Det är tufft att vara mellan jobb. Och rekryteringsprocesser kan dra ut på tiden. Det visar Trygghetsrådets nya rapport om jobbsökande. Där svarar fyra av tio tjänstemän att de tycker att det tog lång tid innan processen var färdig. Jenny Lindahl Nyberg från Hässleholm bytte jobb för att komma närmare sina barn, men efter fyra år som administratör skulle företaget omorganisera och hennes tjänst försvann. 

– Det var tufft att bli arbetslös som 50-åring mitt i pandemin, säger hon. 

Här startar Jennys jobbsökande – och erfarenheter av rekryteringsprocesser, som många gånger gav mer att önska. Hon har varit med om IQ-tester, språktester och självskattningstester som egentligen inte haft något med hennes arbetsuppgifter att göra. 

– Jag har suttit och flyttat fyrkanter, undersökt mönster och logik. Det är långa processer och man lägger mycket tid på det, för att i slutändan kanske inte ens få ett svar tillbaka. Det är förnedrande.

Dock var majoriteten av tjänstemännen i TRR:s undersökning nöjda med den återkoppling de fått av rekryteraren efter tester och intervju. Endast 12 procent var missnöjda. Jenny Lindahl Nyberg uppskattar att ungefär 50 procent av de företagen hon sökt jobb hos, inte återkommit med svar efter att hon skickat in sina uppgifter. 

– Grovhugget kanske en fjärdedel återkommer under rimlig tid. Sedan är det en balansgång att ligga på själv, utan att bli påstridig och besvärlig. 

Svårt att skriva personligt brev

I själva rekryteringsprocessen tyckte många i undersökningen att det svåraste momentet var att skriva det personliga brevet. Andra saker upplevs betydligt enklare, som exempelvis att hämta in referenser och skriva CV. Jenny Lindahl Nyberg upplever att hon gör sig bäst öga mot öga med en rekryterare. 

– Det är något annat att ses och få en bild över personen, jämfört med att skicka in ett test, säger hon. 

Efter några jobbvändor och flera ansökningsprocesser fick hon hjälp av sin omställningsorganisation TRR, som tipsade henne om en YH-utbildning. Nu pluggar hon till Hotell Supervisor, ett val hon inte har ångrat. 

– Jag gör praktik nu och det känns helt rätt. I juni blir jag färdig. 

1. Att de ibland inte riktigt har erfarenhet inom den bransch som du söker. 
    
2. Att de har ofantligt många rekryteringsuppdrag som de försöker lösa parallellt med ditt.
    
3. Att snabb leverans i nio fall av tio går före mångfald. Och att få följer GDPR till punkt och pricka.
    
4. Att det finns många saker en intern rekryteringsenhet kan göra som en extern rekryteringsfirma inte kan.
    
5. Att många rekryteringar till stor del går att lösa med digitala verktyg som Linkedin, Exparang med flera.
    
6. Att personlighetstester inte säger hela sanningen, och behöver kompletteras med andra verktyg för att bedöma personlighet. Det här kommer säkert att ändras i och med AI - men där är vi inte än. 
    
7. Att det ofta är juniora personer som gör merparten av själva bakgrundskollen, även på höga nivåer.

Källa: Boken ”Allt du vill veta om headhunting men aldrig vågat fråga” av Carl Schander och Filip Strömbäck.

Text: Katarina Markiewicz

Exitsamtal, avslutande samtal, avgångssamtal eller engelskans offboarding är alla benämningar på ett slags intervju där du som anställd knyter ihop säcken och tackar för den tid som varit. En chans till en snygg sorti som är mer än kaffe, tårta och tacktal.

I den bästa av världar kan det bli en strukturerad avslutningsprocess som ger utrymme att uttrycka både ris och ros till arbetsgivaren du lämnar.

Sara Hägglund är ekonomikonsult och har nyligen haft ett exitsamtal när hon slutade på sitt tidigare arbete.

– Det var jättebra och en superviktig möjlighet att förklara varför jag valde att gå vidare till ett annat jobb. Att verkligen bli lyssnad på fick mig att må bra och jag tror även att mina synpunkter på sikt gynnar företaget, eftersom personalen är den allra största tillgången, säger Sara Hägglund.

Exitsamtal feedback för arbetsgivaren

Hon framhåller vikten av att känna sig trygg med den som håller i samtalet och att dessutom få vara anonym i rapporteringen.

– Det var en förutsättning för att jag skulle kunna säga vad jag verkligen tyckte och uttrycka kritik mot organisationen på olika sätt. Men mest hade jag positiva saker att säga. Jag trivdes bra på min förra arbetsplats, men kom så småningom till en platå där jag tyckte att min inlärningskurva och utveckling stannade av. Det tog jag också upp i exitsamtalet, förklarar Sara Hägglund.

HR-konsulten Ulrika Mattsson, som driver det egna företaget People and Business, har hållit många exitsamtal på flera olika företag. Även hon framhåller anonymiteten som en viktig och given grund för ett bra exitsamtal. Ibland händer det att medarbetaren inte vågar föra fram kritik av rädsla att få negativa referenser.

– Vid ett exitsamtal förklarar jag att det som kommit fram inte förs vidare direkt. Jag samlar i stället ihop och sammanställer synpunkter från flera samtal innan jag presenterar något för organisationen. På så sätt blir eventuella trender tydliga på gruppnivå, utan att någon enskild individ hängs ut. Dessutom brukar jag skicka ut en anonymiserad enkät när jag håller samtalen inom större organisationer. I mindre sammanhang går det i allmänhet att räkna ut vem som svarat eftersom det inte är så många som slutar, då är det inte så lämpligt, säger Ulrika Mattsson.

Anonymitet - en viktig faktor

Hon råder dig som erbjuds exitsamtal att tänka efter och gå på den egna magkänslan om det känns tryggt eller inte att ge information. Och sedan göra en avvägning och fråga dig själv: Finns det några risker för mig? Vad har jag att vinna? Kan det ge dåliga referenser? Är det i så fall värt det?

– Du har ingen skyldighet att informera, men för de flesta överväger fördelarna med att dela med sig. Generellt sett mår vi människor bra av att göra våra röster hörda och känna oss inkluderade. Ett exitsamtal kan också vara en hjälp för kollegorna som blir kvar att få det bättre – om företaget lyssnar på dina synpunkter. Men framför allt är det ett sätt att vända blad och gå vidare, säger Ulrika Mattsson.

Möjlighet till reflektion och insikt

För Sara Hägglund blev samtalet också en chans att ta sig tid och reflektera över de två och ett halvt år som hon arbetat i företaget hon lämnade.

– Det gjorde att jag till fullo insåg vad mycket bra jag och min grupp har åstadkommit. Jag kände mig stolt och slutade med huvudet högt. Efter exitsamtalet känns det också lättare att komma tillbaka till min tidigare arbetsgivare, om jag i framtiden skulle vilja det.

Text: Gertrud Dahlberg