han.

Hade personen börjat arbeta på anläggningen?
– Nej. Det handlar om en revisionsarbetare som inte hade påbörjat sitt arbete, han hade inte varit inne på anläggningen och inte heller industriområdet.

Enligt Josef Nylén ska personen ha hållit sig på sitt rum och anmält sig sjuk hos sin arbetsledning. Han säger också att personen rest till Forsmark i egen bil och inte umgåtts med sina kollegor.

Vilka åtgärder vidtar ni nu?
– Vi följer de rutiner vi har vid sjukdomsfall och de särskilda åtgärdsplaner som vi har tagit fram med anledning av coronasituationen i landet. Vi har tagit reda på var personen vistats de senaste 48 timmarna och som en extra försiktighetsåtgärd sanerat utrymmen i preventivt syfte. Vi har informerat personalen och varit i kontakt med smittskyddsläkare i Uppsala för att stämma av de åtgärder som gjorts.

Enligt uppgift till Kollega finns utbrett missnöje på Forsmark med att personal som skulle kunna jobba hemifrån inte får göra det. Josef Nylén säger att en del medarbetare jobbar hemifrån, men att andra inte kan göra det.

– Forsmark ingår i energisektorn som är en samhällsviktig verksamhet. Det är inte möjligt för alla på Forsmark att arbeta på distans.

Det misstänkta fallet spär på oron hos medarbetare och deras anhöriga. Hur hanterar ni det?
– Vi tar alla frågor kopplade till corona på allvar. Vi har jobbat länge med en stab som haft dagliga möten om coronasituationen och vidtagit en rad säkerhetsåtgärder för att alla som jobbar på Forsmark ska känna sig trygga.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Experten om mobbning: ”Ställ krav på ordentliga utredningar”

Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket borde ta i med hårdhandskarna för att arbetsgivare ska få stopp på trakasserier på jobbet. Men myndigheten är bakbunden av lagar och resurser.
Torbjörn Tenfält Publicerad 20 november 2025, kl 06:00
Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket bör ha en mer aktiv roll i arbetet mot mobbning på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/privat

Professor Gunnar Johansson vill, utifrån sina erfarenheter, förändra hur trakasserier på jobbet utreds. 

Även den norske arbetsmiljöforskaren Ståle Einarsen är kritisk mot hur systemet fungerar i dag. Han vill att Arbetsmiljöverket tar en mer aktiv roll, och sätter press på arbetsgivaren. 

När ord står mot ord om mobbning på en arbetsplats måste alla fakta upp på bordet, framhåller han. 

– Det är viktigt att utgå från faktiska förhållanden och göra det på ett sätt så att det inte uppstår jävsproblematik. Det ska finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra, säger Ståle Einarsen, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Universitetet i Bergen. 

Tillsammans med det norska Arbetsmiljöverket och arbetsmarknadens parter har han utvecklat ”Faktaundersökelse”, en metod för att utreda mobbningsärenden som även har använts på arbetsplatser i Sverige.

Metoden går ut på att undersöka fakta på ett systematiskt sätt. Utredaren, som ofta har uppdraget som en del av sin anställning inom företagshälsovården eller på en HR-avdelning, samlar information från de inblandade parterna, hör vittnen och går igenom skriftlig information.

– Det måste finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra. Replikrätt är viktigt och man måste utreda alla de involverade parternas utsatthet, säger Ståle Einarsen. 

 

Arbetsmiljöverket kräver inte utredning om mobbning

Utredningen går till på ungefär samma sätt om det är en chef eller kollega som är mobbaren. Men behovet av en oberoende utredning kan vara ännu större om det är en ansvarig chef som är anmäld för mobbning, betonar han.

Metoden fick snabbt brett genomslag i Norge när den lanserads för snart 20 år sedan. Men den har också fått kritik, till exempel att det trots ambitionen om en oberoende utredare är arbetsgivaren som formulerar problemet.

– Bäst vore om Arbetsmiljöverket hade en mer aktiv roll i mobbningsärenden. Det gäller både Norge och Sverige. Myndigheten borde kontrollera hårdare att utredningar verkligen kommer till stånd, men också ha resurser och kompetens för att själv kunna utföra oberoende utredningar i särskilt svåra fall, säger Ståle Einarsen.

