Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Räkna huvuden eller inte?

I höstas godkände EU-parlamentet EU-kommissionens förslag om kvotering i de största europeiska bolagen. Kravet är att 40 procent av styrelseledamötena bör vara kvinnor till år 2020. Trots att många europeiska länder väljer att införa nationella kvoteringslagar är frågan fortfarande en het potatis i Sverige.
Linnea Andersson Publicerad
Diagram över andelen kvinnor i europeiska börsnoterade fartyg.
Så här såg andelen kvinnor i större europeiska börsnoterade företag ut, i april 2013, land för land. Sverige ligger inte i topp. Men inte ens Finland - som gör det - når upp till var tredje kvinna i bolagsstyrelserna.

Debatten om kvoteringens vara eller icke vara flammade upp på nytt när Svenskt Näringslivs ordförande Jens Spendrup nyligen sade att kvinnor absolut inte ska kvoteras in i bolagsstyrelser, med argumentet att grunden i marknadsekonomi är fritt företagande och fritt ägande. Spendrup menar att eftersom det inte finns tillräckligt många kompetenta kvinnor skulle Sverige få en konkurrensnackdel gentemot andra länder om styrelserna tvingas ta in kvinnor.

- Det handlar inte bara om Sverige, utan i dag lever vi en global ekonomi där våra svenska företag konkurrerar med företag runt hela världen. Om vi har restriktioner för företagen i Sverige så försämrar vi vår konkurrenskraft visavi andra bolag, sade Jens Spendrup i Ekots lördagsintervju den 8 februari i år.

...skulle Sverige få en konkurrensnackdel gentemot andra länder...

Skulle Sverige införa kvotering vore vi dock långt ifrån ensamma i Europa. Sedan Norge införde sin lag om kvotering 2003 har en rad länder hakat på och lagstiftningen verkar ha gett resultat.

När Frankrike införde kvotering 2011 hade landet endast tio procent kvinnor i bolagsstyrelserna. Ett år senare hade andelen kvinnor ökat till 22 procent, att jämföra med 23,6 procent i Sverige samma år. Sedan dess har Frankrike, om än marginellt, hunnit gå om Sverige och det franska målet är 40 procent år 2017.

Dagarna efter Jens Spendrups utspel, ska finansmarknadsminister Peter Norman och jämställdhetsminister Maria Arnholm ha sagt att regeringen kommer att arbeta för en kvoteringslag, om inte andelen kvinnor i styrelserna ökar då bolagen bestämmer nya styrelser under vårens årsstämmor. Om bolagen får in fler kvinnor eller inte, återstår att se. Detsamma gäller huruvida en nationell kvoteringslag kommer bli aktuell även här i Sverige.

Kollega har frågat Unionen varför de är emot kvotering. Vi har talat med en finansforskare som tittat på hur införandet av lagen i Norge påverkade börsbolagen.  Dessutom har vi talat med en genusforskare som inte tror att kvotering nödvändigtvis är rätt väg att gå för att uppnå jämställda styrelser.

Europeiska länder med kvoteringslagar:

Tyskland, infördes 2013
Frankrike, infördes 2011
Belgien, infördes 2011
Italien, infördes 2011
Island, infördes 2010
Nederländerna, infördes 2009
Spanien, infördes 2007 (dock utan sanktioner)
Norge, infördes 2003

EU-kommissionen, april 2013

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.