Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Chef med dålig koll på arbetsmiljö?

Är du chef med dålig koll på ditt arbetsmiljöansvar? Du är inte ensam. Många chefer saknar tillräcklig kunskap om vad som gäller. Från och med den 31 mars gäller nya regler som ska göra ansvaret tydligare. Men det är arbetsgivare och inte chefer som bär ansvaret.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Många chefer saknar tillräcklig kunskap och tid för att mäkta med sitt arbetsmiljöansvar. Colourbox

Den nya arbetsmiljöföreskriften som snart träder i kraft innebär att arbetsgivares ansvar över för hög arbetsbelastning, slitsamma arbetstider och kränkande särbehandling blir tydligare.

Läs mer: Nya regler om psykosocial arbetsmiljö 

Arbetsgivare ska till exempel se till att arbetstiden inte leder till ohälsa hos anställda på grund av långa pass, skiftarbete, övertidsarbete eller att man är tillgänglig efter arbetsdagens slut.

– Frågan om tillgänglighet är väldigt relevant för våra medlemar så vi är jätteglada över att arbetsgivarens ansvar blir mer tydligt, säger Daniel Gullstrand, utredare på Unionen.

När Daniel Gullstrand föreläser om den nya föreskriften för Unionens chefsmedlemmar märker han att det finns en stor okunskap. Trots att arbetsgivaren ska se till att chefer med arbetsmiljöansvar har såväl rätt kunskap som resurser har de flesta chefer aldrig fått någon utbildning.

– Det är väl utmärkt att ta tillfället i akt och utbilda chefer nu när den nya föreskriften införs.

Han är dock noga med att poängtera att den nya föreskriften inte innebär att du som chef får ett större ansvar, utan att arbetsmiljön är arbetsgivarens ansvar. Däremot skärps kraven på arbetsgivarna i och med att deras ansvar preciseras.

– Jag tycker det är fel att få chefer att tro att det är de som bryter mot lagen om de inte kan det här, det skapar extra negativ stress.

För att kunna ta ditt arbetsmiljöansvar som chef är det viktigt att du har rätt förutsättningar och ett rimligt antal underställda. Arbetsmiljölagen gäller alla anställda – även chefer – och som chef måste du ha möjlighet att sätta ner foten. Samtidigt har du ett ansvar att påtala brister i arbetsmiljön uppåt i organisationen.

Du har säkert läst om chefer som åtalas efter olycksfall på jobbet. Även om arbetsmiljöansvaret alltid ligger på arbetsgivaren kan en chef, som tilldelats arbetsmiljöansvar, straffas om någon blir skadad, sjuk, utsätts för allvarlig fara eller i värsta fall avlider. Trots att arbetsgivaren har delegerat arbetsmiljöansvaret till en chef är det dock inte säkert att det är chefen som döms, utan det är en sak för domstolen att avgöra och kan till exempel handla om vilka resurser chefen haft att ta sitt ansvar.

Enligt Daniel Gullstrand har många av Unionens medlemmar en otydlig arbetsbeskrivning samtidigt som de tar mycket ansvar. Är arbetsuppgifterna dessutom knutna till en särskild person är risken stor att man tar hem jobb efter arbetsdagens slut eller när man är sjuk.

För att undvika att anställda jobbar för mycket eller blir stressad över ovissheten om vad som förväntas av dem kan det vara bra att ta fram en tydlig arbetsbeskrivning, vilket man som anställda har rätt till enligt arbetsmiljöföreskriften.

Tips!

  • Delegera – se till att du har tid att ta dig an ditt arbetsmiljöansvar.
  • Ta fram en policy – t.ex. en tillgänglighetspolicy över hur och när man bäst kontaktar varandra utanför arbetstid.
  • Involvera dina medarbetare – anställda ska känna till och ha möjlighet att delta i arbetsmiljöarbetet.

 

TÄNK PÅ!

  • Det är arbetsgivaren ansvar att fördela arbetsmiljöansvaret på dig som chef samt att utbilda och ge dig rätt resurser för att kunna ta det ansvaret.
  • Om du som chef bryter mot arbetsmiljölagen och någon blir skadad, sjuk eller dör kan det blir fråga om en brottsutredning. Men även om du har tilldelats arbetsmiljöansvar är det inte säkert att det är du som har straffansvar.
  • Har du dålig koll på hur ditt ansvar se ut? Ta upp det med din arbetsgivare och tala om att du har rätt till relevant utbildning.
  • Föreskriften säger att arbetsgivare ska ha mål för verksamhetens arbetsmiljö som ska främja hälsa. Det kan vara både kvantitativa och kvalitativa mål, men det de ska gå att följa upp.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Mens och klimakteriet på jobbet lyfts i ny global standard