Arbetsmiljöverket i Sverige ställer krav på arbetsgivare att förebygga och hantera mobbning och kränkande särbehandling, men myndigheten kräver inte att arbetsgivare utreder enskilda mobbningsfall på jobbet.

Ulrich Stoetzer

– I arbetsmiljölagen står inget om hur man ska hantera kränkande särbehandling. Därför ställer vi inte heller krav på utredning. Arbetsmiljöverket går inte in i enskilda ärenden, särskilt inte för att avgöra skuld eller kompensation, säger Ulrich Stoetzer, sakkunnig i frågor om kränkande särbehandling och andra former av organisatorisk och social arbetsmiljö.

Varför gör ni inte det?

  Det ligger inte i vårt uppdrag. Det är parterna och arbetsdomstolen som gör sådana avgöranden.

Så arbetsgivaren är inte skyldig att göra en utredning av ett mobbningsärende som uppstår på arbetsplatsen?

– Inte utifrån vår lagstiftning. Vi ställer inga krav om att det ska utredas om det förekommit kränkande särbehandling eller inte. Det vi ställer krav på är att arbetsgivaren ska utreda om det finns något i arbetsmiljön som bidragit till detta så man kan förebygga det i framtiden. Här utgår vi från våra föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Finns det någon annan lagstiftning som kräver att arbetsgivaren utreder?

     Ja, om mobbningen kan få arbetsrättsliga konsekvenser. Om det handlar om någon form av diskriminering kan diskrimineringslagen tillämpas.

Kan Arbetsmiljöverket gå in och vara en oberoende part i en utredning om mobbning på jobbet?

– Det är tveksamt rent juridiskt. Om det ändå skulle gå är det en fråga om resurser. Då behöver vi ett helt annat uppdrag.

Arbetsmiljölagen är framåtsyftande och reglerar arbetsgivarens skyldighet att förebygga olyckor och brister i arbetsmiljön, framhåller Ulrich Stoetzer. 

– Arbetsgivaren ska ha klargjort för alla arbetstagare att den här typen av beteende inte accepteras. Arbetsgivaren ska också undersöka arbetsmiljön med utgångspunkt i risken för kränkande särbehandling. Här handlar det om att titta på arbetsbelastning, konflikter och annat som kan bidra till att det uppstår sådant beteende, säger han.

1 av 10 utsatt för kränkande särbehandling


Ulrich Stoetzer är psykolog i grunden och har arbetat med frågor om kränkande särbehandling i 25 år.

– Man brukar prata om att 8-12 procent av alla anställda känner sig utsatta i någon grad, från att man kallar varandra saker man inte borde till systematisk mobbning. Att en av tio är utsatt för kränkande särbehandling är alarmerande. Dels för att det påverkar hälsan och kan leda till psykisk sjukdom, dels för att medarbetare riskerar att hamna utanför arbetsplatsens gemenskap.

Varför uppstår mobbning?

– Om arbetsmiljön är dålig med för hög arbetsbelastning ser vi att beteendet med mobbning och andra former av kränkande särbehandling ökar. Är man utsatt för ständig stress och press och känner att man inte har tillräckligt med tid så tar det på humöret och risken finns att nu börjar man ta ut sin frustration på andra, säger Ulrich Stoetzer.

Så säger lagen

  • Arbetsmiljölagen slår fast att arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Till det räknas även kränkande särbehandling och mobbning.
  • Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten (AFS 2023:2, §10).
  • Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras (§11).
  • Om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet, eller om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet, ska arbetsgivaren utreda orsakerna så att risker för ohälsa och olycksfall kan förebyggas (AFS 2023:1, §12)
  • Syftet med att utreda en händelse är att komma fram till vilka åtgärder som behöver vidtas för att det inte ska hända igen. Det är viktigt att klarlägga bakomliggande orsaker i arbetsmiljön och inte fokusera på individuella faktorer eller på skuldfrågan.

Källa: Arbetsmiljöverket