Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Män anställer helst män

Män kallar helst andra män på intervju. I alla fall om de arbetar i yrken med jämn könsfördelning. Det visar en ny studie som delvis motsäger tidigare forskning.
David Österberg Publicerad 28 oktober 2019, kl 15:58
Colourbox
En man kallar hellre en annan man till intervju, i alla fall om han har ett yrke där könsfördelningen är jämn. Colourbox

En manlig arbetsgivare väljer i högre utsträckning en annan man när han kallar kandidater till en första jobbintervju – i alla fall ibland. Det skeva urvalet visar sig nämligen bara om mannen jobbar i ett yrke med lika många män som kvinnor, enligt forskning från Stockholms universitet. 

Studien är gjord av Anni Erlandsson, doktorand i sociologi. Något entydigt svar på varför män hellre väljer män – och bara i könsbalanserade yrken – har hon inte. Men en förklaring kan vara att män gillar att jobba med andra av samma kön. En annan att männen antar att kvinnorna har små barn eller snart kommer att skaffa barn och att det i sin tur påverkar deras arbetsinsatser på ett negativt sätt. Kvinnliga rekryterare ägnade sig inte åt könsdiskriminering.

Studien gjordes genom att skicka fiktiva arbetsansökningar till 1 643 verkliga jobbannonser. I ansökningarna var samtliga kandidater 31 år och hade likvärdig kompetens och utbildning.

Anni Erlandsson genomförde en liknande studie för två år sedan, tillsammans med två forskarkollegor. Den visade att män och kvinnor kallades lika ofta till jobbintervjuer och att ojämlikheten på arbetsmarknaden därmed hade en annan förklaring än diskriminering vid rekrytering.

– Sannolikt beror den på att kvinnor gör andra val i livet, vabbar mer och tar ut längre föräldraledighet. Det kan också finnas förklaringar på yrkesnivå och i olika arbetskulturer  vilket vore intressant att studera närmare för att få mer kunskap om vad som ligger bakom kvinnors sämre löne- och karriärutveckling, sa Anni Erlandsson till Kollega.

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström