Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Unionen för positiv särbehandling

Unionen tycker att fler kvinnor borde sitta i bolagsstyrelserna. Men inte till vilket pris som helst.
- Vi är emot kvotering men för positiv särbehandling, säger Peter Hellberg som är 1:e vice ordförande på Unionen.
Lina Björk Publicerad

Jämställdheten inom bolagsstyrelser har debatterats kraftigt de senaste veckorna. Är kvotering rätt väg att gå? Nej, anser Unionen och förespråkar en annan lösning: positiv särbehandling.

- Vi har pratat länge och mycket om det här. Hur får vi fler kvinnor på ledande positioner i företagen och hur breddar vi kompetensen i styrelserna? Generellt är vi tveksamma till tvingande kvoteringar oavsett vad det handlar om, säger Peter Hellberg.

Inom Unionen tror man att kvotering motverkar sitt syfte, då man inte arbetar med förändrade attityder utan endast räknar huvuden.

- Det finns en uppenbar risk att man blir placerad i ett fack och betraktad som att man fått sin post för att man är kvinna och inte för att man har rätt kompetens. Det ger inte rätt förutsättningar för framtiden eftersom man inte förändrar några attityder på det sättet.

Istället förespråkar Unionen så kallad positiv särbehandling, vilket betyder att om du har två likvärdiga kandidater så väljer du kvinnan, för att jämna ut könsfördelningen.
- Skillnaden mot kvotering handlar om att visa att det finns bra kompetens och att lyfta upp den där det finns möjlighet.

Man måste fundera på vad man egentligen är ute efter.

Unionen försöker att föregå med gott exempel genom att vara jämställda i sina egna styrelser. Både på förbunds- och regionstyrelsenivå har man en bra fördelning mellan kvinnor och män.

- Även på klubbstyrelsenivå ser det bra ut. Historiskt sett har vi dock haft problem när det gäller fördelningen på klubbordförandeposten. Där har det varit en övervikt av män. Men vi jobbar på det eftersom det är en viktig fråga. Vi kan ju inte gå ut och säga att det finns en massa kompetenta kvinnor, och sedan inte själva leva upp till det i våra styrelser.

För att få bukt med jämställdheten i bolagsstyrelser så krävs enligt Peter Hellberg framför allt en sak: transparens.

- Man måste bredda synen på kandidater och fundera på vad man egentligen är ute efter. Lyft blicken och gör valberednings- och nomineringsarbetet öppet.
 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.