Hoppa till huvudinnehåll
Klimat

Därför är klimatet en fråga för facket

Företagen behöver ställa om för att minska sin klimatpåverkan. Men om omställningen ska lyckas krävs det att den blir socialt rättvis. De jobb som försvinner måste ersättas av nya och klimatvänliga. Det skriver journalisten Bengt Rolfer i reportageboken Klimatet och jobben.
David Österberg Publicerad 23 april 2021, kl 08:12
Shutterstock
Facken måste fokusera på att klimatomställningen blir socialt rättvis, så att ingen lämnas i sticket, enligt Bengt Rolfer. Shutterstock

I början av året gav Arena idé ut rapporten Klimatet och jobben. I den ger journalisten Bengt Rolfer en bild av hur företag och fack på olika sätt arbetar med klimatomställningen, både nationellt och globalt. I boken framgår att det finns flera exempel på företag som arbetar aktivt med klimatfrågan – och att fackförbunden ofta är med på noterna.

Varför är klimatet en fråga för facket?
– Klimatet är ju en fråga för oss alla. Fackförbunden kan inte bortse från en fråga som berör alla. Men fackförbunden måste fokusera på att omställningen blir socialt rättvis, så att ingen lämnas i sticket.

Men finns inte risken att omställningen leder till ökad arbetslöshet?
– I vissa branscher kan det kanske vara så. Anställda i flygbranschen skulle ju till exempel kunna drabbas. Men det kan också vara precis tvärtom: Om företagen inte hänger med i omställningen kommer det att leda till arbetslöshet för de fossila branscherna är inte längre gångbara. Ett exempel på det är Preem i Lysekil som insåg att det inte längre finns affärsmässighet i att tillverka fossila bränslen.

Många tjänstemän har investerat mycket i utbildningar som snart inte efterfrågas. Hur upplever de omställningen?
– Företag som SSAB och Cementa är två av Sveriges största utsläppare och jobbar nu med ny teknik för att minska sina utsläpp. Det kommer ju att påverka personalstyrkan på något vis. Huruvida man kan göra omställningen genom att utbilda befintlig personal eller om man måste nyrekrytera vet jag inte. Fackförbunden där betonade att företagen redan tidigare genomgått stora förändringar och minskat personalstyrkan kraftigt, men utan att behöva säga upp någon. Sverige har dessutom väl uppbyggda system för omställning, med exempelvis trygghetsråd. Men samtidigt behövs en upprustning av samhällets utbildningsapparat för att omställningen ska lyckas.

De fackliga företrädarna du har pratat med var positiva till omställningsarbetet. Tror du att anställda generellt är lika positiva till omställningen?
– Det är jag inte så säker på. Att förankra det arbetet hos medlemmarna blir en viktig facklig uppgift för de förtroendevalda. LO har till exempel en idé om klimatombud enligt brittisk förebild.

Hur stor del har fackförbunden haft i arbetet med klimatomställningen?
– De har kanske inte varit drivande, men de inser att det här är framtiden. Om företagen ska kunna locka ungdomar att jobba där måste de visa att de tar klimatfrågan på allvar. Förbunden stöttar och bejakar arbetet mot minskad klimatpåverkan. Och Unionen har till exempel sin digitala handledning i hållbarhet. Det är ett bra sätt att få till ett ökat fackligt tryck.

Du lyfter fram flera positiva exempel på företag som arbetar med klimatfrågan. Kan man kalla det en hoppfull bok?
– Absolut. Men det beror också på att jag har sökt sådana exempel. Tanken med boken är att inspirera andra att arbeta med de här frågorna och visa att arbetet pågår på många arbetsplatser. Flera av företagen har varit omskrivna tidigare, som SSAB och Scania som fått utmärkelser för sitt klimatarbete. Det är tydligt att det görs väldigt mycket på företagen. Men de politiska styrmedlen är fortfarande alltför få.

Finns det lika många företag som inte arbetar med de här frågorna?
– Den frågan har jag inte undersökt i boken. Men min bild är att företagen ser affärsmässigheten i klimatomställningen. Den utvecklingen finns i hela världen. Och de fackliga företrädare jag träffade var helt med på noterna.