Arbetsgivare får en ny global vägledning om mens och klimakteriet på jobbet. Standarden beskriver hur frågorna kan tas om hand inom det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Petra Rendik Publicerad 22 september 2026, kl 06:01
Kvinna arbetar vid laptop i hemmiljö med en fläkt, intill en illustrerad arbetsplatsdetalj med mensskydd och råd om flexibelt arbete, temperatur och arbetsanpassning.
Den nya globala standarden ISO 45010 ska hjälpa arbetsgivare att inkludera mens och klimakteriet i arbetsmiljöarbetet. Mensskydd på jobbet är en av de praktiska åtgärder som rekommenderas Foto: Colourbox. AI-montage: Martin Söderström.

Nära hälften av befolkningen har mens eller går igenom klimakteriet i femtio år eller mer.

Majoriteten av alla kvinnor har besvär i olika grad kopplat till menstruation eller övergångsålder som påverkar arbetslivet och i många fall leder till sjukfrånvaro. 

Ändå finns det fortfarande en inställning att kvinnors hälsa och hormoner ska skötas privat. 

ISO 45010 ska ge arbetsgivare stöd i arbetsmiljöarbetet

Men nu lanseras en ny global vägledande standard som ska ge arbetsgivare verktyg för att integrera dessa frågor i det övriga arbetsmiljöarbetet så att man underlättar för kvinnor på arbetsplatsen. 

Emma Bro, företagsläkare på Avonova, porträttbild.
Emma Bro. Foto: Avonova.

Standarden omfattar både den psykiska och fysiska arbetsmiljön.

– Det är så bra att arbetsgivare nu blir nödgade att tänka igenom vad det här faktiskt innebär för den enskilda medarbetaren och kanske inse att om vi gör enkla anpassningar mår de anställda bättre, säger Emma Bro, företagsläkare på Avonova.  

– Mens och klimakteriet ska inte vara någon särskildhet, utan det ska vara en självklar del av arbetsmiljöarbetet. 

Så här gör ni arbetsplatsen mens- och klimakteriesmart

  • Möjlighet att jobba hemifrån. Det ska vara uttalat, särskilt för dem som har mensvärk och PMS. Men även kvinnor i klimakteriet som har problem med hjärndimma och dålig sömn.
  • Mensskydd på jobbet är en liten kostnad men ger ett stort signalvärde hos de yngre kvinnorna.
  • Möjlighet att kunna justera klimatet på kontoret. Eller se till att det finns fläktar.
  • Chefer och HR bör gå en utbildning om kvinnors hälsa, kanske allra mest om klimakteriet. Då blir det här en fråga bland alla andra arbetsmiljöfrågor.
  • Du som kvinna och chef: Om du har besvär, våga vara öppen om dem. Det skapar ett psykologiskt tryggt klimat på jobbet där man vågar ha dåliga dagar.

Läkaren Emma Bro träffar ofta kvinnor i 40- till 55-årsåldern som håller på att eller redan har drabbats av kronisk stressjukdom. Livet är stressigt och så hamnar man i klimakteriet också. 

Det blir oftast droppen. Sömnen fallerar, hjärndimman slår till, tålamodet tryter och drivet som behövs i arbetslivet minskar.

 – Många som jag möter berättar att de inte känner igen sig själva när de kognitiva symtomen blir besvärliga, säger hon. 

Mensvärk och rikliga blödningar leder ofta till korttidsfrånvaro

När det kommer till yngre kvinnor som har mensvärk och rikliga blödningar är det ofta arbetsgivaren som har flaggat på grund av att medarbetaren har återkommande korttidsfrånvaro. 

– Det här är besvär som många unga kvinnor inte vill ta upp med sina chefer, utan de försöker gå till jobbet trots svår värk. Men de klarar inte det. 

– Den nya standarden kan förhoppningsvis leda till att kvinnor vågar vara öppna med sina besvär. 

Tabut kring mens och klimakteriet håller på att minska

Tabut kring mens och klimakteriet håller på att minska

Det har hänt otroligt mycket de senaste fem åren när det gäller hur vi pratar om kvinnors hälsa. Det är inte lika tabubelagt och fler arbetsgivare söker aktivt information för att få veta mer, även om det skiljer sig mellan olika branscher, förklarar Emma Bro. 

– Men vi är fortfarande i ett tidigt stadium där kunskapen måste öka. Vi behöver fortsätta prata om det här, för det är nyckeln till allt.

Det här är ISO 45010