- Det som händer när man kvoterar är att allt fokus hamnar på att det ska vara lika många, då blir det fråga om att räkna huvuden. Då riskerar man att cementera en binär könsuppfattning där man pratar om att män är sådana och kvinnor sådana. Det är direkt kontraproduktivt när man ska jobba med jämställdhet.

Samtidigt är det viktigt att få in människor med olika erfarenheter, poängterar hon.

- Men då handlar det inte bara om kön, utan om en massa andra saker också. Kvotering riskerar att leda till att föreställningar om kvinnors ”mjukhet” som ska komplettera männens ”hårdhet” bara lever vidare och förstärks.

Inför man inte kvotering kommer inget att hända.

Blir jämställdhet samma sak som att det ska vara lika många av varje sort är det lätt hänt att man glömmer bort att titta på hur makten är fördelad, anser Kerstin Alnebratt vidare. Det betyder inte att hon motsätter sig kvotering till bolagsstyrelserna.

- Näringslivet är den sektor där man gjort minst, och inför man inte kvotering kommer inget att hända. Det är bara att lyssna på Jens Spendrup (Svenskt Näringslivs ordförande) så förstår man det. Man går miste om en massa kompetens. Men jag är skeptisk till att kvotering blivit en så stor symbolfråga. Kvotering löser inte jämställdhetsproblemen, varken i näringslivet eller någon annanstans, men det är en viktig början.

Pär Zetterberg, forskare vid Uppsala universitet, som studerat kvotering till politiska församlingar, konstaterar via mejl att det är för mycket att hoppas på att inkvotering av kvinnor automatiskt skulle leda till bättre beslut.

"Den pressen på de kvinnor som väljs in är nog inte rimlig att sätta. Samhällsvetenskaplig forskning har under flera decennier visat att organisationer (bland annat lagstiftande församlingar och företag) har upparbetade rutiner och procedurer som är svåra att ändra på för nya personer som kommer in i organisationen.

Väl genomförda mindre studier, framförallt från Indien, visar dock att besluten trots allt kan bli delvis annorlunda när man inför kvotering. De kvinnliga representanterna prioriterar annorlunda än männen. T ex har fattigdomsbekämpning hamnat högre upp på agendan, bl a genom att stärka frågor om vattenförsörjning."

Kvinnor ska inte drabbas av meritsystem som gynnar män.

Zetterberg påpekar att det dock sällan är kvaliteten på besluten som varit det främsta skälet för införande av kvotering. I stället är rättviseskälet som dominerar, kvinnor ska inte drabbas av ett meritsystem som gynnar män.