Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Slutförvaring i Forsmark ger nya jobb

Svensk Kärnbränslehantering i Forsmark har fått klartecken att bygga ut slutförvaret av låg- och medelaktivt avfall. Projektet beräknas ta tio år och ge en rad nya arbetstillfällen.
Lina Björk Publicerad 14 november 2019, kl 15:30
Mikael Wallerstedt
Här, 500 meter ner i berget, ska slutförvaret av använt kärnbränsle byggas. Bränslet ska placeras i kopparkapslar som omges av en speciell sorts lera. Om 100 000 år har radioaktiviteten klingat av. (Läs mer om kommunikatören Erica Wallin och hennes kollegor på Svensk Kärnbränslehantering via länken nedan). Mikael Wallerstedt

Redan nu förvaras låg- och medelaktivt avfall i Forsmark, som huvudsakligen kommer från driften av kärnkraftverken, exempelvis kläder och skor. Det man nu kommer att göra är att bygga ut det befintliga slutförvaret och inkludera rivningsavfall, nedmonterade kärnkraftverk som behöver förvaras under en lång tid.

Ansökan har tidigare godkänts av Strålsäkerhetsmyndigheten och nu även av mark- och miljödomstolen. Nu är det upp till regeringen att ta det slutgiltiga beslutet, även Östhammars kommun har vetorätt i frågan.

Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, är dock kritiska till beslutet.

– Det är anmärkningsvärt att mark- och miljödomstolen säger ja. Vi är bekymrade över felaktiga och icke uppdaterade beräkningar. Förvaret ligger i ett berg där vatten rör sig uppåt och det problemet är inte fullt utrett. Ett utsläpp skulle framför allt läcka ut i havet utanför och drabba närmiljön svårt, säger Johan Swahn, vid MKG, till Sveriges Television.

Går allt enligt planerna beräknas byggprojektet att ta ungefär tio år och skapa en rad nya arbetstillfällen. När allt är klart ska en kopparkapsel om dagen ner i berget i 45 år, sedan fylls tunnlarna igen. Och lämnas i minst 100 000 år.

Läs mer om arbetsplatsen Svensk kärnbränslehantering i senaste numret av Kollega.

Arbetsmarknad

Hennes jobb – skapa ditt fredagsmys

Hon är hemkunskapsläraren som blev mamma till sourcream & onion och många andra chipssmaker. Möt Inger Gustafsson, som trots 30 år som produktutvecklare inte tröttnat på snacks.
Ola Rennstam Publicerad 12 april 2024, kl 06:01
produktutvecklaren Inger Gustafsson på Estrella arbetar med att ta fram nya smaker.
I labbet tar produktutvecklaren Inger Gustafsson fram de chipssmaker som ska lanseras första kvartalet 2025. Under arbetet väger hon upp en exakt mängd kryddor och blandar i en påse med osaltade chips – och smakar sig fram.  Foto: Nicke Messo

Hur hamnade du på Estrella?

 – Jag är utbildad hemkunskapslärare och har alltid haft ett stort intresse för matlagning och smak. Det kan vara svårt att tänka sig nu, men 1987 var det ont om lärarjobb och jag sökte säkert 50 tjänster innan jag såg en annons där Estrella sökte en produktutvecklare. Jag har kvar samma tjänst, men uppgifterna har ändrat sig mycket sedan dess.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Att jag får vara kreativ och innovativ. Jag känner verkligen att man litar på min kunskap. Vi är tre produktutvecklare i Göteborg och tre på vårt bolag i Norge, det är verkligen ett samarbete.

Hur får ni fram en ny smak?

– Vi börjar med att ta fram ett antal olika smakinriktningar för den produkt som ska lanseras ett år senare. Vi inspireras av allt från trender i krogvärlden till önskemål från våra kunder. I samarbete med våra leverantörer tar vi sedan fram kryddblandningar som vi testar, justerar och diskuterar oss fram till några smaker som vi är nöjda med. Det blir mycket smakande! Till slut får en panel med konsumenter tycka till.

Vilken är den största utmaningen?

– Att skapa balans. Du vill få till en bra start som gör smaken spännande, den ska vara saftig och ha en fyllighet och på slutet ge en ”lagom” eftersmak som inte dör av för snabbt. Man ska inte bli mätt på smaken efter tre chips.

Vilken smak är du mest stolt över?

– Jag var med och tog fram sourcream & onion på 80-talet som spred sig över hela Europa. Våra säljare hade hittat en variant i USA, men den var ganska smörig. Vi sökte något som kunde passa här och när jag lade till mer gräddfil gifte sig syran och löken. Det blev en omedelbar succé, vi nådde personer som aldrig brukade äta chips.

Har du gjort några mindre lyckade produkter?

– Smak är subjektivt och det är inte alltid mina favoriter som lanseras. Ibland har vi satsat på ”snackisar” som smak av varma mackor och äpplepaj. Ärligt talat tyckte jag chipsen med hamburgarsmak var ”så där”.

Äter du mycket chips på fritiden?

– Det kan bli lite mycket av det på jobbet så jag äter mer jordnötsringar och nötter hemma. Men det är en viktig del i jobbet att exempelvis testa konkurrenternas sortiment.

Hur ser du på hälsoaspekten med snacks?

– Man ska äta allt med måtta, men jag tycker att chips har oförtjänt dåligt rykte. De innehåller vitaminer, vegetabiliska fetter, fibrer och proteiner.

5 saker du inte visste om chipstilverkning

  1. Under 2023 konsumerade svenska folket 266 911 120 påsar snacks. Den genomsnittliga svensken äter cirka 5,8 kilo per år, nionde högst i Europa.
     
  2. Vid Estrellas fabrik i Angered utanför Göteborg tillverkas årligen strax under 24 000 ton snacks. Här finns också huvudkontor och produktutveckling.
     
  3. Det går åt nära fyra kilo potatis till ett kilo chips. Rå potatis innehåller en stor del vatten som ångas bort under tillverkningsprocessen.
     
  4. Estrellas grundare Folke Andersson har en arena uppkallad efter sig i Ecuador: Estadio Folke Anderson, som rymmer 14 000 människor.
     
  5. 22 minuter. Så lång tid tar det för potatisen att förvandlas till ett färdigt chips i fabriken. Knölen sorteras, tvättas och skivas innan den friteras i 175 gradig olja. Därefter åker chipsen genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt.
Estrellas fabrik i Angered.
Efter att chipsen friterats i 175 gradig olja åker de genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt. Foto: Nicke Messo

ESTRELLA

  • 267 anställda, från 20 olika länder. De flesta arbetar vid anläggningen i Angered utanför Göteborg.
  • Bolaget grundades 1946 av Folke Andersson. De första åren importerades bananer från Sydamerika. Produktion av chips och popcorn inleddes 1957.
  • Unionenklubben på Estrella har 77 medlemmar.