Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Bättre lönsamhet med fler kjolar

Bolag med många kvinnor i styrelserna har både högre lönsamhet och bättre aktiekursutveckling, jämfört med företag med få kvinnor. Men vad som är hönan eller ägget vet forskarna inte.
Linnea Andersson Publicerad 10 mars 2014, kl 11:48
Juan Karita/AP/TT
Bolivianska trafikpoliser, så kallade "cholitas", övar sig inför uppdraget att skapa ordning i El Altos trafikkaos. Juan Karita/AP/TT

- Man vet inte om det går bättre för bolagen för att de har många kvinnor eller om det är tvärtom, säger Karin Thorburn, finansforskare vid Norges Handelshögskola, som både har genomfört egen kvoteringsforskning och sammanställt andra studier om kvotering.

Att aktievärdet skulle sjunka när bolagen tvingades ta in kvinnor i styrelserna var ett argument som fördes fram i Norge innan lagstiftningen kom, men den farhågan har inte besannats. Tvärtom visar forskningen att aktiemarknaden inte alls reagerade på införandet av lagen, börsbolagen varken ökade eller sjönk i värde.

En annan vanlig invändning mot kvotering är att det inte finns tillräckligt många kompetenta kvinnor. Man talar om ”gyllene kjolar”, ett fåtal kvinnor som skulle få väldigt många styrelseuppdrag eftersom de är de enda med rätt kompetens.

Men två år efter att Norge lagstiftade om kvotering var det bara tre kvinnor som hade åtta till tio uppdrag och efter ytterligare ett år hade antalet minskat till enbart två guldkjolar. Däremot har det enligt Karin Thorburn länge funnits många män med ett stort antal styrelseuppdrag. Sedan 2009 har det dock varken varit någon man eller kvinna med fler än sju styrelseuppdrag, vilket Thorburn ser som ett positiv resultat av kvoteringen.

Det verkar som att männen skärper sig när kvinnorna dyker upp på alla möten.

En amerikansk studie visar dessutom att fler kvinnor i styrelserna leder till en högre mötesnärvaro av såväl män som kvinnor. Forskningen kan inte förklara varför närvaron ökar men Karin Thorburn tror att det beror på att kvinnor tar sitt uppdrag på större allvar än män och vill vara duktiga. Något som i sin tur spiller över på männen.

- Det verkar som att männen skärper sig när kvinnorna dyker upp på alla möten, kanske för att gruppdynamiken förändras. Ska man ha en fungerande styrelse så är det första man måste göra att se till att folk kommer på mötena, säger Karin Thorburn.

Förutom den rent ekonomiska aspekten finns det andra viktiga fördelar med kvotering enligt Karin Thorburn.

- Jag är egentligen inte övertygad om att det kommer leda till mycket bättre resultat för bolagen men jag tror att det är bättre på sikt att ha ett samhälle där båda könen är väl representerade. Att det är ett samhälle vi vill leva i och lämna till våra barn.

- Den reella makten är den ekonomiska makten och det finns inget skäl att den ska kontrolleras av en gubbklubb.

Det handlar om makt och pengar.

Hon tar politiken som ett framgångsrikt exempel på kvotering. När Socialdemokraterna införde varannan damernas i kommunalpolitiken var det många som ställde sig starkt emot att kvotera in kvinnor, men nu är man så van att många skulle tycka att det vore konstigt om det bara var män i politiska sammanhang.

Varför är det fortfarande kontroversiellt med kvotering?

- För att det handlar om makt och pengar. Du kan lätt få uppemot en halv miljon per styrelseuppdrag och det är klart att du har ett antal möten om året som du måste förbereda dig inför, men det är mycket prestige. Jag kan förstå att man inte vill släppa ifrån sig den makten.

- Sedan tror jag inte att de som stänger ute kvinnor alltid förstår att de gör det, det är jättelätt att man ser sig själv i spegeln när man letar kompetens. Kvinnor uppfattas kanske som annorlunda och mer hotfulla, men det handlar nog om omedveten diskriminering, säger Karin Thorburn.

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström