Hoppa till huvudinnehåll
Karriär

Mossiga jobbannonser kan stöta bort talanger

Språket i jobbannonser kan stöta bort kompetenta kandidater. Det säger Jenifer Clausell-Tormos som utvecklat en mjukvara för mer fördomsfria platsannonser.
– Jag vill använda teknologi för att minska gapet i arbetslivet.
Elisabeth Brising Publicerad 10 juni 2022, kl 14:00
Jenifer Clausell Tormos (till vänster), Man vid laptop pratar i mobil (till höger).
"Det få rekryterare vet är att företagens annonser ofta stöter bort kvalificerade personer med sitt värdeladdade och stereotypa språk", säger Jenifer Clausell-Tormos, grundare av mjukvaran Develop Diverse. Foto: Develop Diverse, Shutterstock

”Vi söker en ambitiös, logisk och snabblärd stjärna som är högfungerande i ett högt tempo”.

Det här är ett exempel på en påhittad mening som kan avskräcka många från att söka ett jobb – trots meriter. Det är också bakgrunden till Jenifer Clausell-Tormos techprodukt för jämlik rekrytering. 

Ett vanligt argument när chefer förklarar varför deras organisation är så homogen är att de inte får tillräckliga många kompetenta sökande.

– Det få rekryterare vet är att företagens annonser ofta stöter bort kvalificerade personer med sitt värdeladdade och stereotypa språk, säger Jenifer Clausell-Tormos, grundare av mjukvaran Develop Diverse som lanseras i Sverige. 

Funkar som rättstavningsprogram

Systemet fungerar som ett rättstavningsprogram som letar språkfel och föreslår synonymer till värdeladdade uttryck. Användaren kopierar in sin platsannons och får förslag på förändringar och motiveringar till vilka grupper som riskerar att avskräckas med vilka ord.

Man får också en alternativ ord-lista som tas fram av it-företagets anställda forskare inom språk, psykologi och sociologi.

– Vi undersöker den aktuella forskningen om stereotyper om andra. Det blir ett ramverk som vi använder. Sedan har vi en språkalgoritm vi kan skala upp och som vi också validerar med beteendestudier och kundtester, säger Jenifer Clausell-Tormos som själv har en bakgrund inom biotech.

"Motiverad" bättre än "ambitiös"

Om företag söker en ”ambitiös” person kan det vara ett ord som får människor att känna sig obekväma medan ordet ”motiverad” får fler att söka enligt forskare.

Språket i jobbannonser granskas av mjukvaran utifrån alla diskrimeringsgrunder, till exempel ålder. 
Det tilltalar fler oavsett ålder om arbetsgivaren söker en som är ”engagerad” och har "relevant erfarenhet" snarare än en som är ”snabblärd” visar företagets analyser.

Ord som ”enastående” om en kandidat (outstanding, great) kan avskräcka kvinnor och personer från underrepresenterade grupper i samhället. 

– En formulering om en växande, eller expansiv verksamhet eller en arbetsplats i utveckling är mer tilltalande för fler, säger Jenifer Clausell-Tormos.

Enligt henne får de kunder prövat programmet både fler och ett mer representativt urval av jobbsökande. Verktyget mäter också hur inkluderande de som söker jobb själva känner sig. Företagen får ofta bättre betyg efter att ha använt verktyget ett par gånger.

– Det här arbetet tar tid. Fördomar är oftast omedvetna och det är ett stort arbete att förändra sitt synsätt, säger Jenifer Clausell-Tormos.

"Vi har alla fördomar"

Samtidigt vill hon inte skuldbelägga någon individ för hur det ser ut. 

– Vi har alla fördomar, vår hjärna försöker kategorisera. Men vi måste förstå att det kan påverka människor negativt. Jag ser ett behov av att göra folk medvetna om vilka interna föreställningar vi har.

Något hon tycker är positivt är att en mer neutral rekrytering påverkar den vardagliga tonen på företagen eftersom man blir mer medveten om stereotyper. 

– Det sker ett lärande när man visualiserar sina fördomar och vilka grupper som avskräcks från företaget. Våra undersökningar visar att det inte bara påverkar vilka som söker jobben utan att det också gör intervjuprocessen mer inkluderande.

Växte upp i Spanien 

Jenifer Clausell-Tormos bildade det egna företaget ur en frustration över de villkor hon själv sett.

