Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Här finns jobben - Karlskogas kamp om kompetensen

Svensk försvarsindustri går på högvarv. I trakten kring Karlskoga ligger fyra av företagen och de skriker alla efter folk. Men det finns en utmaning: att hitta rätt kompetens och lyckas locka den till kommunen.
Lina Björk Publicerad
två kvinnor står och pratar med varandra och en granat tillverkas
Sofie Hallblom och Malin Tjernström jobbar inom försvarindustrin i Karlskoga. En bransch som nu söker med ljus och lykta efter ny kompetens. Foto: Per Knutsson/Saab Dynamics

Om du står upp och andas så får du jobb!

Orden kommer från Jani Sennerblom, klubbordförande på vapentillverkaren Saab Dynamics i Karlskoga. Han säger det med glimten i ögat. Men sanningen är att försvarsindustrin rullar på som en elcykel i medvind och företagen som ska tillverka materialet måste expandera – och med det hitta rätt kompetens.

Men vi börjar några kilometer norr om Saab i Karlskoga, på krut- och sprängämnestillverkaren Eurenco. Den stora efterfrågan på försvarsmaterial har gjort att företaget ökat antalet anställda från 250 till nästan det dubbla de senaste fem åren. Produktionen rullar dygnet runt i olika former av skift.

– Under ett halvår var det nog två nya ansikten i veckan, säger Elin Wehkaoja, som började på Eurenco för fyra år sedan.

Hon började som operatör men gick nyligen vidare till en avdelning där hon arbetar som så kallad förbättringsledare.

För att hitta rätt kompetens dammsugs universiteten på unga ingenjörer. Men man behöver även montörer, operatörer, produktionsledare och projektledare.

Kvinna står och inspekterar krutpulver
Elin Wehkaoja inspekterar krutgranulat som ska skickas till laboratoriet för analys. Foto: Per Knutsson

En utmaning för företag som jobbar med försvarsindustri och har avtal med svenska staten är att de inte kan anställa personer som saknar svenskt medborgarskap.

Karlskoga – "nördarnas Nirvana"

En annan utmaning för Karlskoga är dess läge. Trots natursköna områden är det svårt att konkurrera med storstadsregionerna. I vintras lanserade Västra Bergslagens industriförening tillsammans med bland annat kommunen kampanjen ”Nördarnas Nirvana”, ett slags tinder, alltså mötesplats, för arbetsplatser i Bergslagen.

Malin Tjernström, Unionens klubbordförande på Eurenco, tror att det kan få effekt.

– Det är ett sätt att mappa Karlskoga som ett nördmecka där det finns intressant teknologi att fördjupa sig i, att det är lite coolt att bo här, säger hon. 

Kvinnor på rad framför en beige vägg
Åsa Jakobsen Fahlin, Malin Tjernström, Sofie Hallblom och Elin Wehkaoja på Eurenco söker nya kollegor. Kampanjen ”Nördarnas Nirvana” gick i sociala medier och på stortavlor i Kista och Västerås, för att locka nya talanger till Karlskoga. Foto: Per Knutsson/Montage

För den som ”svajpat höger” på ett företag och fått en anställning innebär relationen också en säker anställning många år framöver. I takt med upprustningen av Sveriges militära försvar har Eurenco fått ordrar som sträcker sig flera år framåt i tiden.

Här har man också märkt av en attitydförändring kring att jobba inom branschen. När Sofie Hallbom, säljkoordinator på företaget, sökte sig hit var tongångarna andra.

Försvarsindustrin mer accepterad

– Det fanns en skepsis då. Nu är försvarsindustrin överlag mer accepterad – vi ser en förändrad attityd hos det svenska folket, med anledning av världsläget.

Hon får medhåll av Åsa Jakobsen Fahlin, som jobbar mot tjänstemannasidan på HR.

– Vid en intervju säkerställer vi alltid att personen har reflekterat kring det faktum att vi är verksamma inom försvarsindustrin. Men jag upplever att både unga och äldre känner att det vi gör är viktigt.

Jani Sennerblom

En som har erfarenhet av både Eurenco och Saab är Jani Sennerblom, som har varit klubbordförande på bägge arbetsplatserna. För 14 år sedan slängde han hammaren i sjön och övergav snickaryrket för att läsa till yrket med det tungvrickande namnet ”produktions- och processtekniker inom brandfarliga och energetiska ämnen”. För en reporter som börjar titta tomt ut i luften vid titeln förklarar han: ”med det som exploderar”.

