Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Julborden är kvar – trots dåliga tider

Det är tuffa tider. Antalet uppsagda tjänstemän ökar och Sveriges BNP fortsätter att minska. Men julborden verkar bli av som vanligt.
David Österberg Publicerad
Personer som tar för sig av maten från ett klassiskt svensk julbord.
Ett inställt julbord signalerar att företaget har problem. Så att företagen behöver hålla hårt i plånboken märks inte när det gäller julbord för anställda. Foto: Fredrik Sandberg/TT/Fotograferna Holmberg/TT.

En lång period av hög inflation och höga räntor har satt sina spår. Tredje kvartalet i år ökade antalet uppsagda tjänstemän kraftigt, enligt statistik från organisationen TRR. 

Men att företagen behöver hålla hårt i plånboken märks inte när det gäller julbord för anställda. Åtminstone inte om man ska tro Kollegas (helt ovetenskapliga) enkät bland ett tjugotal klubbar runt om i Sverige. 

Hos skogsägarföreningen Södra blir det sill och köttbullar i personalrestaurangen precis som vanligt, enligt Ros-Marie Halldén, Unionens klubbordförande. Och festligheterna fortsätter efter jul: ”Efter jul har arbetsgivaren tillsammans med oss anställda i många år arrangerat en barnjulfest då vi umgås en lördagseftermiddag, fikar, delar ut julklappar till barnen samt dansar ut julen. Har inte hört annat än att det blir som vanligt även i år”, skriver hon.

Julbord på Stena Line

Pia Carlsson.

Också de anställda på SKF Mekan i Katrineholm får smörja kråset i år. Där finns en summa till varje anställd att lägga på julbord och sedan bestämmer varje avdelning gemensamt var julbordet ska ätas, enligt Maria Hane, klubbordförande.

På rederiet Stena Line blir det som vanligt julbord på båt: ”Vi har i flera år fått gå ombord på Stena Jutlandica (ett av våra fartyg) och äta julbord, vilket är mycket uppskattat”, skriver klubbordförande Pia Carlsson.

Har årlig fest på restaurang

Patrik Sundell.

Hos ståltillverkaren Outokumpu i Avesta är julmaten inte lika högt prioriterad. Där bjuds på jullunch i arbetsplatsens restaurang i samband med ett informationsmöte: ”Vi har en årlig fest som företaget bjuder in till vid annat tillfälle. Den anordnas av lämplig lokal krögare. Medlemmarna är nöjda med detta arrangemang”, skriver Patrik Sundell, Unionens klubbordförande.

De anställda på tandteknikföretaget Unident äter oftast sitt julbord på restaurang, ibland på arbetsplatsen. Så blir det även i år, enligt Tina Blomberg som är klubbordförande där.

"Inställt julbord signal att företaget mår dåligt"

Av de företag Kollega har frågat om julbord är det bara ett som skippat traditionen, men det verkar inte ha med dagens ekonomiska situation att göra. Hos Volkswagen Group försvann julbordet för några år sedan, ”tråkigt, tycker många”, enligt klubbordförande Anders Halldin.

De arbetsgivare som funderar på att spara några tusenlappar på att ställa in julbordet bör tänka ett varv extra, enligt en artikel i Chefstidningen. Thomas Jakobson, chefsekonom på besöksnäringens organisation Visita, tror att julfirande med jobbet har ett ”väldigt starkt värde”:

– Det sitter långt inne att skära i det av den anledningen. Skär man ner på julfirandet sänder man en rätt tydlig signal om att företaget mår dåligt. Om man inte kan prioritera ett firande man lägger pengar på varje år tolkas det utan tvekan som att man är på väg om i väldigt bistra tider, säger han till tidningen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Våga fråga om självmordstankar

Vi måste våga prata om självmord och psykisk ohälsa för att minska stigmat. Våga fråga varandra om hur vi mår. Alternativet är tystnad – och den kan vara livsfarlig. Det menar psykologen Anna Lagerblad.
Petra Rendik Publicerad 10 september 2025, kl 15:00
Psykologen Anna Lagerblad
Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder och går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra, anser psykologen Anna Lagerblad. Foto: Privat /Stina Stjernkvist/TT

Varje år avslutar cirka 1 500 personer sina liv. Ungefär lika många försöker begå självmord men överlever. Många fler tänker tanken. Psykisk sjukdom, depression, ångest och kritiska livshändelser som skilsmässa, uppsägning, ekonomiska svårigheter eller sjukdom ökar risken för suicid.