Är du mer eller mindre hoppfull för planetens framtid efter arbetet med boken?
– Jag tycker att det finns skäl att känna optimism. Vi befinner oss i något som kan liknas vid en grön kapprustning. Företagen har insett att de måste satsa på fossilfria lösningar för att vara lönsamma på sikt. Men jag tycker att de politiska styrmedlen delvis saknas och att omställningen därför går långsammare än den hade kunnat göra.

Bild på Bengt Rolfer: Jens Sølvberg

Tyskt kol och flygskam

  • I rapporten ”Klimatet och jobben – fackliga perspektiv för en rättvis omställning” beskrivs en del av det arbete som görs nationellt och internationellt för att minska företagens klimatpåverkan.
  • Rapporten berör bland annat Tysklands arbete med att fasa ut kolindustrin, hur SSAB arbetar för att minska sina koldioxidutsläpp, Scanias elektrifiering av fordon och om hur det är att jobba på SAS när flygskammen breder ut sig.
  • Bakom rapporten står tankesmedjan Arena Idé. Den har finansierats av Union to Union, Unionen, LO, Vision och Akademikerförbundet SSR.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Klimat

TCO: Facket ska bli en klimatrörelse

Tjänstemännen måste bli mer lyssnade på. Annars riskerar den gröna omställningen att stanna av och arbetsvillkoren försämras i takt med klimatet. Det är slutsatsen i TCO:s första klimatpolitiska program.
Noa Söderberg Publicerad 23 augusti 2024, kl 06:01
TCO: ”Lyssna på tjänstemännen för att rädda klimatet”
TCO lanserar sitt första klimatpolitiska program och betonar vikten av att involvera tjänstemän i klimatarbetet. Förslag som gratis elbilsladdning och bättre arbetsmiljö ska driva på omställningen och stärka fackets roll i klimatfrågan. Foto: Claudio Bresciani/TT/Fredrik Sandberg/TT.

Sveriges klimatomställning går för långsamt. De anställda måste involveras om det ska bli ändring på det. Det är budskapet i det första klimatpolitiska programmet från den fackliga centralorganisationen TCO, som bland annat representerar Unionens medlemmar.

Organisationen föreslår en lång rad förändringar på svenska arbetsplatser: gratis laddning av elbilar, billigare tågbiljetter för att underlätta jobbresor, bättre trygghetssystem för de som blir av med jobbet när miljöfarliga arbetsuppgifter tas bort och mer anpassning av arbetsplatserna för värmeböljor och extremväder.

Vill att facket driver på för grön omställning

Therese Svanström, TCO.
Therese Svanström. Foto: Claudio Bresciani/TT.

För att sådana förändringar faktiskt ska bli av krävs det enligt TCO en ”facklig klimatrörelse”. Med det menas bland annat att lokala fackklubbar arbetar för att ”glappet mellan arbetsgivares klimatambitioner och genomförandet kan överbryggas”. Flera stora företag – däribland livsmedelsjätten Unilever och oljebolaget Shell – har i stället börjat backa från sina globala utsläppsmål.

– Du som arbetstagare ska bli hörd på arbetsplatsen och få vara med och medverka till att jobb blir gröna med schyssta villkor, säger TCO:s ordförande Therese Svanström till Kollega.

Tre sätt att engagera sig för klimatet

Hon ger tre exempel på saker som medlemmar kan engagera sig i: att sänka utsläppen på själva arbetsplatsen genom förändrade resvanor, att värna arbetsmiljön när väder och klimat förändras och att stärka kompetensutvecklingen så att anställda inte slås undan när nya, mer klimatvänliga arbetsuppgifter växer fram.

”En facklig klimatrörelse” låter också som att medlemmarna ska bli ett slags gatudemonstranter, menar ni det?

– Nej, det är inte vår uppgift att som facklig centralorganisation se till att människor demonstrerar på gatan. Sedan får man gärna göra det också. Vi tycker att det är bra med yttrandefrihet och den typen av aktioner i vårt land. Men det är inte tanken bakom begreppet, säger Svanström och fortsätter:

– Vi vill inte att det här ska vara ett handlingsprogram som ligger i byrålådan. Vi vill se till att det används i den fackliga vardagen, som våra program för utbildning och jämställdhet. Det är vad vi menar med en facklig klimatrörelse.