Efter några år på Eurenco gick han vidare till Saab. Här jobbar han med både insocknes och pendlare.

– Vi har folk från Degerfors, Karlstad, Örebro och Eskilstuna. Min upplevelse är att det är svårare att locka montörer och operatörer att pendla längre sträckor. Men vi söker med ljus och lykta för att hitta rätt personer, säger han.

Även om behovet av kompetens är stort får det inte gå för fort. En utmaning för klubben har varit att dra i handbromsen när nyanställningarna samlas på hög. Det handlar om att ta hand om dem man rekryterat.

Cecilia Kinell

– Vi jobbar mycket med introduktionen av nyanställda. Redan innan du börjat får du en kontakt som kan svara på frågor eller vara som en ”fadder” i jobbstarten. Vi slänger inte in någon i jobbet, säger Cecilia Kinell som är chef för People & Culture Development på Saabs affärsområde Dynamics. 

Men även om rekrytering är en stor del av försvarsindustrins expandering, handlar det också om att behålla personal. Eurenco och Saab har tagit i hand på att inte konkurrera om varandras personal. Även om ingen kan hindra anställda från att söka tjänster hos branschkollegorna.

– Helst vill man ju låsa fast dem i kedjor, skrattar Jani Sennerblom. Men vi får jobba på andra sätt.

3 000 interna utbildningar

Andra sätt innebär bland annat möjligheter att utveckla sig inom det egna företaget. På Saab kan de anställda välja mellan 3 000 interna utbildningar. Även på Eurenco finns goda möjligheter att byta karriärbana mellan avdelningarna. Klubbordföranden Malin Tjärnström har själv jobbat på fyra olika ställen och har botaniserat sina kunskaper inom operatörssidan, labb, forskning och logistik.

– Jag har varit i väg och pluggat, men alltid återvänt hit, säger hon.

Och så beskriver Jani Sennerblom hur cirkeln brukar slutas i ”försvarsmeckat” i Bergslagen. 

– Ungdomarna tar en vända i världen. Sedan kommer de hem och knackar på. Och då är vår dörr öppen.

Rekordnivå för vapenexporten

  • 29 miljarder kronor var värdet av Sveriges krigsmaterialexport 2024. Det är den största summan hittills och en ökning med drygt 60 procent jämfört med 2023.
  • De tio största köparna i storleksordning (2024): Förenade arabemiraten, USA, Brasilien, Ungern, Tyskland, Polen, Nederländerna, Indien, Storbritannien, Tjeckien.
  • 30 procent av vapenexporten gick till icke-demokratier, exempelvis Turkiet, Brunei, Thailand, Qatar och Saudiarabien.
  • Sverige var den 14:e största vapenexportören i världen åren 2020-2024, enligt fredsforskningsinstitutet Sipri.

Källa: Svenska freds

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
En dator på ett tomt konferensbord, bredvid en bild på Unionens tf chefsekonom Tobias Lundquist.
Jobben minskar snabbast i flera yrken där AI kan utföra en stor del av arbetsuppgifterna. Unionens Tobias Lundquist beskriver utvecklingen som ”tysta varsel”, där pensionsavgångar inte ersätts och nyanställningar uteblir. Foto: Martin Pahlmblad/TT, Peter Jönsson

83 procent av Unionens fackklubbar säger att deras arbetsgivare har infört AI. Det visar förbundets senaste konjunkturrapport, som bland annat bygger på enkätintervjuer med 468 fackklubbar.

I flera av de kontorsyrken som är mest AI-exponerade, alltså där AI antas kunna utföra en stor del av arbetsuppgifterna, är förändringarna tydliga. Kundtjänstpersonal, ekonomiassistenter och HR-specialister blir färre i en betydligt snabbare takt än tidigare (se faktaruta).

Unionen kallar det ”tysta varsel”. Pensionsavgångar ersätts inte och nyanställningar blir inte av. På så sätt sker stora förändringar utan att det syns i statistiken om uppsägningar. Tobias Lundquist, tf chefsekonom på Unionen, säger till Kollega att man har sett samma sak i tidigare teknikskiften.

– Vissa yrken och branscher krymper, men de krymper liksom inifrån.

