Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Slutförvaring i Forsmark ger nya jobb

Svensk Kärnbränslehantering i Forsmark har fått klartecken att bygga ut slutförvaret av låg- och medelaktivt avfall. Projektet beräknas ta tio år och ge en rad nya arbetstillfällen.
Lina Björk Publicerad
Mikael Wallerstedt
Här, 500 meter ner i berget, ska slutförvaret av använt kärnbränsle byggas. Bränslet ska placeras i kopparkapslar som omges av en speciell sorts lera. Om 100 000 år har radioaktiviteten klingat av. (Läs mer om kommunikatören Erica Wallin och hennes kollegor på Svensk Kärnbränslehantering via länken nedan). Mikael Wallerstedt

Redan nu förvaras låg- och medelaktivt avfall i Forsmark, som huvudsakligen kommer från driften av kärnkraftverken, exempelvis kläder och skor. Det man nu kommer att göra är att bygga ut det befintliga slutförvaret och inkludera rivningsavfall, nedmonterade kärnkraftverk som behöver förvaras under en lång tid.

Ansökan har tidigare godkänts av Strålsäkerhetsmyndigheten och nu även av mark- och miljödomstolen. Nu är det upp till regeringen att ta det slutgiltiga beslutet, även Östhammars kommun har vetorätt i frågan.

Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, är dock kritiska till beslutet.

– Det är anmärkningsvärt att mark- och miljödomstolen säger ja. Vi är bekymrade över felaktiga och icke uppdaterade beräkningar. Förvaret ligger i ett berg där vatten rör sig uppåt och det problemet är inte fullt utrett. Ett utsläpp skulle framför allt läcka ut i havet utanför och drabba närmiljön svårt, säger Johan Swahn, vid MKG, till Sveriges Television.

Går allt enligt planerna beräknas byggprojektet att ta ungefär tio år och skapa en rad nya arbetstillfällen. När allt är klart ska en kopparkapsel om dagen ner i berget i 45 år, sedan fylls tunnlarna igen. Och lämnas i minst 100 000 år.

Läs mer om arbetsplatsen Svensk kärnbränslehantering i senaste numret av Kollega.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.