Jag växte upp med traditionella könsroller i Spanien där kvinnor både skulle sköta hushållet och jobba, men män bara jobba. Det väckte frågor: Varför skulle jag göra vissa saker bara på grund av mitt kön?

Sedan dess har hon utbildat sig inom kemi och arbetat inom bioteknik i Spanien, Frankrike, Storbritannien och Danmark, där hon lever idag. 

– När jag lämnade mitt uppväxtland Spanien kunde jag även börja se fördomar om etnicitet. Jag har arbetat med forskare från hela världen och märkt att ursprungsland och hudfärg tyvärr påverkar möjligheter, säger hon.

Efter att ha skaffat sig ”tillräckliga kunskaper inom tech för att kunna göra skillnad” grundande hon sitt eget företag.

Språk kan ändra fördomar, vi skriver och pratar varje dag och vi kan alla bli mer inkluderande


– Jag vill använda teknologi för att minska gapet i arbetslivet. Språk kan ändra fördomar, vi skriver och pratar varje dag och vi kan alla bli mer inkluderande, säger hon.

Att vilja öka variationen i personalgruppen är inte bara en etisk sak att göra för en bättre värld, tycker Jenifer Clausell-Tormos. Inkludering är en form av kompetens alla företag behöver ha i sitt team idag för att bli framgångsrika.

– Att kunna ta in olika perspektiv, erfarenheter och kunskaper påverkar både hur vi skapar produkter och säljer dem så att inte bara når en liten del av befolkningen, säger Jenifer Clausell-Tormos. 

”AI kan vara fördomsfull”

Teknik kan användas som ett verktyg mot diskriminering. Samtidigt är Jenifer Clausell-Tormos kritisk till vissa AI-drivna projekt som bygger in stereotypa värderingar i sina system, något som Kollega skrivit om tidigare.

AI har visat sig kunna vara fördomsfull. Vi bygger och lär en algoritm att lära sig något själv, men beroende på vad vi ger den för data kommer den bara fatta vissa typer av beslut. Vi måste se hur vi utbildar och tränar algoritmer utifrån bias, säger Jenifer Clausell-Tormos.

Bias

Ordet bias betyder direkt översatt från engelska fördom, snedvriden eller partisk. Begreppet bias används även på svenska och har flera betydelser

Psykologiskt syftar bias på hjärnans ofta omedvetna inlärda föreställningar om andra människor och världen.

Inom vetenskapliga studier betyder ordet bias metodfel eller snedvridning i insamlingen av fakta och är något som kan leda till fel slutsatser. 

Karriär

Hobby blev heltidssyssla för dna-detektiv

Johanna Lindh bytte sin trygga anställning på en webbyrå mot ett friare arbetsliv i egen regi . Numer titulerar hon sig dna-detektiv.
Johanna Rovira Publicerad 10 november 2022, kl 14:44
Johanna Lindh sitter vid ett bord med gamla fotografier.
Dna-detektiven Johanna Lindh. Foto: Anders G Warne

Pandemin fick Johanna Lindh att tänka om. Visst trivdes hon ypperligt på webbyrån hon jobbat på i tio år, men det var svårt att få ihop det så kallade livspusslet när barnen skulle hållas hemma vid minsta snorsträng.

– Jag jobbade som projektledare och sajtbyggare och tyckte jobbet var jätteroligt. Men jag ville prova på att vara min egen, så jag kom överens med min arbetsgivare att jobba deltid ett halvår samtidigt som jag startade eget.

Sista augusti i år klippte hon banden med jobbet för gott. Numer försörjer hon sig som dna-detektiv i sitt företag Hitta pappa.

– Jag har släktforskat sedan tonåren och började först på hobbynivå att hjälpa andra spåra släktingar. Jag utför inte dna-tester utan tolkar de resultat som man får från släktforskarsajter. Det är lite som att lägga pussel, man måste veta vad man ska leta efter – detektivarbete och släktforskning i ett.

Kalla fall

Planen är också att föreläsa om släktforskning och dna-spårning och förhoppningsvis kunna hjälpa polisen att hitta förövare vid så kallade kalla fall, genom att spåra släktingar via gemensamma gener.

Att släktforska kan innebära överraskningar även om man inte har brottslingar i släkten:

– Det är inte ovanligt att förfäders snedsteg gett upphov till okända släktingar, säger Johanna Lindh, som själv, efter att ha dna-testat sig, hittade ny släkt i Norge efter ett utomäktenskapligt barn.