Hoppa till huvudinnehåll
Karriär

Mossiga jobbannonser kan stöta bort talanger

Språket i jobbannonser kan stöta bort kompetenta kandidater. Det säger Jenifer Clausell-Tormos som utvecklat en mjukvara för mer fördomsfria platsannonser.
– Jag vill använda teknologi för att minska gapet i arbetslivet.
Elisabeth Brising Publicerad 10 juni 2022, kl 14:00
Jenifer Clausell Tormos (till vänster), Man vid laptop pratar i mobil (till höger).
"Det få rekryterare vet är att företagens annonser ofta stöter bort kvalificerade personer med sitt värdeladdade och stereotypa språk", säger Jenifer Clausell-Tormos, grundare av mjukvaran Develop Diverse. Foto: Develop Diverse, Shutterstock

”Vi söker en ambitiös, logisk och snabblärd stjärna som är högfungerande i ett högt tempo”.

Det här är ett exempel på en påhittad mening som kan avskräcka många från att söka ett jobb – trots meriter. Det är också bakgrunden till Jenifer Clausell-Tormos techprodukt för jämlik rekrytering. 

Ett vanligt argument när chefer förklarar varför deras organisation är så homogen är att de inte får tillräckliga många kompetenta sökande.

– Det få rekryterare vet är att företagens annonser ofta stöter bort kvalificerade personer med sitt värdeladdade och stereotypa språk, säger Jenifer Clausell-Tormos, grundare av mjukvaran Develop Diverse som lanseras i Sverige. 

Funkar som rättstavningsprogram

Systemet fungerar som ett rättstavningsprogram som letar språkfel och föreslår synonymer till värdeladdade uttryck. Användaren kopierar in sin platsannons och får förslag på förändringar och motiveringar till vilka grupper som riskerar att avskräckas med vilka ord.

Man får också en alternativ ord-lista som tas fram av it-företagets anställda forskare inom språk, psykologi och sociologi.

– Vi undersöker den aktuella forskningen om stereotyper om andra. Det blir ett ramverk som vi använder. Sedan har vi en språkalgoritm vi kan skala upp och som vi också validerar med beteendestudier och kundtester, säger Jenifer Clausell-Tormos som själv har en bakgrund inom biotech.

"Motiverad" bättre än "ambitiös"

Om företag söker en ”ambitiös” person kan det vara ett ord som får människor att känna sig obekväma medan ordet ”motiverad” får fler att söka enligt forskare.

Språket i jobbannonser granskas av mjukvaran utifrån alla diskrimeringsgrunder, till exempel ålder. 
Det tilltalar fler oavsett ålder om arbetsgivaren söker en som är ”engagerad” och har "relevant erfarenhet" snarare än en som är ”snabblärd” visar företagets analyser.

Ord som ”enastående” om en kandidat (outstanding, great) kan avskräcka kvinnor och personer från underrepresenterade grupper i samhället. 

– En formulering om en växande, eller expansiv verksamhet eller en arbetsplats i utveckling är mer tilltalande för fler, säger Jenifer Clausell-Tormos.

Enligt henne får de kunder prövat programmet både fler och ett mer representativt urval av jobbsökande. Verktyget mäter också hur inkluderande de som söker jobb själva känner sig. Företagen får ofta bättre betyg efter att ha använt verktyget ett par gånger.

– Det här arbetet tar tid. Fördomar är oftast omedvetna och det är ett stort arbete att förändra sitt synsätt, säger Jenifer Clausell-Tormos.

"Vi har alla fördomar"

Samtidigt vill hon inte skuldbelägga någon individ för hur det ser ut. 

– Vi har alla fördomar, vår hjärna försöker kategorisera. Men vi måste förstå att det kan påverka människor negativt. Jag ser ett behov av att göra folk medvetna om vilka interna föreställningar vi har.

Något hon tycker är positivt är att en mer neutral rekrytering påverkar den vardagliga tonen på företagen eftersom man blir mer medveten om stereotyper. 

