Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Chef med dålig koll på arbetsmiljö?

Är du chef med dålig koll på ditt arbetsmiljöansvar? Du är inte ensam. Många chefer saknar tillräcklig kunskap om vad som gäller. Från och med den 31 mars gäller nya regler som ska göra ansvaret tydligare. Men det är arbetsgivare och inte chefer som bär ansvaret.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Många chefer saknar tillräcklig kunskap och tid för att mäkta med sitt arbetsmiljöansvar. Colourbox

Den nya arbetsmiljöföreskriften som snart träder i kraft innebär att arbetsgivares ansvar över för hög arbetsbelastning, slitsamma arbetstider och kränkande särbehandling blir tydligare.

Läs mer: Nya regler om psykosocial arbetsmiljö 

Arbetsgivare ska till exempel se till att arbetstiden inte leder till ohälsa hos anställda på grund av långa pass, skiftarbete, övertidsarbete eller att man är tillgänglig efter arbetsdagens slut.

– Frågan om tillgänglighet är väldigt relevant för våra medlemar så vi är jätteglada över att arbetsgivarens ansvar blir mer tydligt, säger Daniel Gullstrand, utredare på Unionen.

När Daniel Gullstrand föreläser om den nya föreskriften för Unionens chefsmedlemmar märker han att det finns en stor okunskap. Trots att arbetsgivaren ska se till att chefer med arbetsmiljöansvar har såväl rätt kunskap som resurser har de flesta chefer aldrig fått någon utbildning.

– Det är väl utmärkt att ta tillfället i akt och utbilda chefer nu när den nya föreskriften införs.

Han är dock noga med att poängtera att den nya föreskriften inte innebär att du som chef får ett större ansvar, utan att arbetsmiljön är arbetsgivarens ansvar. Däremot skärps kraven på arbetsgivarna i och med att deras ansvar preciseras.

– Jag tycker det är fel att få chefer att tro att det är de som bryter mot lagen om de inte kan det här, det skapar extra negativ stress.

För att kunna ta ditt arbetsmiljöansvar som chef är det viktigt att du har rätt förutsättningar och ett rimligt antal underställda. Arbetsmiljölagen gäller alla anställda – även chefer – och som chef måste du ha möjlighet att sätta ner foten. Samtidigt har du ett ansvar att påtala brister i arbetsmiljön uppåt i organisationen.

Du har säkert läst om chefer som åtalas efter olycksfall på jobbet. Även om arbetsmiljöansvaret alltid ligger på arbetsgivaren kan en chef, som tilldelats arbetsmiljöansvar, straffas om någon blir skadad, sjuk, utsätts för allvarlig fara eller i värsta fall avlider. Trots att arbetsgivaren har delegerat arbetsmiljöansvaret till en chef är det dock inte säkert att det är chefen som döms, utan det är en sak för domstolen att avgöra och kan till exempel handla om vilka resurser chefen haft att ta sitt ansvar.

Enligt Daniel Gullstrand har många av Unionens medlemmar en otydlig arbetsbeskrivning samtidigt som de tar mycket ansvar. Är arbetsuppgifterna dessutom knutna till en särskild person är risken stor att man tar hem jobb efter arbetsdagens slut eller när man är sjuk.

För att undvika att anställda jobbar för mycket eller blir stressad över ovissheten om vad som förväntas av dem kan det vara bra att ta fram en tydlig arbetsbeskrivning, vilket man som anställda har rätt till enligt arbetsmiljöföreskriften.

Tips!

  • Delegera – se till att du har tid att ta dig an ditt arbetsmiljöansvar.
  • Ta fram en policy – t.ex. en tillgänglighetspolicy över hur och när man bäst kontaktar varandra utanför arbetstid.
  • Involvera dina medarbetare – anställda ska känna till och ha möjlighet att delta i arbetsmiljöarbetet.

 

TÄNK PÅ!

