Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Julborden är kvar – trots dåliga tider

Det är tuffa tider. Antalet uppsagda tjänstemän ökar och Sveriges BNP fortsätter att minska. Men julborden verkar bli av som vanligt.
David Österberg Publicerad
Personer som tar för sig av maten från ett klassiskt svensk julbord.
Ett inställt julbord signalerar att företaget har problem. Så att företagen behöver hålla hårt i plånboken märks inte när det gäller julbord för anställda. Foto: Fredrik Sandberg/TT/Fotograferna Holmberg/TT.

En lång period av hög inflation och höga räntor har satt sina spår. Tredje kvartalet i år ökade antalet uppsagda tjänstemän kraftigt, enligt statistik från organisationen TRR. 

Men att företagen behöver hålla hårt i plånboken märks inte när det gäller julbord för anställda. Åtminstone inte om man ska tro Kollegas (helt ovetenskapliga) enkät bland ett tjugotal klubbar runt om i Sverige. 

Hos skogsägarföreningen Södra blir det sill och köttbullar i personalrestaurangen precis som vanligt, enligt Ros-Marie Halldén, Unionens klubbordförande. Och festligheterna fortsätter efter jul: ”Efter jul har arbetsgivaren tillsammans med oss anställda i många år arrangerat en barnjulfest då vi umgås en lördagseftermiddag, fikar, delar ut julklappar till barnen samt dansar ut julen. Har inte hört annat än att det blir som vanligt även i år”, skriver hon.

Julbord på Stena Line

Pia Carlsson.

Också de anställda på SKF Mekan i Katrineholm får smörja kråset i år. Där finns en summa till varje anställd att lägga på julbord och sedan bestämmer varje avdelning gemensamt var julbordet ska ätas, enligt Maria Hane, klubbordförande.

På rederiet Stena Line blir det som vanligt julbord på båt: ”Vi har i flera år fått gå ombord på Stena Jutlandica (ett av våra fartyg) och äta julbord, vilket är mycket uppskattat”, skriver klubbordförande Pia Carlsson.

Har årlig fest på restaurang

Patrik Sundell.

Hos ståltillverkaren Outokumpu i Avesta är julmaten inte lika högt prioriterad. Där bjuds på jullunch i arbetsplatsens restaurang i samband med ett informationsmöte: ”Vi har en årlig fest som företaget bjuder in till vid annat tillfälle. Den anordnas av lämplig lokal krögare. Medlemmarna är nöjda med detta arrangemang”, skriver Patrik Sundell, Unionens klubbordförande.

De anställda på tandteknikföretaget Unident äter oftast sitt julbord på restaurang, ibland på arbetsplatsen. Så blir det även i år, enligt Tina Blomberg som är klubbordförande där.

"Inställt julbord signal att företaget mår dåligt"

Av de företag Kollega har frågat om julbord är det bara ett som skippat traditionen, men det verkar inte ha med dagens ekonomiska situation att göra. Hos Volkswagen Group försvann julbordet för några år sedan, ”tråkigt, tycker många”, enligt klubbordförande Anders Halldin.

De arbetsgivare som funderar på att spara några tusenlappar på att ställa in julbordet bör tänka ett varv extra, enligt en artikel i Chefstidningen. Thomas Jakobson, chefsekonom på besöksnäringens organisation Visita, tror att julfirande med jobbet har ett ”väldigt starkt värde”:

– Det sitter långt inne att skära i det av den anledningen. Skär man ner på julfirandet sänder man en rätt tydlig signal om att företaget mår dåligt. Om man inte kan prioritera ett firande man lägger pengar på varje år tolkas det utan tvekan som att man är på väg om i väldigt bistra tider, säger han till tidningen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält