Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Bättre lönsamhet med fler kjolar

Bolag med många kvinnor i styrelserna har både högre lönsamhet och bättre aktiekursutveckling, jämfört med företag med få kvinnor. Men vad som är hönan eller ägget vet forskarna inte.
Linnea Andersson Publicerad
Juan Karita/AP/TT
Bolivianska trafikpoliser, så kallade "cholitas", övar sig inför uppdraget att skapa ordning i El Altos trafikkaos. Juan Karita/AP/TT

- Man vet inte om det går bättre för bolagen för att de har många kvinnor eller om det är tvärtom, säger Karin Thorburn, finansforskare vid Norges Handelshögskola, som både har genomfört egen kvoteringsforskning och sammanställt andra studier om kvotering.

Att aktievärdet skulle sjunka när bolagen tvingades ta in kvinnor i styrelserna var ett argument som fördes fram i Norge innan lagstiftningen kom, men den farhågan har inte besannats. Tvärtom visar forskningen att aktiemarknaden inte alls reagerade på införandet av lagen, börsbolagen varken ökade eller sjönk i värde.

En annan vanlig invändning mot kvotering är att det inte finns tillräckligt många kompetenta kvinnor. Man talar om ”gyllene kjolar”, ett fåtal kvinnor som skulle få väldigt många styrelseuppdrag eftersom de är de enda med rätt kompetens.

Men två år efter att Norge lagstiftade om kvotering var det bara tre kvinnor som hade åtta till tio uppdrag och efter ytterligare ett år hade antalet minskat till enbart två guldkjolar. Däremot har det enligt Karin Thorburn länge funnits många män med ett stort antal styrelseuppdrag. Sedan 2009 har det dock varken varit någon man eller kvinna med fler än sju styrelseuppdrag, vilket Thorburn ser som ett positiv resultat av kvoteringen.

Det verkar som att männen skärper sig när kvinnorna dyker upp på alla möten.

En amerikansk studie visar dessutom att fler kvinnor i styrelserna leder till en högre mötesnärvaro av såväl män som kvinnor. Forskningen kan inte förklara varför närvaron ökar men Karin Thorburn tror att det beror på att kvinnor tar sitt uppdrag på större allvar än män och vill vara duktiga. Något som i sin tur spiller över på männen.

- Det verkar som att männen skärper sig när kvinnorna dyker upp på alla möten, kanske för att gruppdynamiken förändras. Ska man ha en fungerande styrelse så är det första man måste göra att se till att folk kommer på mötena, säger Karin Thorburn.

Förutom den rent ekonomiska aspekten finns det andra viktiga fördelar med kvotering enligt Karin Thorburn.

- Jag är egentligen inte övertygad om att det kommer leda till mycket bättre resultat för bolagen men jag tror att det är bättre på sikt att ha ett samhälle där båda könen är väl representerade. Att det är ett samhälle vi vill leva i och lämna till våra barn.

- Den reella makten är den ekonomiska makten och det finns inget skäl att den ska kontrolleras av en gubbklubb.

Det handlar om makt och pengar.

Hon tar politiken som ett framgångsrikt exempel på kvotering. När Socialdemokraterna införde varannan damernas i kommunalpolitiken var det många som ställde sig starkt emot att kvotera in kvinnor, men nu är man så van att många skulle tycka att det vore konstigt om det bara var män i politiska sammanhang.

Varför är det fortfarande kontroversiellt med kvotering?

- För att det handlar om makt och pengar. Du kan lätt få uppemot en halv miljon per styrelseuppdrag och det är klart att du har ett antal möten om året som du måste förbereda dig inför, men det är mycket prestige. Jag kan förstå att man inte vill släppa ifrån sig den makten.

- Sedan tror jag inte att de som stänger ute kvinnor alltid förstår att de gör det, det är jättelätt att man ser sig själv i spegeln när man letar kompetens. Kvinnor uppfattas kanske som annorlunda och mer hotfulla, men det handlar nog om omedveten diskriminering, säger Karin Thorburn.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.