Hoppa till huvudinnehåll
Karriär

”Min mentor var som ett skyddande paraply”

Mitt Livs Chans är Sveriges största mentorprogram för arbetssökande akademiker med utländsk bakgrund. För Sakera Ahmed från Bangladesh gav mötena med mentorn henne bättre självförtroende på det första svenska jobbet.
Elisabeth Brising Publicerad 11 augusti 2022, kl 14:11
Närbild på Sakera Ahmed och Christina Bergman
"Christina sa att jag var för hård mot mig själv och påminde om att de redan vet att jag lärt mig svenska snabbt", säger Sakera Ahmed (tv) om sin mentor Christina Bergman (th). Foto: Privat/Deloitte

Sakera Ahmed från Bangladesh har läst en master i ekonomi på Stockholms universitet och jobbat åtta år som kreditanalytiker på en bank i hemlandet. Ändå var det svårt att hitta jobb efter examen.

Jag sökte många tjänster och gick på intervjuer. Men jag hade svårt att få en bild av arbetsmarknaden och lyckades inte på intervjuerna.

Som arbetslös sökte hon mentorprogrammet Mitt Livs Chans där akademiker med utländsk bakgrund får coaching av en person i samma bransch med liknande utbildning som är väletablerad på den svenska arbetsmarknaden.

Jag tänkte att det är ett bra sätt att nätverka och träffa någon inom samma intresseområde.

Nervöst börja nytt jobb på svenska

Kort därefter fick Sakera Ahmed jobb som redovisningskonsult på Klara Consulting. Hon kände sig nervös för att börja arbeta med svenska som arbetsspråk och mötena med mentorn blev ett viktigt stöd i början.

– Pratar man med en positiv människa får man energi själv. Min mentor Christina var som ett skyddande paraply. Jag var så osäker första veckan på jobbet på hur det skulle gå med svenskan. Christina sa att jag var för hård mot mig själv och påminde om att de redan vet att jag lärt mig svenska snabbt, säger Sakera Ahmed.

Mentorn Christina Bergman jobbar som managementkonsult på Deloitte. Framförallt har hon kunnat ge grundläggande tips och förklarat hur svensk jobbkultur funkar.

Jag har jobbat länge och även varit mentor till många medarbetare. Det kändes roligt att kunna bidra till samhället med min kompetens och erfarenhet. 

Bra på att lyssna 

För att vara en bra mentor eller coach behöver man kunna lyssna in vad personen behöver hjälp med och verkligen höra vad någon säger, även mellan raderna, enligt Christina Bergman.

Coaching i sin renaste form är att ställa frågor och inte ge råd, men det tycker inte jag funkar här. Man måste ge råd också, det är en balansgång, säger hon.

Christina Bergman tror det är nyttigt att som senior fastanställd förstå hur människor upplever det att komma hit, söka jobb och börja arbeta.

 Det är mycket jag tar för självklart som för andra är okänt. Vad pratar man om vid kaffemaskinen? Vad har man för klädkod på en intervju? Hur mycket frågor kan jag ställa som nyanställd?

Hur kan näringslivet bidra till integration på arbetsmarknaden?

Jag tror att det är viktigt att ha det på agendan från ledningen, att jobba aktivt både i rekrytering och i inkluderingen av medarbetare. Man är inte klar bara för att man rekryterat.

Christina Bergman tycker program som Mitt Livs Chans ligger rätt i tiden. 

Som bolag anpassar vi oss mer och mer till en internationell miljö där alla trivs och blir sitt bästa jag. Deloitte anställer mer mångkulturellt idag eftersom att vår verksamhet är global och det är också brist på talanger i Sverige, framförallt inom it och teknik.

Mentorprogrammet Mitt Livs Chans

  • Mitt Livs Chans är ett mentorprogram för personer med utländsk bakgrund som har en eftergymnasial utbildning men saknar arbete inom sitt kompetensområde.
  • Programmet ges två gånger per år, vår och höst, och drivs av sociala företaget Mitt Liv som arbetar för ökad inkludering på arbetsmarknaden
  • Mentor och adept träffas minst fyra gånger på egen hand. Utöver det träffas alla adepter och mentorer i programmet vid tre tillfällen med olika teman, där adepterna får verktyg att hantera den svenska arbetsmarknaden och möjlighet att utöka sitt professionella kontaktnät.
  • Programmet och träffarna är digitala. Deltagare kommer från hela Sverige.
Karriär

