Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Pappor mindre stressade av delad föräldraledighet

Pappor som delat föräldraledigheten lika med sin partner känner sig tryggare och mindre stressade som föräldrar än pappor som inte varit hemma lika mycket. Det visar en ny avhandling.
Ola Rennstam Publicerad 27 oktober 2020, kl 13:20
Ola Rennstam / Kollega
Föräldraledigheten har gett en större trygghet och att man vuxit in i papparollen på ett annat sätt upplever Tobias Johansson, som just nu är föräldraledig med Nike, tio månader. Ola Rennstam / Kollega

Trots att föräldrar har möjlighet att dela föräldraledigheten på ett jämställt sätt visar statistik från Försäkringskassan att det fortfarande är kvinnor som tillbringar mest tid med att ta hand om barnen när de är små. Samma mönster gäller vab, vård av sjukt barn. Männens andel av föräldradagarna och vab ökar dock för varje år, men långsamt.

Nu visar en ny avhandling som Monica Lidbeck, doktor i psykologi vid Göteborgs universitet, gjort att det finns vinster för nyblivna pappor som delar föräldraledigheten lika med sin partner. Enligt studien upplevde de pappor som delat lika fram till att barnet var 1,5 år sig mer trygga i papparollen än de fäder som var hemma tre månader sammanlagt.

– Pappor som delat lika är mer tillfreds och säkrare i sin föräldraroll och känner mindre föräldrastress. Att bli trygg som förälder handlar om att lära känna sitt barn och få möjlighet att utveckla sina föräldraförmågor, säger psykologen Monica Lidbeck.

De pappor som hade tagit en kortare period av föräldraledighet rapporterade högst föräldrastress.

– Det kan hänga samman med att de inte tillbringade lika mycket tid med barnet och inte fått träna sig på att möte barnets behov på samma vis, säger Monica Lidbeck. 

I många sammanhang är hög utbildningsnivå en skyddande faktor, som mot till exempel ohälsa, men här bidrog det till en ökad risk för upplevd föräldrastress hos papporna. Pappor med hög utbildningsnivå och kort föräldraledighet rapporterade högst stress.

– Många känner av både sina egna förväntningar och omgivningens krav på att vara en engagerad och närvarande pappa, och det märks extra tydligt hos föräldrar med hög utbildning.

Tobias Johansson, som just nu är föräldraledig med Nike, känner igen sig i bilden som många pappor gett i avhandlingen.

– Det är klart att man växer och blir säkrare i sin föräldraroll ju mer man är hemma. Det gäller både att komma in i rutiner och att läsa av hennes signaler. Men man blir också tryggare när man provar något nytt, som till exempel att gå på babysim, och ser att det funkar. För mig är  det betydelsefullt att man får lov att göra på sitt sätt, säger han.

Motsvarande samband mellan föräldraledighet och föräldrastress fanns inte hos de mammor som deltog i studien, enligt Monica Lidbeck.

– En möjlig förklaring kan vara att mammor som har inflytande över hur föräldraledigheten fördelas upplever sig nöjda om den delas i linje med deras önskemål, oavsett om det är att dela lika eller inte.

Den delade föräldraledigheten ledde också till positiva effekter på parrelationen.

– Papporna uppfattade kvaliteten på parrelation som bättre jämfört med pappor som inte delat föräldraledigheten.

Ett liknande mönster kunde ses kring parens möjligheter att lösa det så kallade livspusslet.

– Både mammor och pappor upplevde balansen mellan arbetsliv och familjeliv som mer positiv om de delade lika, jämfört med de föräldrar som inte gjort det. De upplevde också att de hade ett bra stöd av varandra i föräldraskapet och att de samarbetade bra som föräldrar.

Om avhandlingen

I studien medverkade 280 föräldrar i Göteborgsregionen när barnen var mellan 6 månader och 18 månader.
Läs hela avhandlingen här:

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström

Jämställdhet

Män vabbar allt mindre

Män vabbar allt mindre – och vab-dagarna sjunker totalt sett i Sverige. Det visar ny statistik från Försäkringskassan.
Noa Söderberg Publicerad 12 januari 2024, kl 13:03
Kvinna torkar näsan på förkylt småbarn.
Svenska män vabbar allt mindre. För andra året i rad minskar antalet svenska män som tar ut vab-dagar. Det visar färska siffror från Försäkringskassan. Foto: Martina Holmberg/TT.

Vabbandet har blivit mer jämställt sedan 2009 – men nu går utvecklingen i motsatt riktning för andra året i rad. Ny statistik från Försäkringskassan visar att andelen av vab-dagarna som utbetalats till män återigen sjunker med 0,6 procentenheter.

De senaste två åren har det gått bakåt för jämställdheten, säger Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan, i ett pressmeddelande.

Statistiken visar också att vab-dagarna minskade totalt sett, från 8,6 miljoner dagar 2022 till knappt 8 miljoner dagar 2023. Trots inflationen sjönk därför det utbetalade beloppet med 1,8 procent.

Män vabbar mindre än kvinnor

Det ökade vabbandet vid skolstart på hösten som vi sett de senaste åren var inte lika tydligt 2023, det var mer i nivå med hur det såg ut innan pandemin, säger Försäkringskassans analytiker Charlotte Limé i pressmeddelandet.

