Generellt sett är det fördelaktigt för hälsan att vara anställd. Arbete förbättrar generella mentala funktioner och anställningen ger trygghet och förutsägbarhet. Men när det kommer till psykisk stress och ohälsa blir jobbet allt oftare inte din bästa vän.
Många av riskfaktorerna i arbetslivet kan också omvandlas till friskfaktorer, omständigheter som främjar den psykiska hälsan och motverkar den skadliga stressen. Forskningsinstitutet Forte har gått igenom ett stort antal svenska och internationella vetenskapliga studier och kristalliserat fram ett antal tydliga friskfaktorer i arbetslivet. Här är några av dem:
- Ledarskap! Positiva, engagerande, tillgängliga och rättvisa arbetsledare är det mest kritiska för att skapa en sund arbetsmiljö som motverkar stress och psykisk ohälsa.
- Medinflytande, delaktiget. Ge arbetstagare inflytande över beslut som rör hens arbetssituation, genom facklig samverkan eller andra processer. Ta medarbetare på allvar!
- Autonomi/empowerment. Att själv ha kontroll över sitt eget arbete och viss frihet i hur man tar sig an sina arbetsuppgifter är viktigt för självkänslan, för arbetsglädjen, för hälsan.
- Positivt, socialt klimat. Att trivas med chefer och kollegor kan göra hela arbetsdagen.
- Utveckling, fortbildning. Motverka stagnation på alla nivåer. Utveckla, istället för att byta ut!
- Utvecklad kommunikation. Konstruktiv feedback och erkännande för insatser behövs. Alltid.
- Tydlig rollfördelning. Att veta vad som förväntas av var och en för att nå tydliga mål, är en typisk friskfaktor. Lägg pusslet!
- Adekvat bemanning. För många är det svårt att låta bli att vara duktiga och ta på sig lite mer än de borde men det är inte rimligt att en person ska göra tre personers jobb. Även att vara för många för jobbet som ska göras kan vara en riskfaktor. Bemanna rätt!
- Vettiga belöningssystem. Belöning som inte hänger ihop med ansträngning eller komplexitet i arbetsinsatsen kan upplevas stötande och vara en riskfaktor för psykisk ohälsa. Omvänt kan ett fungerande belöningssystem vara en friskfaktor.
- Administrativt eller socialt stöd i arbetet, vilket för tjänstemannen ofta innebär en bra digital arbetsmiljö med system som är användarvänliga och anpassade till verksamheten.
- Anställningstrygghet. Det där med att flexibilitet skulle vara mer eftertraktat än trygghet i arbetslivet bland unga – sorry, det är en myt. Att kunna vila i förvissningen att man får komma tillbaka till jobbet i morgon också är en skyddsfaktor mot oro och depression.
Vad är psykisk hälsa?
Vanligtvis beskrivs psykisk hälsa som avsaknaden av psykisk ohälsa.
Den amerikanske psykologen/sociologen Corey Keyes har definierat begreppet psykisk hälsa som ”ett komplett tillstånd då individen är fri från psykisk ohälsa, utvecklas och mår bra (flourishing), med höga nivåer av emotionellt, psykologiskt och socialt välbefinnande.” Psykisk hälsa ska enligt Keyes också vara ett symptom på hedoni, det vill säga upprymdhet och hög förmåga att njuta.
FN-organet WHO har också definierat psykisk hälsa som innefattande ”subjektivt välbefinnande, upplevd duglighet, autonomi, kompetens och upplevelsen av att ha förmåga att kunna förverkliga sin intellektuella och emotionella potential.”
