Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Oro på Forsmark efter misstänkt coronafall

En entreprenör som bodde i Forsmarks personalboende hämtades under tisdagen med ambulans. Personen hade influensaliknande symptom och misstänks vara sjuk i covid-19. Oron bland medarbetarna är nu stor, enligt uppgifter till Kollega.
David Österberg Publicerad 5 maj 2020, kl 17:47
 Anders Wiklund /TT, Bertil Ericson / TT
Anders Wiklund /TT, Bertil Ericson / TT

Under måndagen skrev Kollega om att två av Sveriges kärnkraftverk, Ringhals och Forsmark, just nu genomför årligt underhåll på anläggningarna. Underhållet kallas revision.

Arbetet kräver mycket personal och därför kallar kärnkraftverken in över tusen extraanställda. Personalen reser till kärnkraftverken från olika delar av Sverige och från andra länder. Det har i sin tur lett till att både medarbetare och deras anhöriga är oroliga för ökad risk för smittspridning av corona.

Läs mer: Tusentals besökare till kärnkraftverken - trots corona

Under tisdagen hämtades en av revisionsarbetarna med ambulans, enligt uppgift till Kollega. Personen hade influensaliknande symptom och befann sig på det personalboende som Forsmark erbjuder för entreprenörer som arbetar tillfälligt på kärnkraftverket.

Sjukdomsfallet har ytterligare ökat oron bland medarbetare och deras anhöriga, enligt en källa till Kollega.

Josef Nylén är presschef på Forsmark. Han bekräftar sjukdomsfallet.

– Vi har haft ett sjukdomsfall på personalboendet Igelgrundet, utanför Forsmarks kärnkraftverk. Vilken sjukdom det handlar om vet vi inte i nuläget, personen har uppvisat influensaliknande symptom och förts med ambulans till sjukhus, säger han.

Hade personen börjat arbeta på anläggningen?
– Nej. Det handlar om en revisionsarbetare som inte hade påbörjat sitt arbete, han hade inte varit inne på anläggningen och inte heller industriområdet.

Enligt Josef Nylén ska personen ha hållit sig på sitt rum och anmält sig sjuk hos sin arbetsledning. Han säger också att personen rest till Forsmark i egen bil och inte umgåtts med sina kollegor.

Vilka åtgärder vidtar ni nu?
– Vi följer de rutiner vi har vid sjukdomsfall och de särskilda åtgärdsplaner som vi har tagit fram med anledning av coronasituationen i landet. Vi har tagit reda på var personen vistats de senaste 48 timmarna och som en extra försiktighetsåtgärd sanerat utrymmen i preventivt syfte. Vi har informerat personalen och varit i kontakt med smittskyddsläkare i Uppsala för att stämma av de åtgärder som gjorts.

Enligt uppgift till Kollega finns utbrett missnöje på Forsmark med att personal som skulle kunna jobba hemifrån inte får göra det. Josef Nylén säger att en del medarbetare jobbar hemifrån, men att andra inte kan göra det.

– Forsmark ingår i energisektorn som är en samhällsviktig verksamhet. Det är inte möjligt för alla på Forsmark att arbeta på distans.

Det misstänkta fallet spär på oron hos medarbetare och deras anhöriga. Hur hanterar ni det?
– Vi tar alla frågor kopplade till corona på allvar. Vi har jobbat länge med en stab som haft dagliga möten om coronasituationen och vidtagit en rad säkerhetsåtgärder för att alla som jobbar på Forsmark ska känna sig trygga.

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.