AI gör att de anställda blir färre, enligt fackklubbar

Bland fackklubbar på företag som har infört AI svarar 42 procent att det har påverkat personalbehovet. Ofta genom just tysta varsel, enligt Unionen.

Klubbarna svarar att antalet anställda har blivit färre inom bland annat ekonomi, administration, marknadsföring och HR. Chefer, forskare och olika sorters IT-utvecklare har i stället blivit fler, enligt klubbarna. 

Konsekvenserna kan bli att nyexaminerade får svårare att få jobb, eftersom rutinuppgifter som tidigare har gjorts av nyanställda nu har automatiserats, enligt Lundquist. I rapporten heter det bland annat:

”Varje företag tjänar på att någon annan tar kostnaden för att lära upp de unga. Men om alla väntar saknas i framtiden de erfarna tjänstemän som ska leda och kvalitetssäkra det arbete som allt mer utförs av AI.”

AI-företag planerar oftare neddragningar

Effekterna syns också när man blickar framåt. Företag som använder AI har i dubbelt så många fall planer på att säga upp tjänstemän jämfört med företag som inte använder AI. Skillnaden består även när man tar hänsyn till företagens skillnader i orderingång, lönsamhet, sektor, storlek och export. Fenomenet syns i små och medelstora företag.

Vad kan detta få för konsekvenser?

– Det får vi se. Man brukar säga att det kommer nya jobb, precis som i tidigare teknikomställningar. Men vi vill lyfta att det inte alltid är de som blir av med jobbet som får de nya jobben, säger Tobias Lundquist och fortsätter:

– Men Sverige har ju bäst förutsättningar av alla att hantera den här omställningen på ett bra sätt. Vi har ett omställningsstöd som är bra riggat. Vi har en a-kassa som har varit bra, men nu är alldeles för låg. Den behöver förbättras.

Facket har sällan förhandlat om AI-användningen

Men trots att 83 procent av klubbarna svarar att arbetsgivaren har introducerat AI är det bara 16 procent av dem som förhandlat om saken.

– Vi tycker att det är för lågt, säger Tobias Lundquist.

Varför är det så få som lyckas förhandla om detta?

– Det blir en gissning, utifrån att vi har pratat med många klubbar: det här har gått så fort. Det är svårt för klubbarna att förstå vad det innebär. 

I Unionens konjunkturrapport från 2024 konstateras att det inte verkar finnas något motstånd bland arbetsgivare mot att förhandla om AI.

– Det är väl snarare att man inte har tagit upp det, helt enkelt. Man kanske inte har kompetensen. 

Är lokalt förtroendevalda utrustade att förhandla om en så komplex fråga, en teknik som få av oss förstår hur den fungerar?

– Nej, det är nog svårt. Jag tror att i större företag, och i vissa branscher där man ändå har den kunskapen, där kan man absolut göra det.

Här är de AI-exponerade yrken där jobben har blivit färre

Unionens genomgång av SCB:s lönestrukturundersökning pekar på att antalet anställda i de sex mest AI-exponerade kontorsyrkena har sjunkit: från 113 600 personer år 2023 till 98 500 år 2025. Det är ett fall på omkring 13 procent. Mellan 2017 och 2022 krympte yrkena betydligt långsammare, omkring 1 procent per år.

Yrken som har krympt är bland andra inköps- och orderassistenter, kundtjänstpersonal, löneadministratörer, ekonomiassistenter, marknads- och försäljningsassistenter och HR-specialister.

Samtidigt blir det fler anställda inom vissa AI-exponerade yrken, bland annat redovisningsekonomer, mjukvaru- och systemutvecklare och controllers.

Siffrorna i SCB-undersökningen bevisar inte att förändringarna beror på just AI-utvecklingen. Andra faktorer, exempelvis konjunkturförändringar, kan spela in.

Andra slutsatser och önskemål i Unionens konjunkturrapport

  • Sverige har lämnat lågkonjunkturen.
  • Arbetslösheten sjunker i hela landet, men många arbetslösa står långt från arbetsmarknaden.
  • Upprustningen och AI-utvecklingen driver upp investeringarna.
  • Industrin är på rätt väg, men fordonsindustrin har problem.
  • Arbetsgivarna behöver skapa ”vägar in” för unga när AI tar över de rutinuppgifter som är förknippade med juniora jobb.
  • Om arbeten ersätts av AI-tjänster riskerar skattebasen att krympa. Staten borde utreda frågan.