  • Det är arbetsgivaren ansvar att fördela arbetsmiljöansvaret på dig som chef samt att utbilda och ge dig rätt resurser för att kunna ta det ansvaret.
  • Om du som chef bryter mot arbetsmiljölagen och någon blir skadad, sjuk eller dör kan det blir fråga om en brottsutredning. Men även om du har tilldelats arbetsmiljöansvar är det inte säkert att det är du som har straffansvar.
  • Har du dålig koll på hur ditt ansvar se ut? Ta upp det med din arbetsgivare och tala om att du har rätt till relevant utbildning.
  • Föreskriften säger att arbetsgivare ska ha mål för verksamhetens arbetsmiljö som ska främja hälsa. Det kan vara både kvantitativa och kvalitativa mål, men det de ska gå att följa upp.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Läkare utan gränser: Vi har ansvar för kollegorna i Gaza

Två år av hat och hot och hemska vittnesmål. Anställda på Läkare utan gränser i Sverige har aldrig tidigare haft det så tufft som under katastrofen i Gaza. Samtidigt dör deras kollegor i Gaza.
Johanna Rovira Publicerad 4 november 2025, kl 06:01
Tre medarbetare på Läkare utan gränser
Jonathan Bryskhe, Mia Hejdenberg och Linnea Carlsson Pettersson på Läkare utan gränser Sverige vittnar om två supertuffa år på grund av katastrofen i Gaza. Foto: Anders G Warne

En morgon i början av oktober stod ett gäng anställda vid Läkare utan gränser och väntade på bussen i en zon i Gaza som av Israel pekats ut som säker. Samtliga bar västar som visade att de var humanitär medicinsk personal. Trots det blev de beskjutna av israeliska styrkor. En dog omedelbart, en annan några dagar senare. Flera andra skadades allvarligt. 

– Det var vår fjortonde och vår femtonde kollega som fått sätta livet till i Gaza, säger Linnea Carlsson Pettersson, sociala mediespecialist på Läkare utan gränser Stockholm, men också huvudskyddsombud. 

– De var på väg till jobbet för att rädda liv och blev av med sina egna. 

Ett annat gäng anställda har samlats i en betydligt tryggare del av världen, konferensrummet Islamabad på Läkare utan gränsers kontor i Liljeholmen. De är här för att summera de senaste två åren och berätta om sin arbetsmiljö. 

Förutom Linnea Carlsson Pettersson, som också är huvudskyddsombud är där klubbordföranden Mia Hejdenberg, medicinsk humanitär rådgivare och Jonathan Bryskhe, enhetschef på kommunikationsavdelningen. 

– Vi är vana att jobba med kriser, men Gaza har tagit saker till en annan nivå. Dels handlar det om intensiteten - det har pågått längre än någon annan katastrof. Men också den starka polariseringen i Palestinafrågan som saknar motstycke, säger Mia Hejdenberg.

Grova påhopp i Gaza-inlägg

Att sprida vittnesmål om det teamen på plats upplever hör till organisationens viktigaste arbetsuppgifter. Flertalet av Gaza-inläggen på sociala medier får hundratals kommentarer, majoriteten kritiska. Ofta grova påhopp. Inte sällan rasistiska. 

– Från dag ett har vi fått kritik från folk som anser vi är vidriga för att vi ger sjukvård till människor som inte har någonstans att ta vägen, säger Jonathan Bryskhe.   

– Vi tycker ju att alla i hela världen borde stötta oss, men man får tycka olika. Men när man börjar kränka folk, där går gränsen, säger Mia Hejdenberg. 

Hon har fått sin beskärda del kränkningar och hat. Eftersom journalister inte släpps in i Gaza har Läkare utan gränser hamnat i fokus. Mia Hejdenberg har i sin roll figurerat mycket på tv och reaktionerna efteråt låter inte vänta på sig. 