Siffrorna skiljer sig åt i olika delar av landet. Utvecklingen mot mindre jämställdhet sker dock i samtliga län förutom två: Kalmar, där männens andel av vabbandet ligger still, och Kronoberg, där det har ökat med 0,3 procentenheter.

På andra sidan finns Västerbotten, där männens andel av vab-dagarna minskade med 1,4 procentenheter under 2023.

Jämställdhet

På techföretaget Elvenite är hälften kvinnor

It-företaget Elvenite har lyckats där många andra arbetsgivare i branschen gått bet. På det Karlstadgrundade techbolaget jobbar 47 procent kvinnor och i ledningsgruppen är de i majoritet.
Linnea Andersson Publicerad 8 december 2023, kl 06:01
Techföretaget Elevnite har inte bara lyckats med att tillsätta kvinnor på nästan varannan tjänst, i ledningsgruppen är 55 procent kvinnor.
Techföretaget Elevnite har inte bara lyckats med att tillsätta kvinnor på nästan varannan tjänst, i ledningsgruppen är 55 procent kvinnor. Foto: Linn Malmén.

Trots att man allt oftare hör om it- och techföretag som vill anställa fler kvinnor, domineras branschen fortfarande av män. Enligt bransch- och arbetsgivarorganisationen TechSverige är andelen kvinnor 30 procent bland medarbetare och 32 procent på chefspositioner.

Men det finns undantag. Techföretaget Elevnite har inte bara lyckats med att tillsätta kvinnor på nästan varannan tjänst, i ledningsgruppen är 55 procent kvinnor.

Maria Moss. Foto: Linn Malmén.

Maria Moss har under sina över 20 år på olika it-företag upplevt en bransch som är starkt mansdominerad. Efter åtta år på Elvenite blir hon ibland hemmablind, det är lätt att glömma att många andra arbetsgivare inte är lika jämställda.

– Men det blir slående när vi åker på mässor och sådant att det fortfarande är övervägande män, säger Maria Moss, som är systemvetare i grunden och kombinerar rollen som affärsanalytiker med att vara personalchef.

Ledarskapet viktigt för jämställdheten

Åsa Klevmarken.
Åsa Klevmarken. Foto: Linn Malmén.

Just ledarskapet är en springande punkt i att bolaget lyckats med sitt jämställdhetsarbete, i alla fall om man får tro Åsa Klevmarken, COO och en av företagets grundare. Dels har Elevnite jobbat mycket med individens ledarskap, medarbetarskapet, dels med cheferna som förväntas vara förebilder och leva som de lär.

– Som grundare, chef och ledare är jag en viktig ambassadör för mina kollegor. Jag ska uppmuntra till att involvera personalen i jämställda beslut och till ett klimat där man vågar säga vad man tycker, säger Åsa Klevmarken.

För att nå dit krävs enligt henne chefer som är raka och tydliga mot personalen. Både i form av vilka möjligheter och vilka krav och förväntningar som finns på medarbetarna.

Sveriges bästa arbetsplats

Elvenite utsågs nyligen till landets bästa arbetsplats och Europas nionde bästa, bland medelstora företag i medarbetarundersökningen Great place to work. I undersökningen får anställda bedöma sina arbetsgivare utifrån kriterier som respekt, rättvisa, stolthet och gemenskap. Och medarbetarna verkar trivas, det är faktiskt andra gången som Elvenite rankar högt i utvärderingen.

Trots att Maria Moss har trivts även på tidigare arbetsplatser som varit mer mansdominerade, tycker hon att dynamiken blir bättre med en blandad könsfördelning. Hon tror också att det är en fördel i rekryteringssamanhang att det syns att det är många kvinnor på företaget.

– Jag tror att det lockar yngre kvinnor och att det blir en snöbollseffekt, att det fortsätter tack vare att vi fått den där bollen i rullning.

Hennes råd till techföretag som inte kommit lika långt med jämställdheten är att bli tydligare med varför man gör saker – inte minst när man rekryterar.

– Jag tror att det kan locka på ett annat sätt än att bara prata om tekniken och ”här får du programmera”. Vi har ju vårt varför – att göra livsmedelsindustrin smartare. Det gör vi med hjälp av tekniken, men vi gör det tillsammans och mot ett större mål.

På frågan om det varit svårt att hitta rätt kompetens i Karlstad och samtidigt vara jämställda, svarar Åsa Klevmarken att rekryteringen självklart är en utmaning i en bransch som lider av kompetensbrist.

– Vi är inte ett företag som köper vår personal, säger hon och skrattar lite. Vi är kanske inte de som erbjuder den högsta lönen utan vi tänker långsiktigt och vi vill vara uthålliga.

Elvenite

Elvenite är ett it-konsultföretag var vision är att göra livsmedelsindustrin smartare. Grundades 2007 och har i dag nära 100 anställda. Huvudkontoret finns i Karlstad och finns även i Stockholm, Göteborg, Malmö och sedan några veckor även i Helsingfors.

Jobbar mot stora tillverkande företag, främst i Norden men har flera kunder som finns i hela världen. Ett exempel är kunden mjukosttillverkaren Kavli. Elvenite hjälper Kavli att använda all den data som de får fram i sina system så att de kan fatta smarta beslut.