Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Julborden är kvar – trots dåliga tider

Det är tuffa tider. Antalet uppsagda tjänstemän ökar och Sveriges BNP fortsätter att minska. Men julborden verkar bli av som vanligt.
David Österberg Publicerad 6 december 2023, kl 06:04
Personer som tar för sig av maten från ett klassiskt svensk julbord.
Ett inställt julbord signalerar att företaget har problem. Så att företagen behöver hålla hårt i plånboken märks inte när det gäller julbord för anställda. Foto: Fredrik Sandberg/TT/Fotograferna Holmberg/TT.

En lång period av hög inflation och höga räntor har satt sina spår. Tredje kvartalet i år ökade antalet uppsagda tjänstemän kraftigt, enligt statistik från organisationen TRR. 

Men att företagen behöver hålla hårt i plånboken märks inte när det gäller julbord för anställda. Åtminstone inte om man ska tro Kollegas (helt ovetenskapliga) enkät bland ett tjugotal klubbar runt om i Sverige. 

Hos skogsägarföreningen Södra blir det sill och köttbullar i personalrestaurangen precis som vanligt, enligt Ros-Marie Halldén, Unionens klubbordförande. Och festligheterna fortsätter efter jul: ”Efter jul har arbetsgivaren tillsammans med oss anställda i många år arrangerat en barnjulfest då vi umgås en lördagseftermiddag, fikar, delar ut julklappar till barnen samt dansar ut julen. Har inte hört annat än att det blir som vanligt även i år”, skriver hon.

Julbord på Stena Line

Pia Carlsson.

Också de anställda på SKF Mekan i Katrineholm får smörja kråset i år. Där finns en summa till varje anställd att lägga på julbord och sedan bestämmer varje avdelning gemensamt var julbordet ska ätas, enligt Maria Hane, klubbordförande.

På rederiet Stena Line blir det som vanligt julbord på båt: ”Vi har i flera år fått gå ombord på Stena Jutlandica (ett av våra fartyg) och äta julbord, vilket är mycket uppskattat”, skriver klubbordförande Pia Carlsson.

Har årlig fest på restaurang

Patrik Sundell.

Hos ståltillverkaren Outokumpu i Avesta är julmaten inte lika högt prioriterad. Där bjuds på jullunch i arbetsplatsens restaurang i samband med ett informationsmöte: ”Vi har en årlig fest som företaget bjuder in till vid annat tillfälle. Den anordnas av lämplig lokal krögare. Medlemmarna är nöjda med detta arrangemang”, skriver Patrik Sundell, Unionens klubbordförande.

De anställda på tandteknikföretaget Unident äter oftast sitt julbord på restaurang, ibland på arbetsplatsen. Så blir det även i år, enligt Tina Blomberg som är klubbordförande där.

"Inställt julbord signal att företaget mår dåligt"

Av de företag Kollega har frågat om julbord är det bara ett som skippat traditionen, men det verkar inte ha med dagens ekonomiska situation att göra. Hos Volkswagen Group försvann julbordet för några år sedan, ”tråkigt, tycker många”, enligt klubbordförande Anders Halldin.

De arbetsgivare som funderar på att spara några tusenlappar på att ställa in julbordet bör tänka ett varv extra, enligt en artikel i Chefstidningen. Thomas Jakobson, chefsekonom på besöksnäringens organisation Visita, tror att julfirande med jobbet har ett ”väldigt starkt värde”:

– Det sitter långt inne att skära i det av den anledningen. Skär man ner på julfirandet sänder man en rätt tydlig signal om att företaget mår dåligt. Om man inte kan prioritera ett firande man lägger pengar på varje år tolkas det utan tvekan som att man är på väg om i väldigt bistra tider, säger han till tidningen.

