Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Bättre lönsamhet med fler kjolar

Bolag med många kvinnor i styrelserna har både högre lönsamhet och bättre aktiekursutveckling, jämfört med företag med få kvinnor. Men vad som är hönan eller ägget vet forskarna inte.
Linnea Andersson Publicerad 10 mars 2014, kl 11:48
Juan Karita/AP/TT
Bolivianska trafikpoliser, så kallade "cholitas", övar sig inför uppdraget att skapa ordning i El Altos trafikkaos. Juan Karita/AP/TT

- Man vet inte om det går bättre för bolagen för att de har många kvinnor eller om det är tvärtom, säger Karin Thorburn, finansforskare vid Norges Handelshögskola, som både har genomfört egen kvoteringsforskning och sammanställt andra studier om kvotering.

Att aktievärdet skulle sjunka när bolagen tvingades ta in kvinnor i styrelserna var ett argument som fördes fram i Norge innan lagstiftningen kom, men den farhågan har inte besannats. Tvärtom visar forskningen att aktiemarknaden inte alls reagerade på införandet av lagen, börsbolagen varken ökade eller sjönk i värde.

En annan vanlig invändning mot kvotering är att det inte finns tillräckligt många kompetenta kvinnor. Man talar om ”gyllene kjolar”, ett fåtal kvinnor som skulle få väldigt många styrelseuppdrag eftersom de är de enda med rätt kompetens.

Men två år efter att Norge lagstiftade om kvotering var det bara tre kvinnor som hade åtta till tio uppdrag och efter ytterligare ett år hade antalet minskat till enbart två guldkjolar. Däremot har det enligt Karin Thorburn länge funnits många män med ett stort antal styrelseuppdrag. Sedan 2009 har det dock varken varit någon man eller kvinna med fler än sju styrelseuppdrag, vilket Thorburn ser som ett positiv resultat av kvoteringen.

Det verkar som att männen skärper sig när kvinnorna dyker upp på alla möten.

En amerikansk studie visar dessutom att fler kvinnor i styrelserna leder till en högre mötesnärvaro av såväl män som kvinnor. Forskningen kan inte förklara varför närvaron ökar men Karin Thorburn tror att det beror på att kvinnor tar sitt uppdrag på större allvar än män och vill vara duktiga. Något som i sin tur spiller över på männen.

- Det verkar som att männen skärper sig när kvinnorna dyker upp på alla möten, kanske för att gruppdynamiken förändras. Ska man ha en fungerande styrelse så är det första man måste göra att se till att folk kommer på mötena, säger Karin Thorburn.

Förutom den rent ekonomiska aspekten finns det andra viktiga fördelar med kvotering enligt Karin Thorburn.

- Jag är egentligen inte övertygad om att det kommer leda till mycket bättre resultat för bolagen men jag tror att det är bättre på sikt att ha ett samhälle där båda könen är väl representerade. Att det är ett samhälle vi vill leva i och lämna till våra barn.

- Den reella makten är den ekonomiska makten och det finns inget skäl att den ska kontrolleras av en gubbklubb.

Det handlar om makt och pengar.

Hon tar politiken som ett framgångsrikt exempel på kvotering. När Socialdemokraterna införde varannan damernas i kommunalpolitiken var det många som ställde sig starkt emot att kvotera in kvinnor, men nu är man så van att många skulle tycka att det vore konstigt om det bara var män i politiska sammanhang.

Varför är det fortfarande kontroversiellt med kvotering?

- För att det handlar om makt och pengar. Du kan lätt få uppemot en halv miljon per styrelseuppdrag och det är klart att du har ett antal möten om året som du måste förbereda dig inför, men det är mycket prestige. Jag kan förstå att man inte vill släppa ifrån sig den makten.

- Sedan tror jag inte att de som stänger ute kvinnor alltid förstår att de gör det, det är jättelätt att man ser sig själv i spegeln när man letar kompetens. Kvinnor uppfattas kanske som annorlunda och mer hotfulla, men det handlar nog om omedveten diskriminering, säger Karin Thorburn.

Jämställdhet

De ska säkra mensskydden

Alla trodde att det redan fanns. Men det saknas en standard som kvalitetssäkrar mensskydd som säljs handeln. Det ska svenska experter ändra på.
David Österberg Publicerad 13 februari 2023, kl 06:00
Gerda Mazi Larsson och Jenny Acaralp
Internationella standarder finns för nästan allt - men inte för mensskydd. Något som Gerda Mazi Larsson och Jenny Acaralp jobbar för att ändra på. Peter Knutson

 

Det finns över 22 000 globala standarder. Bakom dem står den internationella organisationen ISO*, som har 165 medlemsländer. ISO har standarder för allt från pappersformat och skostorlekar till laboratorier och varningsskyltar. Men för mensskydd finns ingen.

– Det är lite märkligt eftersom det är produkter som riktar sig till hälften av världens befolkning. För många andra kroppsnära produkter – blöjor, inkontinensskydd och sexleksaker – finns ISO-standarder, säger Gerda Mazi Larsson.

Under många år var hon vd på det filantropiska investmentbolaget The Case for Her, som investerar i menstruell hälsa, sexuell hälsa och njutning samt säkra aborter. Nu är hon ordförande för den internationella kommitté som ska ta fram en standard för mensskydd.

Till sin hjälp har hon bland andra Jenny Acaralp. Hon är projektledare på Svenska institutet för standarder, SIS.

– Gerda sitter på sakkunskapen. Jag har kunskapen kring att skriva standarder, känna till regelverk, se till att olika parter är representerade, planera möten och resor och göra budgetprognoser, säger hon.

"Mens är ett tabubelagt ämne"

I projektet deltar experter, branschföreträdare, forskare, organisationer och ISO-personal från 36 länder. Tillsammans har de omkring tre år på sig att enas om en internationell standard för mensskydd.

– Det är en utmaning att leda möten med så många människor från så många olika länder. Det är viktigt att alla känner sig delaktiga och får komma till tals. Vårt första möte var digitalt och efteråt fick alla deltagare svara på en enkät om hur jag hade skött mig. Det var lite nervöst med den typen av direktfeedback, men det verkar som att jag klarade det, säger Gerda Mazi Larsson.

Varför finns det inte redan en standard för mensskydd?

– En förklaring är att alla har förutsatt att standarden redan fanns. Menstruation är dessutom en kvinnofråga och ett tabubelagt ämne som vi inte pratar om så mycket.

Kan dagens produkter vara hälsofarliga?

– Det behöver de inte vara. Men en standard kommer att öka kunskapen om och kvaliteten på mensskydd. Den som använder tamponger vid varje menstruation har haft en tampong i kroppen mellan sex och åtta år när menstruationen upphör vid klimakteriet. I kroppens mest absorberande organ. Då ska det finnas bevis för att det inte är skadligt. En standard ökar också konsumentmakten, eftersom den gör det lättare att jämföra produkter, säger Gerda Mazi Larsson.

Lättare att importera mensskydd

Branschen kan också dra nytta av en standard. Om en produkt är ISO-certifierad underlättar det import och export. Och företag som utvecklar nya mensskyddsprodukter har lättare att förstå vilka krav som gäller.

– Det är dock inte ett lagkrav att följa en ISO-standard. Det är frivilligt att använda standarder och det är frivilligt att delta. Men det finns flera fördelar med att använda en internationell standard och därför väljer de flesta att göra det, säger Jenny Acaralp.

*ISO står för International organization for standardization.