Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Så kan mobbning stoppas

Mobbning på jobbet är ett växande och komplicerat problem. Men enligt psykoterapeuten Kristina Östberg går det att stoppa – om man är ute i god tid.
Publicerad
Man sitter med nedböjt huvud vid sitt skrivbord medan kollegor viskar i bakgrunden.
Det finns myter om vem som drabbas men forskning visar att vem som helst kan blir mobbad, man måste inte ha någon speciell personlighet, säger Kristina Östberg. Foto: Colourbox

Rikard blir avbruten på mötena, Jenny blir inte tillfrågad om att följa med på lunch och hela arbetsgruppen skrattar när Emma uttalar sig. Det här är tre exempel på osynliggörande och förlöjligande. Om det sker återkommande handlar det definitivt om mobbning.

Mellan 2011 och 2015 ökade anmälningarna av arbetssjukdom på grund av organisatoriska och sociala faktorer med 77 procent visar statistik från Arbetsmiljöverket. Men det går att få bukt med, anser Kristina Östberg, organisationskonsult, leg psykoterapeut och författare till ”Mobbning på arbetsplatsen, handbok i konsten att slå tillbaka”.

Hon har arbetat i över 25 år med personalfrågor och är från början personalvetare. Tidigare såg hon mobbning mer som ett problem i en grupp. Nu betraktar hon det dessutom som ett individproblem - hos mobbaren.

– Det viktigaste är att förstå att fenomenet över huvud taget existerar, säger Kristina. Mobbning har länge varit osynligt. Man tänker att det inte existerar i ett så fint land som Sverige.

Men faktum är att en av tio har blivit utsatt för kränkande särbehandling, i hälften av fallen är det dessutom chefen som mobbar.

– Vi har traditionen att samarbeta. Därför vill man gärna tro att mobbning är en konflikt mellan två personer med lika makt. ”Hur retade du upp Emil?” kan någon säga till den mobbade. Ungefär som man på samma sätt förr misstänkte att det var kvinnan som retat upp mannen om hon blev utsatt för misshandel.

Kristina Östberg definierar mobbning som att man behandlar någon illa, och att denne då hamnar i underläge. Det handlar om makt, att mobbaren vill skaffa sig så mycket makt som det bara går. Kristina Östberg önskar att man kallade det för vad det är: trakasserier. Då kan man nämligen polisanmäla. Samma sak gäller kränkande särbehandling.

En svårighet med att stoppa mobbning är enligt henne att det många gånger är subtilt samt att det sker stegvis.

– Aktören, som jag egentligen skulle vilja kalla mobbaren, vill utvidga sin makt och bestämmer sig för att utsätta någon för olika härskartekniker. Det finns myter om vem som drabbas men forskning visar att vem som helst kan blir mobbad, man måste inte ha någon speciell personlighet, säger Kristina Östberg.

Hon påpekar att man inte ska förväxla kritik för dåligt utfört arbete med mobbning. Det måste man kunna ta.

– Ibland förmedlas berättigad kritik på ett dåligt sätt. Sker det någon enstaka gång är det inte trakasserier, säger hon.

Hon ger i förbifarten sitt bästa tips på hur man hanterar kritik: ”Erkänn för dig själv att du inte gjorde jobbet så bra. Då rinner det av dig. Det är ett sätt att ta eget ansvar.”

Mobbaren vill utvidga sin makt och bestämmer sig för att utsätta någon för härskartekniker

I mobbningens första fas, den fysiska, blir den utsatte exempelvis osynliggjord eller förlöjligad på möten. Många ignorerar de här signalerna. Det är skamfyllt att bli utsatt och många vill inte inse att det faktiskt är riktat mot en själv.

Nästa steg beskriver Kristina Östberg som den verbala fasen. Då testar mobbaren olika varianter och säger saker som ”Du har ju själv sagt att du inte var bra på det där” eller ”Det där vill du ju inte göra” när man fråntas arbetsuppgifter. Mobbaren är ute efter att den mobbade ska tappa fattningen.

