Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Slutförvaring i Forsmark ger nya jobb

Svensk Kärnbränslehantering i Forsmark har fått klartecken att bygga ut slutförvaret av låg- och medelaktivt avfall. Projektet beräknas ta tio år och ge en rad nya arbetstillfällen.
Lina Björk Publicerad
Mikael Wallerstedt
Här, 500 meter ner i berget, ska slutförvaret av använt kärnbränsle byggas. Bränslet ska placeras i kopparkapslar som omges av en speciell sorts lera. Om 100 000 år har radioaktiviteten klingat av. (Läs mer om kommunikatören Erica Wallin och hennes kollegor på Svensk Kärnbränslehantering via länken nedan). Mikael Wallerstedt

Redan nu förvaras låg- och medelaktivt avfall i Forsmark, som huvudsakligen kommer från driften av kärnkraftverken, exempelvis kläder och skor. Det man nu kommer att göra är att bygga ut det befintliga slutförvaret och inkludera rivningsavfall, nedmonterade kärnkraftverk som behöver förvaras under en lång tid.

Ansökan har tidigare godkänts av Strålsäkerhetsmyndigheten och nu även av mark- och miljödomstolen. Nu är det upp till regeringen att ta det slutgiltiga beslutet, även Östhammars kommun har vetorätt i frågan.

Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, är dock kritiska till beslutet.

– Det är anmärkningsvärt att mark- och miljödomstolen säger ja. Vi är bekymrade över felaktiga och icke uppdaterade beräkningar. Förvaret ligger i ett berg där vatten rör sig uppåt och det problemet är inte fullt utrett. Ett utsläpp skulle framför allt läcka ut i havet utanför och drabba närmiljön svårt, säger Johan Swahn, vid MKG, till Sveriges Television.

Går allt enligt planerna beräknas byggprojektet att ta ungefär tio år och skapa en rad nya arbetstillfällen. När allt är klart ska en kopparkapsel om dagen ner i berget i 45 år, sedan fylls tunnlarna igen. Och lämnas i minst 100 000 år.

Läs mer om arbetsplatsen Svensk kärnbränslehantering i senaste numret av Kollega.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Missnöje med lön och ledarskap får anställda att vilja byta jobb, men osäkerheten på arbetsmarknaden och i ekonomin håller dem kvar, visar en rapport från rekryteringsföretaget Randstad. Foto: Colourbox

På den svenska arbetsmarknaden är det få som byter jobb – men viljan finns där. Drygt var femte anställd planerar att lämna sin arbetsgivare inom ett halvår, men betydligt färre tar steget, visar en ny rapport från Randstad.

Foto: Randstad

– Det finns en solklar inlåsningseffekt där många är rädda för att byta jobb. Det har varit stökigt på arbetsmarknaden de senaste åren med mycket uppsägningar, så har man ett arbete håller man fast vid det. Och det kommer fortsätta vara så tills Sverige visar upp en bättre ekonomisk tillväxt, säger Cecilia Mannheimer, 
ansvarig för rekrytering och bemanning på Randstad.

 

Låg lön och svagt ledarskap bakom missnöjet

När arbetstagare väl säger upp sig handlar det sällan om en enskild orsak. I stället är det flera faktorer som samverkar: missnöje med lön, bristande ledarskap och ett livspussel som inte går ihop – men också känslan av att jobbet inte längre känns meningsfullt.

– Det handlar ofta om en bristande tilltro till ledningen och en avsaknad av kommunikation med sin chef.  För stressade chefer som befinner sig i en omorganisation är det lätt att tappa bort vikten av att se sina medarbetare, säger Cecilia Mannheimer.

Brist på flexibilitet skrämmer bort unga

Det finns en tydlig röd tråd i rapporten: samma faktorer som får anställda att sluta är de saker som de söker hos en ny arbetsgivare. Lön och balans mellan arbete och fritid toppar båda listorna i undersökningen. För arbetsgivare innebär det en konkret risk – lever man inte upp till grundkraven, tappar man folk, påpekar Randstad i rapporten.

– Yngre generationer värderar balans mellan jobb och fritid i högre utstäckning än tidigare generationer. Om man som arbetsgivare inte kan erbjuda flexibilitet kommer man få svårt att attrahera nya talanger.

Men pengar är bara en del av ekvationen. Relationer på jobbet och hur arbetsvardagen faktiskt fungerar väger tungt. Engagemang och den dagliga upplevelsen är avgörande – minst lika viktiga som lönen.

Unga prioriterar utveckling – äldre relationen till chefen

Bakom siffrorna finns också tydliga generationsskillnader. Yngre (Generation Z och millennials) lämnar oftare på grund av låg lön, brist på utveckling och ointressanta arbetsuppgifter. Äldre (Generation X och baby boomers) sätter i stället ställ relationen till chefen främst – följt av lönen.

De vanligaste skälen att byta jobb

För låg lön (39%)

Dålig relation till ledningen (31%)

Obalans mellan jobb och fritid (30%)

Ointressanta arbetsuppgifter (29%)

Brist på karriärmöjligheter (26%)

Dålig arbetsmiljö (22%)

Otrygghet i anställningen (19%)

Känsla av att inte bli rätt belönad (13%)

Svårt att ta sig till jobbet (11%)

Dåligt rykte om arbetsgivaren (9%)

Brist på investeringar i teknik och innovation (5%)

Företaget bidrar inte till samhälle eller miljö (5%)

Källa: Randstad. 3895 personer i Sverige deltog i undersökningen. Läs hela rapporten här.