– Det sker ett lärande när man visualiserar sina fördomar och vilka grupper som avskräcks från företaget. Våra undersökningar visar att det inte bara påverkar vilka som söker jobben utan att det också gör intervjuprocessen mer inkluderande.

Växte upp i Spanien 

Jenifer Clausell-Tormos bildade det egna företaget ur en frustration över de villkor hon själv sett.

Jag växte upp med traditionella könsroller i Spanien där kvinnor både skulle sköta hushållet och jobba, men män bara jobba. Det väckte frågor: Varför skulle jag göra vissa saker bara på grund av mitt kön?

Sedan dess har hon utbildat sig inom kemi och arbetat inom bioteknik i Spanien, Frankrike, Storbritannien och Danmark, där hon lever idag. 

– När jag lämnade mitt uppväxtland Spanien kunde jag även börja se fördomar om etnicitet. Jag har arbetat med forskare från hela världen och märkt att ursprungsland och hudfärg tyvärr påverkar möjligheter, säger hon.

Efter att ha skaffat sig ”tillräckliga kunskaper inom tech för att kunna göra skillnad” grundande hon sitt eget företag.

Språk kan ändra fördomar, vi skriver och pratar varje dag och vi kan alla bli mer inkluderande


– Jag vill använda teknologi för att minska gapet i arbetslivet. Språk kan ändra fördomar, vi skriver och pratar varje dag och vi kan alla bli mer inkluderande, säger hon.

Att vilja öka variationen i personalgruppen är inte bara en etisk sak att göra för en bättre värld, tycker Jenifer Clausell-Tormos. Inkludering är en form av kompetens alla företag behöver ha i sitt team idag för att bli framgångsrika.

– Att kunna ta in olika perspektiv, erfarenheter och kunskaper påverkar både hur vi skapar produkter och säljer dem så att inte bara når en liten del av befolkningen, säger Jenifer Clausell-Tormos. 

”AI kan vara fördomsfull”

Teknik kan användas som ett verktyg mot diskriminering. Samtidigt är Jenifer Clausell-Tormos kritisk till vissa AI-drivna projekt som bygger in stereotypa värderingar i sina system, något som Kollega skrivit om tidigare.

AI har visat sig kunna vara fördomsfull. Vi bygger och lär en algoritm att lära sig något själv, men beroende på vad vi ger den för data kommer den bara fatta vissa typer av beslut. Vi måste se hur vi utbildar och tränar algoritmer utifrån bias, säger Jenifer Clausell-Tormos.

Bias

Ordet bias betyder direkt översatt från engelska fördom, snedvriden eller partisk. Begreppet bias används även på svenska och har flera betydelser

Psykologiskt syftar bias på hjärnans ofta omedvetna inlärda föreställningar om andra människor och världen.

Inom vetenskapliga studier betyder ordet bias metodfel eller snedvridning i insamlingen av fakta och är något som kan leda till fel slutsatser. 

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Karriär

9 skäl att inspireras av elitidrotten

Inom elitidrotten är man skicklig på att bygga team och få individer att prestera på topp. Här kan arbetslivet ha mycket att lära.
Lina Björk Publicerad 12 juni 2024, kl 06:02
Vikten av förberedelse, självmedvetenhet och utvärdering är avgörande för att lyckas inom elitidrotten. Det är något för arbetslivet att ta efter, anser Markus Johannesson och Johan Fallby. Illustration: Jens Magnusson, Foto Annci Gustavsson

Både Markus Johannesson och Johan Fallby har bakgrund inom elitidrotten. Markus som fotbollsspelare, Johan inom bordtennis. Här har de mött miljöer som var varit stressiga, påfrestande och utmanande. De praktiska erfarenheterna, tillsammans med forskning från idrottspsykologi och kognitiv beteendeterapi, har de samlat i boken JAGET FÖRE LAGET. En handbok för chefer och ledare på alla nivåer, men även för medarbetare som vill leda sig själva.

