Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt första quiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Kan jobbet göra dig frisk?
Sambandet mellan arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivningar är nu vetenskapligt fastställt. Det visar den kunskapsöversikt som forskningsrådet Forte presenterar i dag. Men det som är riskfaktorer för psykisk ohälsa kan omvänt utgöra friskfaktorer – och bidra till psykisk hälsa i arbetslivet.
Det är ofta jobbet som orsakar de stressreaktioner och ångestsyndrom som visar sig i sjukskrivningsstatistiken. I dag utgör frånvaro på grund av psykiska diagnoser hela 40 procent av alla sjukskrivningar. Men jobbet skulle också kunna spela en mycket större roll både i att förebygga och rehabilitera den som drabbats av psykisk ohälsa.
Det visar Fortes rapport, som är en kunskapsöversikt utifrån en systematisk genomgång av internationell vetenskaplig litteratur på området och som publicerats 2000-2014.
Genom ett gott ledarskap som upplevs rättvist, stödjande och inkluderande kan chefer bidra till att höja det psykiska välbefinnandet bland de anställda; som också behöver känna att de har kontroll över sitt eget arbete, att det finns en balans mellan ansträngning och belöning, att man jobbar mot tydliga mål och att man kan känna sig trygg i sin anställning. Det är vad som i rapporten kallas ”friskfaktorer” i arbetslivet.
Typiska riskfaktorer, å andra sidan, är psykiskt ansträngande arbete, höga krav, låg kontroll, obalans mellan arbetsinsats och belöning samt rollkonflikter och bristande ledarskap. Särskilt kombinationen höga krav och otydlighet i arbetet tycks vara receptet på stressrelaterad ohälsa.
För att komma tillbaka i arbete efter en till exempel stressrelaterad sjukskrivning måste arbetsgivaren och arbetsplatsen i övrigt involveras. Det står utom allt tvivel, skriver rapportförfattarna. I övrigt går det inte att slå fast vilken åtgärd som är den mest effektiva för återgång till arbete, och inte heller vilken som är den ekonomiskt mest kostnadseffektiva. Men utan att arbetsplatsen involveras blir det väldigt svårt att komma tillbaka för den som blivit sjuk av jobbet.
Kvinnor är oftare sjukskrivna i psykisk diagnos än män, och därtill oftare en längre period. Men när män och kvinnor utsätts för samma påfrestningar i arbetslivet är reaktionerna i form av psykisk ohälsa lika mellan könen, enligt rapporten.
Forte konstaterar att forskningen på området är sparsam, trots att det är ett samhällsproblem som berör många människor på många arbetsplatser. Men den kunskap som finns borde användas mer av hälso- och sjukvård, arbetsgivare, arbetstagare, försäkringskassa, arbetsförmedling och politiker, skriver rapportförfattarna.
Psykisk ohälsa
Begreppet psykisk ohälsa används allt oftare i debatten. Sjukskrivningarna på grund av psykisk ohälsa ökar - i dag utgör de nästan varannan. I går aviserade regeringen en prioritering på arbetslivsforskning i psykisk ohälsa, i vårproppen. Kvinnor drabbas oftare än män av psykisk ohälsa.
Men vad menas med psykisk ohälsa? Det är inte lätt att säga. Gränsen mellan vardagens påfrestningar och psykisk sjukdom är ofta flytande. Ett begrepp som ofta används i internationell vetenskaplig litteratur är Common Mental Disorder, CMD.
CMD omfattar diagnoser som depression, generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom, specifika fobier, tvångssyndrom och posttraumatiskt stressyndrom.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Kaffe på anställningsintervjun – ja eller nej?
Tacka alltid ja till kaffe vid anställningsintervjun. Och vid fikastunden på jobbet. Men aldrig vid lönesamtalet. Det menar forskaren Ingegerd Sigfridsson, som djupstuderat dryckens psykologiska funktion.
Kaffet är självklart på jobbet. Så självklart att det finns anledning att fundera över de vanor och reaktioner som kaffekonsumtionen framkallar. Det menar Ingegerd Sigfridsson, som tidigare studerat ämnet i en avhandling vid Göteborgs universitet.
– Drycker är betydelsefulla i den sociala samvaron. Gör du likadant som de övriga är det en signal om att du är delaktig. Du står inte utanför, säger hon.
Väljer man till exempel att dricka vatten i stället för kaffe när man sitter vid samma bord kan någon uppfatta att du tar avstånd från den övriga gruppen.
Är det många som dricker kaffe på jobbet utan att egentligen tycka om det?
– Ja, så kan det vara. Ibland väljer vi kaffe för att det är enklast.
Ja till kaffe - en oskriven regel?
Ett tillfälle då det är klokt att tacka ja till kaffe är vid anställningsintervjuer. Ingegerd Sigfridsson har egen erfarenhet av vilka konsekvenserna kan bli av att tacka nej. När hon för många år sedan sökte ett jobb var hon mer sugen på te och avböjde därför erbjudandet om kaffe.
Den person som höll i intervjun följde dock aldrig upp med att fråga om hon i stället ville ha te och när Ingegerd senare inlett sitt arbete med avhandlingen tänkte hon att hon då och där kanske hade brutit mot en oskriven regel. Hon sökte upp den person som intervjuat henne för att få veta vilket intryck hon hade gjort.
– Han sa att han tyckte att jag verkade vara en kompromisslös person.
Ingegerd Sigfridsson fick ändå jobbet och hon tror inte att det är särskilt vanligt att folk nekas anställning på grund av sina kaffevanor.
– Det vore i så fall mycket illa. Men visst kan det bli problem om man ställer sig för mycket på sidan. Då kan man bli betraktad som lite motvalls, eller i värsta fall som en glädjedödare.
Ett lönesamtal är ett möte mellan två motparter och då ska man inte ens ha en kopp kaffe gemensamt
I dag har Ingegerd Sigfridsson lämnat forskningen och arbetar som systemförvaltare på Göteborgs universitet. Intresset för drycker i den sociala samvaron finns kvar och det hon ser i vardagen tyder på att många av hennes iakttagelser, som byggde på intervjuer med ett 40-tal personer, gäller även i dag.
Är det något jobbsammanhang när det ändå kan vara bra att tacka nej till kaffe?
– Dricker man kaffe under lönesamtalet kan det ge en signal om att man är överens, även om man inte är det. Ett lönesamtal är ett möte mellan två motparter och då ska man inte ha någonting gemensamt, inte ens en kopp kaffe, säger Ingegerd Sigfridsson.
Kaffe i Sverige: 58 000 koppar per person
Sverige hör till de länder i världen med högst kaffekonsumtion per capita. Exakt hur hög är svårt att slå fast då olika källor ger olika uppgifter, men enligt webbplatsen cafely.com beräknas den genomsnittlige svensken hinna dricka 58 612 koppar kaffe under sin livstid.
Kaffe är ett av de livsmedel som ökat mest i pris de senaste åren. Siffror från SCB visar att kaffepriset i Sverige var 17,1 procent högre i december 2024 jämfört med samma månad 2023.