– Det har varit alltifrån beröm till ord som jag helst inte vill uttala. Mig veterligen har vi aldrig tagit emot direkta hot, säger Mia Hejdenberg, men citerar i nästa andetag ett meddelande hon fått som utförligt beskriver vad avsändaren anser om henne och ska göra med henne när han väl hittar henne.

Är inte det ett hot? 

– Jo, kanske, men det har kommit på mina privata kanaler, säger Mia Hejdenberg, till synes obekymrad.   

– Vi som jobbar här har blivit lite avtrubbade. Vi nås av så ofattbara vittnesmål att man knappt kan tro dem, säger Jonathan Bryskhe och Linnea Carlsson Pettersson håller med: 

– Jag kan faktiskt bli rädd för mig själv. Det som påverkade mig starkt i början har nästan blivit vardag. Det är en skrämmande insikt.  

Kollegor i Gaza dödas

Fast det är inte de horribla vittnesmålen eller den obevekliga kritiken som utgör den största påfrestningen för teamet, utan det faktum att deras kollegor på plats i Gaza lider och dödas. Den vetskapen finns det ingen chans att vifta bort. 

– Vi har ansvar för våra kollegor i Gaza, det är en otrolig psykisk press att veta hur de har det, säger Jonathan Bryskhe. 

– De kan inte ta sig därifrån. Vi har kollegor som ägnar dygnets lediga timmar med att jaga mat till sina barn.  Ett par kollegor har dött i samband med matleverenser, säger Mia Hejdenberg. 

Teamet i Gaza ständigt i centrum

Kollegorna i Gaza är ständigt i centrum för Läkare utan gränser Stockholm. Men det är kollegorna i teamet och lagandan som fått trion att inte gå sönder under de senaste två åren. 

– Hade jag varit ensam hade jag kraschat på en gång.  Men vi har ett starkt team, vi stöttar varandra till 100 procent, säger Jonathan Bryskhe. 

– Vi har en tillåtande miljö. Vi kan säga ”Jag orkar inte mer, jag måste ta ett steg tillbaka”. Alla respekterar det, säger Mia Hejdenberg. 

Det finns också tydliga regler och strikta gränser för hur mycket man får jobba och man har ändrat rutinerna för hur inläggen på sociala medier modereras. 

Personalen har fått psykosocialt stöd tidigare och nu sneglar man på brandkåren för att se om deras modell med kamratstöd för att bearbeta trauman kan vara något att ta efter. Allt kan bli bättre. Det finns flera förslag på önskelistan. 

”Önskar att Meta tog ansvar”

– Jag önskar att Meta tog ansvar. Jag är innerligt trött på att arbeta med en plattform som väljer att tillåta desinformation och påhopp bortom vad man skulle acceptera i ett offentligt samtal. Det driver på en utveckling i samhället som är otroligt farlig, säger Jonathan Bryskhe. 

– Min önskan är mer tid. Vi får otroligt många vittnesmål och vårt jobb är att få ut även rösterna från andra platser än Gaza. Vi arbetar trots allt i 74 andra länder, säger Linnea Carlsson Petterson. 

Fred står så klart också på önskelistan och knappt en vecka efter intervjun ser det ut som att det kanske, kanske finns en liten chans till det. 

– Vapenvilan ger naturligtvis andrum för människor som levt i ständig rädsla – men efter två år av krig är behoven i Gaza enorma, och vi måste snabbt få in mer humanitär hjälp för att lindra det värsta, säger Mia Hejdenberg. 

Vad är läkare utan gränser?

  • Médecins Sans Frontieres (MFS grundades i Frankrike av en grupp journalister och läkare. MFS arbetar för närvarande i 75 länder.
     
  • Läkare utan gränser i Sverige jobbar med insamling, rekrytering,  kommunikation och visst stöd till den operativa verksamheten.
     
  • I Stockholm finns runt 100 anställda, varav 60 är medlemmar i Unionen. 
     
  • 1100 kollegor finns på plats i Gaza. Under de senaste två åren har de tagit emot över en miljon patientbesök.