Det här irriterar när tjänstemän söker jobb

En av tre tjänstemän tycker att det är svårt att hitta relevanta tjänster när de söker jobb. Det visar en undersökning från TRR. Jenny Lindahl Nyberg från Hässleholm varit med om många märkliga rekryteringsprocesser.
Lina Björk Publicerad 4 mars 2024, kl 14:51
rekrytering
Jenny Lindahl Nyberg tycker att rekryteringsprocesser skulle kunna skötas mycket bättre. Foto/Shutterstock/privat

Det är tufft att vara mellan jobb. Och rekryteringsprocesser kan dra ut på tiden. Det visar Trygghetsrådets nya rapport om jobbsökande. Där svarar fyra av tio tjänstemän att de tycker att det tog lång tid innan processen var färdig. Jenny Lindahl Nyberg från Hässleholm bytte jobb för att komma närmare sina barn, men efter fyra år som administratör skulle företaget omorganisera och hennes tjänst försvann. 

– Det var tufft att bli arbetslös som 50-åring mitt i pandemin, säger hon. 

Jenny Lindahl

Här startar Jennys jobbsökande – och erfarenheter av rekryteringsprocesser, som många gånger gav mer att önska. Hon har varit med om IQ-tester, språktester och självskattningstester som egentligen inte haft något med hennes arbetsuppgifter att göra. 

– Jag har suttit och flyttat fyrkanter, undersökt mönster och logik. Det är långa processer och man lägger mycket tid på det, för att i slutändan kanske inte ens få ett svar tillbaka. Det är förnedrande.

Dock var majoriteten av tjänstemännen i TRR:s undersökning nöjda med den återkoppling de fått av rekryteraren efter tester och intervju. Endast 12 procent var missnöjda. Jenny Lindahl Nyberg uppskattar att ungefär 50 procent av de företagen hon sökt jobb hos, inte återkommit med svar efter att hon skickat in sina uppgifter. 

– Grovhugget kanske en fjärdedel återkommer under rimlig tid. Sedan är det en balansgång att ligga på själv, utan att bli påstridig och besvärlig. 

 

Svårt att skriva personligt brev

I själva rekryteringsprocessen tyckte många i undersökningen att det svåraste momentet var att skriva det personliga brevet. Andra saker upplevs betydligt enklare, som exempelvis att hämta in referenser och skriva CV. Jenny Lindahl Nyberg upplever att hon gör sig bäst öga mot öga med en rekryterare. 

– Det är något annat att ses och få en bild över personen, jämfört med att skicka in ett test, säger hon. 

Efter några jobbvändor och flera ansökningsprocesser fick hon hjälp av sin omställningsorganisation TRR, som tipsade henne om en YH-utbildning. Nu pluggar hon till Hotell Supervisor, ett val hon inte har ångrat. 

– Jag gör praktik nu och det känns helt rätt. I juni blir jag färdig. 

Om undersökningen

TRR är en omställningsorganisation som arbetar för företag och tjänstemän i den privata sektorn. 

Enkäten genomfördes mellan december 2023 och januari 2024.
Sammanlagt svarade 1403 personer. 

Karriär

7 saker rekryterarna inte vill att du ska veta

Snabbhet går före mångfald och personlighetstester saknar relevans. Landets rekryterare bär på många hemligheter – här är sju saker du bör veta innan du söker nytt jobb.
Publicerad 4 mars 2024, kl 06:01
En kontorsklädd man vid en dator sätter fingret för munnen och hyssjar.
Sju hemligheter rekryterare inte vill att du ska veta och fallgroparna att undvika när du söker nytt jobb. Foto: Colourbox.
  1. Att de ibland inte riktigt har erfarenhet inom den bransch som du söker. 
     
  2. Att de har ofantligt många rekryteringsuppdrag som de försöker lösa parallellt med ditt.
     
  3. Att snabb leverans i nio fall av tio går före mångfald. Och att få följer GDPR till punkt och pricka.
     
  4. Att det finns många saker en intern rekryteringsenhet kan göra som en extern rekryteringsfirma inte kan.
     
  5. Att många rekryteringar till stor del går att lösa med digitala verktyg som Linkedin, Exparang med flera.
     
  6. Att personlighetstester inte säger hela sanningen, och behöver kompletteras med andra verktyg för att bedöma personlighet. Det här kommer säkert att ändras i och med AI - men där är vi inte än. 
     
  7. Att det ofta är juniora personer som gör merparten av själva bakgrundskollen, även på höga nivåer.

Källa: Boken ”Allt du vill veta om headhunting men aldrig vågat fråga” av Carl Schander och Filip Strömbäck.

Text: Katarina Markiewicz