Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Arbetsgivarna om strejkhotet: ”De tar i med stora släggan”

Arbetsgivarna blev tagna på sängen av fackens breda strejkvarsel. Det säger Maria Möller, chef för arbetsgivarsamverkan på Almega.
– Fackförbunden valde att kasta igen dörren i ansiktet på förhandlarna.
Noa Söderberg, David Österberg Publicerad
Martin Wästfelt, Unionen och Maria Möller, Almega.
Almega, som samlar arbetsgivare och företag inom branscher som utbildning, konsult och bilprovning, säger att strejkvarslet från Unionen och Sveriges Ingenjörer kom som en chock. Konflikten handlar om löneökningar, arbetstidsförkortning övertidsersättning för deltidsanställda. Om strejken bryter ut omfattas tjänstemän på bland annat WSP, Sweco och Handelshögskolans chefsutbildning. Foto: Gustav Kaiser.

Unionen och Sveriges Ingenjörer har varslat om tjänstemannastrejk på elva bolag runt om i Sverige – från Handelshögskolan till bilprovningen. Totalt omfattas 4500 Unionen-medlemmar. 23 april läggs arbetet ned om inget avtal har nåtts.

Konflikten gäller arbetstidsförkortning, övertidsersättning och löneökningar. Samtliga påverkade arbetsgivare företräds av organisationen Almega. Kollektivavtalen löpte ut 31 mars, men Maria Möller, chef för arbetsgivarsamverkan, säger trots det att varslet kom som en chock.

– Vi blev lite tagna på sängen, faktiskt. Vår bedömning är att vi ändå satt i konstruktiva dialoger på respektive avtalsområde, där man försökt hitta branschanpassade lösningar på väldigt stora, kniviga frågor. Men någonting hände och fackförbunden valde att kasta igen dörren i ansiktet på förhandlarna.

Arbetsgivarna: De vill klumpa ihop flera branscher

Möller säger att varslets breda omfattning är ”jätteallvarligt” och att facken vill klumpa ihop branscher som har olika förutsättningar.

Maria Möller, chef för arbetsgivarsamverkan på Almega.
Maria Möller Foto: Gustav Kaiser

– Jag tycker också att det är olyckligt att man tar i med stora släggan omedelbart. I stället för att börja med mildare varianter som man kanske ändå brukar göra. Alltså någon typ av övertidsblockad eller vad det nu skulle kunna vara.

Hon säger att Almega ännu inte har någon fullständig bild av vad strejken skulle få för följder om den bryter ut.

– Det är ju relativt stora företag, som du ser på listan.

Bråket om arbetstidsförkortning

Enligt Möller har arbetstidsförkortning varit den stora tvistefrågan i förhandlingarna, följt av frågan om övertidsersättning för deltidsanställda. 

Facken har argumenterat för att Almega borde kunna avtala om samma sak som andra arbetsgivare redan har gjort, bland annat inom industrin och IT-branschen. Möller vänder sig mot det.

– Arbetstidsförkortning är ju betydligt mer kostsamt för tjänstesektorn utifrån att man faktiskt säljer tid på ett annat sätt.

Hur nära är ni ett avtal nu?

– I går kväll hade jag en förhoppning om att vi skulle kunna träffa avtal den närmaste tiden. Men nu verkar det ju inte som att facket delar den bilden riktigt. Frågan får ställas till dem. Men jag hoppas att de har en ambition att vi ska hitta lösningar innan konflikten ska bryta ut i alla fall.

Facket: ”Strejk är en del av systemet”

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, delar bilden av vilka frågor som försvårat förhandlingarna.

– Arbetstidsförkortning och övertidsersättning för deltidsanställda. De frågorna har vi löst inom industrin och inom IT och Telekom. Men Almega vägrar att möta oss på ett sätt som vi tycker är i överensstämmelse med vad andra motparter har gjort.

Men arbetstidsförkortning och mertidsersättning ingår väl inte i märket?

– Märket handlar om kostnad och nivå. Och kostnaden för exempelvis en dags arbetstidsförkortning räknas ju av från märkets 6,4 procent. Exakt hur frågorna ska lösas är inte en del av märket, men för oss är det vägledande att vi har kommit överens om nya avtal för uppemot 200 000 medlemmar som innehåller arbetstidsförkortning och övertidsersättning för deltidsanställda.

Almega anser att arbetstidsförkortning är mycket dyrare för tjänsteföretag än industriföretag. Håller du med?

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

– Absolut inte. Det är en vanföreställning att all industri är tillverkningsindustri. Det finns företag inom Industriavtalet som är rena tjänsteföretag. Och även inom tillverkningsindustrin är det nu lika många tjänstemän som arbetare i den direkta produktionen.

Kan ni tänka er branschspecifika lösningar när det gäller arbetstidsförkortning?

– Våra lösningar för arbetstidsförkortning ser redan i dag lite olika ut, så det är vi inte avvisande till. Men Almega har varit helt avvisande till att möta oss i den här frågan. Även om de inte tycker om arbetstidsförkortning måste de acceptera den och sedan kan vi komma överens om andra saker som de tycker är viktiga och som vi tycker är principiellt besvärliga.

Almega anser att förhandlingarna var konstruktiva och att det var ni som drog er ur. Håller du med?

– Nej. Vi har hållit på länge och vridit och vänt på en mängd olika frågor. Men när de vägrar att komma överens på motsvarande nivå som vi har gjort med TechSverige, TechAlliance och andra, då landar vi i att det är lika bra att stranda förhandlingarna. Vi har lagt ner enormt mycket förhandlingstid, men ibland kommer man till vägs ände.

Hur troligt är det att det blir strejk?

– Vi strävar efter en förhandlingslösning, men strejk är en del av kollektivavtalssystemet. Vi får se hur det går i medlingen, men vi är förberedda och rustade för strejk. Vi får se vad som händer.

Nu tar medlarna över

När ett fackförbund varslar om konflikt sker de fortsatta förhandlingarna genom medlare. De utses av den statliga myndigheten Medlingsinstitutet. Medlare i denna konflikt är:

  • Anders Ferbe, tidigare ordförande i IF Metall 
  • Göran Gräslund, tidigare generaldirektör på Datainspektionen
  • Anna Falck, tidigare förhandlingschef på Arbetsgivarverket

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Almegas agerande om arbetstider är ”förjävligt”

”För jävligt”. Det anser Unionens klubbordförande på SVT, Maria Nassikas, om Almegas rådgivning till företagen som man själv kallar det. Facket anser att det är ren uppmaning att bryta något man var överens om.
Sandra Lund Publicerad 9 oktober 2025, kl 10:20
En delad bild med Maria Nassikas till vänster i svart tröja och svarta glasögon, till höger Marcus Lindström i skägg grå kavaj och röd slips
Maria Nassikas är Unionens klubbordförande på SVT, och Marcus Lindström är biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega. Foto: Privat/Almega.

Den stora stridsfrågan för tjänstemännen under avtalsrörelsen var inte löner, utan arbetstid.

Unionen varslade till och med om strejk på flera bolag i våras, bland annat på SVT. 

Strejken blåstes av, och de centrala kollektivavtal som till slut slöts med Almega innehöll en arbetstidsförkortning på en arbetsdag per år från och med 2026.

Nu har Almega hållit i en rad webbinarier för sina medlemmar –  arbetsgivare inom den privata tjänstesektorn. 

Där tas förkortningen av arbetstid upp, och sägs även att arbetsgivare kan dra in andra arbetstidsförkortningar som finns, något Arbetet var först med att rapportera om.

Unionen på SVT: Förjävligt

Det är förjävligt. Först betalar man för det i avtalsrörelsen, så blir man av med det senare någon annanstans. Det är upprörande, säger Maria Nassikas, som är Unionens klubbordförande på SVT.

Just på SVT har man till exempel permissionsdagar när någon nära anhörig dött, vid flytt och när man fyller 50. Dagar som ligger i riskzonen när en dag per år införs. 

Att permissionsdagar kan bli föremål för ändringar är något som Marcus Lindström, biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega, bekräftar. Han tar en liknelse som exempel.

Om ett företag genom en lokal överenskommelse erbjuder 3 000 kronor i friskvårdsbidrag och facken därefter centralt förhandlar att det ska vara 3 000 kronor så blir det ju inte 6 000 kronor, säger han.

Unionen: Dumt och olämpligt

Enligt Marcus Lindström vill arbetsgivarna göra rätt, och därför har Almega valt att ge löpande stöd och råd.

Ett ordval Unionen inte håller med om.

– Det är snarare en uppmaning än neutral rådgivning vilket är dumt och olämpligt. Att som en konsekvens av den kollektivavtalade arbetstidsförkortningen göra vad man kan för att dra in andra förmåner relaterade till arbetstid, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.

Hur vet ni det?

– Våra förtroendevalda berättar att Almegas medlemsföretag fått en uppmaning. Vi tycker också, när vi själva läser deras information, att det andas rekommendation.

”Arbetstid är svåraste frågan”

Arbetstider är en fråga som kan avtalas fram på olika nivåer. Centralt, för branscher, på en arbetsplats och ibland även bara muntligt mellan chef och medarbetare.

– Vi rustar nu våra förtroendevalda att förhandla i varje fråga som rör arbetstid. Det kan bli svårt, då det ibland handlar om att hitta 30 år gamla protokoll. Det kommer bli mycket bevisfrågor, säger Martin Wästfelt.

Kunde ni ha förutsett det här?
Det är och har länge varit den svåraste frågan. Vi såg att det här kan trigga. Men vi har betalat för arbetstidsförkortningen, den blir ingen merkostnad för arbetsgivare.

– Och våra medlemmar ville ha kortare arbetstid, så det är massor av överväganden i en sådan svår fråga med så stort arbetsgivarmotstånd. Men det finns ingen annan variant på arbetstidsförkortning som skulle eliminera de här problemen.