Hoppa till huvudinnehåll
Klimat

Med vinden som drivkraft

Som vd för Dalavind upplever Niklas Lundaahl att han gör något viktigt för miljön. En utmaning är att tackla vindkraftsmotståndarna.
Anita Täpp Publicerad 10 februari 2023, kl 06:00
Vintrigt fjällandskap i soluppgång. Flera vindkraftverk står på rad i landskapet.
Dalavinds vindkraftverk producerar runt 80 miljoner KWh per år. FOTO: Klas Sjöberg.

Hur påverkas ditt arbete av vindkraftsmotståndare?

– Vi upplever att motståndet är mer  aggressivt i dag, vilket lett til att det  har blivit mer polariserat, där de som är positiva till vindkraft knappt törs nämna det av rädsla för att bli uthängda i sociala medier.
– Alla våra vindkraftsparker som är i drift har kommit till genom lokala och regionala initiativ, där ortsbefolkningen ofta har visat på områden där det blåser bra. Då har vi kunnat förankra processen snabbare än vad vi på sistone, i ett nytt projekt, har kunnat göra.

Niklas Lundaahl.

Kan du ändå förstå den som inte vill bo nära ett vindkraftverk?
– Jag har full förståelse för att förändringar i närområdet påverkar människor. Men samtidigt är det svårt att uppnå utveckling utan förändring. Dessutom har vi de uppsatta klimatmålen att förhålla oss till. Nu går näringslivet före och vill snabbt ha en ny billig fossilfri elproduktion för att företagen ska kunna vara konkurrenskraftiga. Då behöver politiker ha rätt fakta så att de inte säger nej utifrån känslor. En mycket viktig utmaning för mig är därför att lyfta upp kunskapen om den energiomställning vi är inne i.

Hur kan ni få skeptiker mer positiva?
– De som hörs mest kommer vi inte kunna vända, eftersom de är övertygade om att vindkraft inte är bra. En del påstår till och med att man kan bli sjuk av det.
– Andra upplever att det är bra att vi delar ut en vindpeng, exempelvis till lokala föreningar, för att gynna en positiv utveckling i bygden där vindkraftsparken finns.
– Många gillar också möjligheten att vara delägare genom att köpa andelar i en ekonomisk förening. I dag drar till exempel runt 3 000 andelsägare i Dalarna stora fördelar av det genom ett lägre elpris.

Vilka andra utmaningar har du som vd?
– Att få tag i kompetent personal och att organisationen växer, det ställer nya krav på mig som ledare. Nyligen rekryterade vi tre personer.

Vilken är din största drivkraft?
– Jag har ett stort naturintresse och tycker det är viktigt att vi når klimatmålen genom att minska vårt fossilberoende. Eftersom allt tyder på att energikonsumtionen kommer att öka är den förnyelsebara vindkraften väldigt betydelsefull. Att bidra till den här omställningen är jätteintressant.

Vad gör du själv för att minska din elförbrukning?
– Jag tänker till om hur jag använder el. Och vi har sänkt temperaturen hemma till 18 grader, vilket ju bara är en vanesak.

Niklas Lundaahl 

Ålder: 52 år

Bor: Falun

Karriär: Elkraftsingenjör, haft olika tjänster på Falu Elverk och Dalakraft. Projektledare och från 2017 vd på Dalavind.

Gör helst på fritiden: Är ute i naturen, åker skidor eller tar en tur på motorcykeln.

Dalavind

  • Företaget bildades 2006 och har  sju anställda vid kontoret i Falun.
  • Ägs av bland annat regionala energibolag, skogsägare, Svenska kyrkan och Skistar.
  • Bolaget äger eller är delägare i tolv vindkraftverk.
Klimat

”Bättre än att textilierna slängs"

Textilåtervinning är en del av den cirkulära ekonomin och den så kallade gröna omställningen. Men mest negativ miljöeffekt har produktionen av de kläder och hemtextilier vi köper.
Anita Täpp Publicerad 23 mars 2022, kl 06:00
Hög med gamla kläder i fabrikslokal.
Vi kastar årligen 7,5 kilo fullt användbara textilier per person och år i Sverige, enligt Naturvårdsverket. Men en del blir ändå återvunnet, som i Renewcells provanläggning i Kristinehamn. Foto: Alexander Donka

Varje år kastar vi i Sverige i genomsnitt 7,5 kilo fullt användbara textilier per person, enligt en studie från Naturvårdsverket.

När textilierna går upp i rök så ökar det också vårt utsläpp av växthusgaser.

Mest negativ miljöeffekt har dock produktionen av de kläder och hemtextilier vi köper. Enligt forskning står produktionsfasen för 80 procent av en textils totala miljö- och klimatpåverkan.

Innebär max tio procent mindre klimatpåverkan

Därför är inte textilåtervinning enda lösningen på problemet med vår textilkonsumtion, framhåller Yvonne Augustsson, textilexpert på Naturvårdsverket.

– Vid återvinning från textil till ny textilfiber får man fram en fibermassa som sedan går tillbaka till produktionen där den måste bearbetas – spinnas och färgas – för att bli ett användbart tyg igen. Produktionen blir alltså densamma förutom råvaran. Därför innebär återvinningen bara en minskad klimatpåverkan med fem till tio procent, säger hon.

Hur återvinningsprocessen med Renewcells teknik påverkar miljön kan Yvonne Augustsson inte uttala sig om.

– Men all sådan återvinning har olika slags miljöpåverkan, exempelvis beroende på vilken slags energi man använder och vilka kemikalier som används i processen. Fast återvinningen är ändå absolut bättre än att textilierna slängs.

"Vi behöver köpa färre nya kläder"

För att komma tillrätta med de stora miljöproblemen inom textilbranschen behövs fler åtgärder och det framför allt i produktionen, så att man exempelvis använder sig av andra energikällor där, påpekar Yvonne Augustsson.

– Sedan behöver vi ändra på vårt konsumtionsmönster så att vi köper färre nya kläder och använder våra gamla fler gånger. Och att vi köper mer second hand, hyr plagg vi använder mer sällan och använder gammal textil genom att sy om exempelvis.

Cirkulär ekonomi

Cirkulär ekonomi har beskrivits som en motsats till slit- och slängsamhället.
Vad begreppet mer konkret innebär finns det enligt Naturvårdsverket dock ingen absolut och tydligt vedertagen definition av.

Naturvårdsverket förklarar innebörden så här:

  • Produkter ska designas och produceras med en så liten miljöpåverkan som möjligt och för att kunna användas länge. Det kräver att produkterna har en sådan kvalitet och säkerhet att de kan återanvändas, liksom att de enkelt kan repareras, renoveras, moderniseras eller materialåtervinnas.
     
  • Mängden avfall ska minimeras. Produkter, komponenter och material ska i stället cirkuleras och används som råvara, medan biologiskt material, exempelvis matavfall, komposteras och rötas för utvinning