Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Fula jultröjans dag – historien bakom

Den tredje fredagen i december är det Ugly Christmas Sweater Day. I år infaller den fredag den 15 december. Dags att ta fram en riktig ful och härlig jultröja att ha på sig på jobbet, i plugget eller under distansmötet. Frågor på det? Här är svaren.
Elisabeth Brising Publicerad
Två personer som har jultröjor på sig
Jultröjor är ingen ny företeelse utan stickat med julmotiv har funnits sedan 1800-talet. Men den "fula" jultröjan är mer modern. Foto: Shutterstock

Om du tillhör skaran trötta kontorsslavar som gillar jul kan fredagens tröjutmaning vara något för dig och dina kollegor. En fulsnygg jultröja som bjällrar eller blinkar kan lyfta de sista dagarna till ledigheten och få kollegorna att glittra ikapp. För alla som inte känner till den här hemskt anglosaxiska traditionen kommer här några grundläggande upplysningar.

Vad är en jultröja?

En jultröja är en röd eller grön stickad tröja med jul- och/eller vintermotiv. En ful jultröja, Ugly Sweater, är som det låter – en påkostat ful jultröja. Blinkande Rudolf, en grön dinosaurie med julpaket till fötter eller en fejk-lusekofta med texten Dunder Mifflin Paper Company (fiktiva företaget i amerikanska versionen av The Office) till exempel. Bara fantasin sätter gränser. Det mesta funkar bara det andas jul, 80-90-tal och en gnutta glädje i överpynt. Om tröjan blinkar eller har påsydda detaljer i form av tofsar, fransar, glitter eller annat bjäfs ökar självklart det estetiska värdet. Till tröjan bär du med fördel renhorn, glitter eller tomteluva. 

Så uppstod trenden

Den kommersiella jultröjan är en trend som utvecklats organiskt i den västerländska populärkulturen i England, USA och Kanada under cirka 40 års tid. Jultröjor har funnits sedan 1800-talet minst, först som en hemgjord julklapp stickad av en äldre kvinnlig släkting och sedan 50-talet från modefabrikerna. 

Jultröjor i massproduktion blev populära på 80-talet då de började synas på programledare i tv och filmer. Många tror, enligt Wikipedia, att Chevy Chase bidrog starkt till hajpen med sin jultröja i filmen Ett päron till farsa firar jul år 1989.

Senare under 90-talet dalade intresset för jultröjan och det ansågs töntigt att bära en. Men de började snart komma igen som ett ironiskt kul mode och banade väg för en ny våg med mer och mer fantasifulla och hiskeliga varianter. Snart sagt varje merch kränger en. 

Stora genombrottet – Bridget Jones Mr. Darcy

Den fula jultröjan nådde förmodligen, enligt USA Today, sitt stora galna genombrott med romantiska komedin Bridget Jones dagbok 2001. I filmen bär den tillknäppte gentlemannen Colin Firths karaktär Mr. Darcy en grön stickad polo med ett stort renhuvud på under en obekväm jultillställning med Renée Zellwegers huvudperson. 

Fulast på film – The Office Christmas

Sedan dess har jultröjan setts i så många julfilmer att USA Today redan år 2016 utnämnde de tio fulaste på vita duken. Vann gjorde då Mary Winetoss (Kate McKinnon) i amerikanska komedin Office Christmas Party. 

Från hemstickat till välgörenhet

Numera hålls det Fulaste jultröje-tävlingar i USA där de också samlar in pengar till välgörenhet med Ugly Christmas Sweater Partys. Det första kända partyt ordnades 2002 av två kanadensare i Vancouver för att samla in pengar till en cancerbehandling åt en vän.

Brittiska Rädda barnen (Save the Children) har också varje år en jultröjedag i sin decemberkampanj, en dag som i år inföll redan 7 december. Men det är som sagt Ugly Christmas Sweater Day officiellt i USA och för alla andra frivilliga den tredje fredagen i december - i år den 15:e. Vilka som beslutat om datumet och när är oklart – men man kan misstänka kommersiella krafter och festsugna julfanatiker i en ohelig konspiration. 

Klimatsmart? Slit, sy eller köp cirkulärt

Miljöorganisationer har påtalat att jultröjor ofta innehåller plast och bara används några enstaka gånger. De är typexempel på klimatpåverkande snabbmode med oklara produktionsvillkor. Om du vill köpa en ny jultröja – gör det till ett löfte att verkligen använda den i december – typ resten av livet. 