I programmet står också att ”en facklig klimatrörelse” betyder att facken ökar kunskapen hos sina medlemmar om klimatfrågan och värnar rätten att engagera sig för klimatet utanför arbetstid.

”En eld i baken”

Maria Hagström är vice ordförande i Unionens rikstäckande fackklubb på Systembolaget. Hon har stått i talarstolen på Unionens kongress och propagerat för att facket ska bli mer engagerat i klimatfrågan, och har även skrivit om saken på Kollegas debattsida. Hon säger att hon redan har skickat TCO:s klimatprogram till Systembolagets företagsledning.

Maria Hagström, vice ordförande i Systembolagets personalförening. Foto: Privat
Maria Hagström, vice ordförande i Systembolagets personalförening. Foto: Privat

– Jag tror att det här behöver vara med i vardagen och kanske speciellt i tjänstemannafack. Det är alla små beslut man tar på olika möten som till slut styr mot helheten.

Vad kan det vara för beslut?

– Hur man ska driva sin verksamhet, vad man ska ha för affärsmodell, vad man ska köpa in för produkter, hur man gynnar människor som tar sig till jobbet på ett bättre sätt. Det är många dagliga beslut där man behöver ha klimathatten på sig. Då är de enskilda tjänstemännen faktiskt jätteviktiga, säger Hagström och fortsätter:

– Om företaget antar fina policys men tjänstemännen jobbar på som vanligt... det är väl ofta det som händer, och det tas upp i programmet också, att man säger en sak men sedan inte får någon drivkraft. Där har vi ju en kontakt med medarbetare och medlemmar på ett helt annat sätt.

Maria Hagström tycker också att programmet borde bli en ”eld i baken” på hennes fackliga kollegor.

– Unionen centralt har en roll i att hjälpa till och ge folk [som vill engagera sig i klimatfrågan, reds. anm.] en tråd att nysta i. Kanske göra ett utbildningsmaterial utifrån det här programmet. Materialet finns ju, det gäller bara att förpacka och föra ut det till medlemmarna.

Fakta: Tjänstemännens åsikter om klimatpolitiken

7 av 10 svenska tjänstemän är oroliga för klimatförändringarna, enligt en undersökning gjord av TCO och undersökningsföretaget Novus. Lika många vill att Sverige går före andra länder i klimatomställningen. 3 av 10 har påverkats av klimatförändringarna i sitt yrke. De mest populära klimatreformerna bland tjänstemän är, enligt undersökningen, en utbyggd kollektivtrafik och ekonomiskt stöd för energieffektivisering.

Fakta: Fler förslag

TCO:s klimatpolitiska program innehåller strax under 50 förslag, uppdelade på fyra ”principer”. Här är några av förslagen.

  • Nationell strategi för grön kompetensförsörjning. En politisk översyn, ledd av regeringen, av var jobb försvinner och nya tillkommer på grund av klimatförändringar och den gröna omställningen. Höjd a-kassa och kortare handläggningstider kring omställningsstudiestödet för att hjälpa de som påverkas av sådana förändringar.
  • Klimatanpassning av offentlig upphandling. Offentlig sektor köper varor och tjänster från privata företag för omkring 800 miljarder varje år. TCO vill att klimatpåverkan och arbetsvillkor får större vikt i upphandlingsreglerna.
  • Skatteåterbäring till företag och familjer som gör klimatsmarta val. Utformat efter kanadensisk inspiration, där koldioxidskatten betalas tillbaka till den som lever upp till vissa krav för att snabba på omställningen.
  • Utvecklade välfärdsmått. Sverige har sedan 2017 så kallade alternativa välfärdsmått, bredvid BNP-tillväxt. TCO vill att regeringen gör ett omtag i arbetet med hur det nya måttet ska definieras.
  • Förändrad ekonomisk politik. TCO vill revidera det finanspolitiska ramverket, som styr hur mycket pengar svenska staten kan investera, för att under en period möjliggöra större investeringar i klimatvänlig infrastruktur, energi och omställning. Det är en fråga som även Unionen driver.