För den som aldrig drabbats av psykisk ohälsa kan det vara svårt att förstå hur någon självmant vill dö. Önskan att överleva är stark hos oss människor, det krävs mycket för att gå emot den kraften, förklarar Anna Lagerblad, psykolog på Capio Ångest och Depression i Stockholm.

– Men när någon mår så pass dåligt kan självmord uppfattas som en lösning på problemen. Det är den deprimerade hjärnans logik, men det är också en permanent lösning på temporära problem, säger Anna Lagerblad.

Inom psykiatrin pratar man ibland om den suicidala krisens tre O:n. Den psykiska smärtan är så pass outhärdlig att man helt enkelt inte står ut längre.

– Det andra är att problemen känns ofrånkomliga, du ser ingen lösning. Det tredje är att lidandet känns oändligt, du tappar hoppet och ser ingen ljusning i tunneln, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar i arbetsför ålder

Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder. Långt ifrån alla är sjukskrivna, utan man går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra.

– Kollegor följer varandra över tid och kan upptäcka förändringar i beteendet. Vid en depression är det också vanligt att isolera sig. Kanske är arbetskamraterna de enda man faktiskt träffar, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar syns inte på utsidan men det finns tecken att vara uppmärksam på. Kollegan kanske börjar dra sig undan fikaraster, har svårare att klara av sitt arbete, har humörsvängningar och mycket korttidsfrånvaro.

Vad kan man som kollega göra då?

– Fråga: ”Hur mår du? Jag saknade dig på fikat i dag.” Var modig och fortsätt fråga om magkänslan säger att det är något som inte stämmer. Ta dig också tid att lyssna utan att döma eller komma med lösningar, säger Anna Lagerblad.

Rädsla att prata om självmord

Det finns en rädsla att det skulle kunna vara farligt att prata om självmord för att det skulle trigga personen att ta sitt liv. Men det är i själva verket tvärtom, studier visar att det i stället kan förebygga självmord.

– Är man deprimerad smalnar perspektivet av. Att då få sätta ord på sitt mående och formulera sig inför någon utomstående kan ge större perspektiv och distans.

Ska jag fråga om kollegan funderar på att ta sitt liv?

– Det kan vara lite svårt att göra om man inte står varandra nära. Huvudansvaret för det ligger på vården. Har man tankar på att ta sitt liv är det ett tecken på allvarlig psykisk ohälsa som kräver professionell behandling, säger Anna Lagerblad.

Som kollega och ännu mer som chef kan du däremot hjälpa personen att söka vård eftersom det kan vara jobbigt att ta det första steget. Och som chef har du ett ansvar både för att förebygga psykisk ohälsa och för att stötta medarbetare som likt Malin i artikeln här intill återvänder till jobbet efter självmordsförsök och längre sjukskrivning.

Tystnad på jobbet kan vara livsfarlig

Som chef kan du också tänka på vilket klimat som ska råda på arbetsplatsen, tycker Anna Lagerblad. En trygg miljö signalerar att vi är här för att göra vårt jobb, men vi är också människor och livet kan slå hårt mot oss alla. Det är inget skamligt som måste döljas eller tystas ner.

– Chefer behöver bli bättre på att våga ta obehagliga samtal. Det duger inte att som chef vara rädd för att prata om psykisk ohälsa för då uppstår en tystnad som i värsta fall kan vara livsfarlig.