– Det ska man inte göra. Det är inte lätt, men prova att markera gentemot mobbaren genom att till exempel säga ”Det där var inte schyst sagt” eller ”Det lät inte snällt”. Om man har svårt att säga ifrån kan man öva hemma, och hitta fraser som passar en själv, säger hon.

I bästa fall går det att vända mobbningen och hela arbetsmiljön redan i den här fasen.

Grupputsötningsfasen är den sista. Då beskriver Kristina arbetsmiljön som ”förvriden”. I det stadiet mobbas personen ut av kollegorna som en ren överlevnadsstrategi. Ingen tar parti för den mobbade. Den som gör det blir själv utsatt. Det är viktigt att tänka på för HR, facket och organisationskonsulter.

– Om chefen i det här läget försöker lösa mobbningen med ren konflikthantering så cementeras den bara. Det kan vara bättre att säga upp sig. Helst ska man då försöka sluta ett avtal med arbetsgivaren, säger hon.

– När kostnaderna blir tydligare så bedömer jag att detta kommer att tas på större allvar. Den utsatte betalar med sin hälsa och minskad tillit till sina medmänniskor, det är ett mycket högt pris. Den dagen arbetsgivaren får stå för sina kostnader så kommer något att ändras. Så tills trakasserier kriminaliseras så anser jag att den som är utsatt ska få ett ordentligt avgångsvederlag med sig. Ett år minst, gärna mer. Den utsatte kan ofta inte söka jobb direkt utan behöver vila och rehabiliteras. Där kan facket bidra med att förhandla fram ett bra avgångsvederlag.

Stoppa mobbingen är arbetsgivarens ansvar

Sedan Arbetsmiljöverkets nya föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö infördes förra året (AFS 2015:4) ställs högre krav på arbetsgivaren när det gäller psykisk arbetsmiljö. Kränkande särbehandling och mobbing är exempelvis arbetsgivarens ansvar att stoppa. Att komma till rätta med arbetsbelastning, stress, hot och våld har arbetsgivaren nu också ett utökat ansvar för.

Cajsa Högberg

Kristina Östbergs anti-mobbningråd till …

… den drabbade:

  • Säg ifrån på ett tidigt stadium. Om du blir avbruten eller blir ignorerad, säg till exempel ”Låt mig få prata klart”.
  • Om gränssättningen inte lyckas, skuldbelägg inte dig själv. Mobbingen är inte den mobbades fel.
  • Om mobbaren skäller på dig, gå därifrån eller säg något neutralt som ”Du verkar vara stressad”. Gå inte till motattack, det slår bara tillbaka på dig själv. Mobbaren vill väcka reaktioner.
  • Vi har alla ömma punkter. Om du lär känna dina blir du inte lika sårbar.
  • Om mobbingen fortsätter, börja föra anteckningar och bena ut vad som händer.
  • Vänd dig till chefen, om det inte är hen som mobbar, alternativt till chefens chef, samt till HR- avdelningen eller facket.
  • Fundera över om du verkligen vill vara på den här arbetsplatsen? Om du vill sluta, försök få till ett avgångsavtal.

… chefen:

  • Våga se att det handlar om mobbing och att mobbing handlar om makt.
  • Ställ dig frågan vem som är mobbaren? Är det kanske du?
  • Betrakta inte mobbingen som en konflikt mellan två parter.
  • Betrakta inte mobbingen som den mobbades fel.
  • Låt dig inte luras av att en medarbetare är ”duktig”, hen kan ändå vara en mobbare.