Du kan efter alla år med jultröjetrenden garanterat hitta en fulsnygg tröja second hand. Sitter den lite för tajt eller löst – vad gör det om hundra år? Eller varför inte sy en själv genom att pynta på en röd eller grön tröja därhemma. Garanterat unik, och ju fulare – desto bättre! 

Kollega efterlyser!

Har ni omfamnat jultröjan på er arbetsplats? Firar ni till och med Ugly Sweater Day på fredag? Låt fler få se. Dela era bilder och tagga gärna Kollega i sociala medier.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Därför behövs jobbiga kollegor

Det behövs fler jobbiga kollegor på våra arbetsplatser. Det menar Mats Alvesson, professor i organisation och ledarskap vid Lunds universitet.
Johanna Rovira Publicerad 22 oktober 2026, kl 06:00
Kostymklädd man vid skrivbord med djävulshorn och treudd i plast.
Besvärliga kollegor kan fylla en viktig funktion. Genom att agera som djävulens advokat kan de utmana normer och ställa kritiska frågor vilket ger bättre beslut och smartare organisationer. Foto: Colourbox

Besvärliga kollegor kan visserligen få dig att åldras i förtid, som Kollega har skrivit om tidigare, men de fyller också en funktion på våra arbetsplatser för att förhindra att korkade beslut fattas. Förutsatt att de är jobbiga på rätt sätt och att någon lyssnar på dem.                           

En del personer betraktas som jobbiga för att de är kantiga och allmänt störiga. Men även den som inte är benägen att hålla med utan utmanar konsensus genom rimliga oliktänkande ståndpunkter kan framstå som bökig och besvärlig, menar Mats Alvesson, professor vid Lunds universitet. 

– Jag tror vi behöver betydligt fler som ställer kritiska frågor och för fram kontroversiella synpunkter. Men folk är ofta för konformistiska och svaga, de flesta saknar både självförtroende och modet att gå mot normen att tycka och tänka som alla andra, säger han. 

Därför säger så få emot på jobbet

Mats Alvesson forskar om organisationskultur och kanske är mest känd för att ha myntat begreppet funktionell dumhet, som handlar om att annars smarta människor gillar läget på jobbet och låter bli att ifrågasätta beslut eller förslag.

 Enligt Mats Alvesson kan konsensus leda till sämre beslut på sikt. 

– Stora företag gör väldigt mycket som är onödigt och kontraproduktivt. Det behövs att någon ställer frågan: Vad håller vi på med egentligen?  

Flera kända historiska misslyckanden har föregåtts av att kritiska röster saknats eller ignorerats. Rymdfärjan Challengers krasch, där ingenjörer varnade för riskerna, men viftades bort, är ett exempel. Nokias fall på mobilmarknaden, där obehaglig information filtrerades bort, ett annat. 

Djävulens advokat kan förebygga misstag

För att undvika misstag ger en del företag i andra länder därför en grupp eller enstaka personer uppgiften att agera djävulens advokat; att ifrågasätta eller till och med försöka punktera idéer. Mats Alvesson känner inte till några organisationer som använder sig av så kallade ”red teams” eller djävulens advokat i Sverige, men menar att båda metoderna skulle kunna vara en säker plattform för att uppmuntra anställda att ställa obekväma frågor. 

– I bästa fall ska det inte behövas sådana funktioner. Man borde kunna framföra rimliga ståndpunkter utan risk för sanktioner. De flesta företag skulle må bra av att ha anställda som gör sina röster hörda och borde ha mycket högre i tak. På kort sikt kan det vara jobbigt, men på lång sikt blir det betydligt bättre. 

"Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon" 

Det höga taket ska inte bara vara en floskel man slänger sig med, utan innebära ett reellt utrymme för kritik och ifrågasättande. Men man skapar inte en sådan frispråkig företagskultur utan vissa eftergifter, enligt Mats Alvesson. 

– Att framföra avvikande rimliga ståndpunkter innebär nästan alltid att man trampar andra på tårna. Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon heller. Vi har i Sverige en låg tolerans mot kränkningar som man visst kan ställa upp på, men frågan är vad som räknas som en kränkning? Vi skulle kunna köra mer med raka rör, säger Mats Alvesson. 

Tre böcker av Mats Alvesson

  • Dumhetsparadoxen. Hur smarta organisationer fattar korkade beslut i jakten på konsensus. 
  • Dumhetsbekämpning. Handbok för organisationer som vill bli smartare och mindre meningslösa genom att uppmuntra kritiskt tänkande och ifrågasättande. 
  • Konsten att göra mindre (tillsammans med André Spicer) Om att många arbetsplatser fastnat i möten, administration och projekt som tar fokus från det egentliga jobbet.