Markus Johannesson

– Arbetslivet ställer höga krav på oss. Vi ska prestera, ofta med snabba puckar. En elitidrottare som ska vara i sitt livs form ägnar sig åt systematiska förberedelser. Ledare i arbetslivet kan eller gör inte på samma sätt – av olika anledningar – och vi tror att de kan dra nytta av den kunskapen, säger Markus Johannesson.

Det krävs systematik, träning och utvärdering för att uppnå maximalt resultat, menar duon.

– För att få till det måste vi titta på vår prestationsmiljö, alltså arbetsplatsen eller arenan där vi presterar. Här finns både fysiska, sociala och psykologiska faktorer som påverkar. Har ni all teknisk support som behövs, hur ser relationer och kommunikation ut och vilken motivation har medarbetarna? säger Johan Fallby.

Men prestationsmiljön innebär inte bara fysiska förutsättningar. För att prestera på topp behöver vi även må bra. Länge fanns en bild av elitidrottsmän som övermänniskor, starka och motståndskraftiga. Så ser verkligheten inte alltid ut.

Johan Fallby

– Även elitidrottare som presterar på topp mår dåligt ibland. Men det finns några skyddande faktorer. I en funktionell prestationsmiljö ges tillfälle att kombinera prestation och välmående. Det innebär exempelvis tid för återhämtning, goda relationer och funktionellt ledarskap, säger Johan Fallby.

I ett mer snabbspolande arbetsliv är vikten av förberedelse, självmedvetenhet och utvärdering avgörande för att lyckas som ledare. Som hjälp på traven för ledare som vill skapa prestationsmiljöer har Markus Johannesson och Johan Fallby identifierat nio områden där arbetslivet skulle kunna inspireras av elitidrotten.

1.Träning, förberedelse och utvärdering.

Idrottare förbereder sig minutiöst i åratal för att nå elitnivå. De lägger tid på detaljer, förbereder sig med vila, kost och sömn, samt utvärderar både träning och tävling. Som chef kan du integrera samma metoder i arbetslivet.

2.En organisationskultur driven av kunskap.

Idrotten arbetar med specialister från vetenskapliga områden för att driva kunskapen i organisationen framåt. De jobbar tätt tillsammans för att skapa en kunskapsdriven organisation och dra nytta av varje individs kompetens maximalt.

3.Ett nära ledarskap.

Idrottsverksamhet bygger på nära samarbete mellan ledare och idrottare, där det läggs tid på både stora och små faktorer som påverkar prestationen på såväl kort som lång sikt. Det är klokt att prioritera feedback och utvärdering.

4.Psykiskt och fysiskt välmående. 

Idrottare lär sig hur de kan balansera belastning och återhämtning för att uppleva både fysisk och psykisk hälsa. Trots hårda påfrestningar går det att kombinera prestation och välmående.

5.Psykologisk flexibilitet.

Tränare och idrottare arbetar aktivt med att påverka psykologiska faktorer som har betydelse för hantering av stress, oro och ångestrelaterad problematik, både i vardagen och under tävling. Genom att förstå sig själv och teamet kan du träna på och acceptera dina reaktioner och beteenden.

6.Självkännedom och kunskap om prestation.

Genom självmedvetenhet och självständighet ökar du kunskapen om din egen och teamets prestation och utveckling.

7.Beteendemålsättning.

Resultatet styr verksamheten i både elitidrott och arbetsliv, men vägen dit går genom beteende- och processmål som bearbetas systematiskt på både kort och lång sikt.

8.Motivation och autonomi.

Tränare och idrottare förstår betydelsen av självbestämmande motivation, då idrottare behöver träna år efter år och fortsätta både i fram- och motgång. Genom att tillgodose de grundläggande behoven autonomi, kompetens och tillhörighet skapas förutsättning för utveckling.

9.Beteendeperspektiv.

Med ett beteendeperspektiv går det att specificera arbetssätt, metoder och prestation på detaljnivå för att synkronisera och effektivisera mål, kommunikation och ledarskap. Verksamheten får både ett gemensamt språk och riktning i verksamheten.