… kollegan:

  • När det uppstår skitsnack, var tydlig och säg att du inte vill prata så om andra.
  • Prata ihop dig med två tre kolleger, då har eventuella protester större effekt.
  • Se upp med att bli medlöpare; chefer som mobbar försöker ofta få med sig andra.
  • Om du är nyanställd och ser att någon är mobbad, väck frågan. Säg till exempel: ”Hur ser du på stämningen i gruppen?”
  • Se upp med den föreställningen att det inter är så konstigt att den som avviker blir mobbad. Forskning visar att vem som helst kan bli mobbad.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Så bemöter du en foliehatt på jobbet

Ledningen är ond, alla är emot mig, min chef motarbetar mig. Konspirationsteorier kan frodas i det lilla och det stora. Så motverkar du dem, enligt folkbildaren och ufo-experten Clas Svahn.
Lina Björk Publicerad 6 oktober 2025, kl 06:01
Foliehattar och Clas Svahn. Så sprids konspirationsteorier på arbetsplatsen – och så kan du som chef eller kollega förebygga dem, enligt experten Clas Svahn.
Har du kollegor som är övertygade om att chefen är en ondsint rymdvarelse och ledningsgruppen egentligen bara är ute efter att sätta dit de anställda? Konspirationsteorier gror där maktlöshet slagit rot. Men det finns saker att göra, säger folkbildaren Clas Svahn. Foto: Shutterstock/Stefan Svensson

En konspirationsteori är just en teori, men har en förmåga att sprida sig. Indicier görs till bevis och något påstås vara sant, för att vi inte vet säkert att det är falskt.  Hos vissa blir bristen på information ett tecken på att konspirationen faktiskt existerar. Även på jobbet kan myter och teorier få fart. 

Varför uppstår konspirationsteorier på arbetsplatsen?

– Konspirationsteorier skapas för att det finns ett underskott av det man vill veta. Ofta beror det på att exempelvis ledningen inte berättar allt de vet och då skapas en alternativ bild. Även om man försöker rätta till felet i efterhand så hjälper det inte. Då har man skapat en misstanke och människor tror att det som berättats är ytterligare en dimridå, säger Clas Svahn.  

Finns det ett behov av konspirationsteorier på jobbet för att skapa gemenskap? 

– Det finns alltid ett behov av att vara som alla andra och höra till en grupp. Men de bubblorna som skapas av detta är inte av godo. När jag jobbade som skyddsombud så träffade jag anställda som hävdade att de hade ledningen emot sig. Det berodde oftast på att de inte hade tillgång till ledningens öra. Det fanns ingen som såg dem eller lyssnade. Det skapades ett vi och dem, en yttre fiende. Det gav en känsla av gemenskap men orsakade också polarisering mellan grupper. 

Vilka medarbetare är mest sårbara för konspirationer?

Kan mina kollegor ha egenskaper som gör dem mer sårbara för konspirationsteorier? 

– Ja, människor som upplever sig maktlösa, som inte blir lyssnade på eller sedda har större benägenhet att fastna i alternativ information. Som chef och ledare är det viktigt att skapa aktiviteter som svetsar samman gruppen. Att vara en närvarande och omtänksam ledare är väl investerad tid. 

Hur ska jag bemöta en foliehatt till kollega?

– Det är tufft. De som är mest förlorade i konspirationsteorier är svåra att rubba. Jag träffade en kvinna som trodde att jorden var platt för några månader sedan. Ingenting jag sa bet på hennes övertygelse, det var bara ytterligare bevis för att allt var en stor sammansvärjning. Fakta är sällan lösningen, däremot om man kan visa andra ”plattjordare” som erkänt att de haft fel, kan det få effekt. 

Så kan chefer och kollegor bemöta konspirationsteorier

Hur kan en arbetsplats motverka konspirationsteorier?

– Var transparent och informera om förändringar. Och som ledning – var närvarande och tillgängliga. När jag växte upp gick det att få tag på Olof Palme på telefon. Ska man få tag på ett företag i dag hamnar man i bästa fall hos en pressavdelning, i värsta fall hos en AI-styrd chatt. Samhället har blivit mer stängt i dag och när det inte går att få tag på dem som sitter på svaren beger man sig någon annanstans. Konspirationsteorier är den maktlösas sätt att hantera situationen.