Arbetsmiljö

Därför är alla på kontoret på tisdagar

Hybridarbetet är här för att stanna. Den som vill träffa kollegor på jobbet ska välja tisdag, onsdag eller torsdag som kontorsdag. Fredagar är kontoret helt dött.
David Österberg Publicerad 6 februari 2024, kl 07:55
Till vänster en grupp människor på kontor, till höger en kalender med häftstift i.
Distansarbete har exploderat och är nu en etablerad del av arbetslivet. Forskning visar att hybridarbete ökar produktivitet, trivsel och minskar personalomsättning. Men hur jobbar vi och vilka dagar är alla på kontoret? Foto: Colourbox.

Före pandemin var distansarbete ovanligt. Under pandemin blev det en nödvändighet och nu är det här för att stanna. I dag jobbar omkring en tredjedel av arbetskraften på distans i någon form, enligt Nick Bloom, professor i ekonomi vid Stanford University i USA. 

Han har forskat på distansarbete i 20 år och ser nu att siffrorna på hur många som delvis jobbar hemifrån har stabiliserats de senaste två åren. I framtiden kommer andelen öka, tror han.

Vid ett webbinarium, anordnat av Facken inom industrins produktivitetskommission, liknade Nick Bloom utvecklingskurvan med Nikes logga: nivåerna var höga under pandemin, sjönk sedan och kommer så småningom att öka igen.

På fredagar är kontoren folktomma

Vanligast är att jobba tre dagar från kontoret och två på distans. Mest sugna på kollegor och kaffemaskiner verkar vi vara på tisdagar, onsdagar och torsdagar. 72 procent av distansarbetarna tar sig till kontoret på tisdagar, 66 procent på onsdagar och 57 procent på torsdagar. Den som vill vara ifred på jobbet gör klokt i att välja måndag (23 procent) eller fredag (6 procent) som sina kontorsdagar. Fast det är inte så bra, enligt Nick Bloom.

– Det är bra om arbetsgivaren bestämmer vilka dagar som ska vara kontorsdagar. Tyst och koncentrerat arbete gör man bäst hemifrån och till kontoret åker man för utbyte med sina kollegor, sa han under seminariet. 

Distansarbete och arbetsmiljö

Att företagen bestämt vilka dagar som ska vara kontorsdagar kan vara en anledning till att kontoren är folktomma på måndagar och fredagar. En annan att distansarbete gör övergången mellan ledighet och arbete mjukare, tror Ted Rasmusson som är organisationspsykolog.

– Många kan säkert känna lite ångest på söndagskvällen inför en ny arbetsvecka och alla måsten och krav som väntar. Möjligheten till distansarbete på måndagen gör nog övergången lite mjukare, säger han.

Enligt Nick Bloom älskar vi att då och då arbeta på distans. Forskning från USA har bland annat visat att hybridarbete sänker sannolikheten för att personal säger upp sig med 35 procent, jämfört med om de måste vara på kontoret fem dagar i veckan. Produktiviteten verkar inte heller påverkas negativt av att medarbetarna distansjobbar en del av veckan.

Distansarbete här för att stanna

Annan forskning, också den amerikansk, visar att anställda uppskattar en övergång till hybridarbete lika mycket som en löneökning på 8 procent. 

Varför är vi så förtjusta i distansarbete? Ted Rasmusson tror att vi fick upp ögonen för fördelarna med det under pandemin.

– Det kunde exempelvis handla om bättre balans i vardagen, att slippa pendla, ökad kontroll över det egna arbetet eller möjligheten att få sitta i en lugnare miljö där man slapp bli avbruten och kunde vara mer produktiv, säger han.

Bör alla företag som har möjlighet till det tillåta hybridarbete?

– Absolut, men man behöver så klart se till det enskilda företagets och medarbetarnas förutsättningar. Vilka arbetsuppgifter kan man utföra på distans och när behöver man träffas fysiskt? Det finns mycket utmaningar med distansarbete som man behöver hantera. Det kan handla om att sätta gränser mellan arbetsliv och privatliv, att inte arbeta för mycket, att ha tillgång till en god arbetsmiljö hemmavid, att hålla ihop teamet, ha koll på medarbetarnas mående och hantera IT-säkerheten. Som arbetsgivare blir det en konkurrensfördel att tillåta hybridarbete och ger möjlighet att rekrytera från ett mycket större geografiskt område.