Brukar du ställa frågor om hur kollegor mår? Om du är kvinna är det troligare att du svarar ja på frågan enligt en Novus-undersökning som gjordes i april i samarbete med jämlikhetskonsulterna Make Equal. 

Drygt var fjärde kvinna uppger att de själva har uppmärksammat kollegors mående minst en gång varje dag under senaste månaden. Motsvarande siffra för män är tio procent. 

Ungefär lika många män som kvinnor uppger att de själva uppmärksammat kollegors mående minst en gång per månad. 

Inte bara ”Tjena – läget?”

Alva Karlsson, jämlikhetskonsult på Make Equal, betonar att den sociala arbetsmiljön är en viktig, men ofta osynlig del i trivseln på arbetsplatsen. 

– Både män och kvinnor ställer frågor om kollegors mående, alltså frågor som är inte bara är: Tjena, läget? utan mer lyssnar in och tar till sig det kollegor säger.

Mer än dubbelt så många kvinnor som män upplever också att kvinnor i högre grad plockar bort andras koppar eller glas på kontoret. Enligt undersökningen är det också fyra gånger fler kvinnor som upplever att kvinnorna i högre grad tar ansvar för att ta anteckningar under möten. 

Fler kvinnor ökar uppskattningen 

Ett trevligt klimat gör att fler mår bra och vill stanna kvar. Men sällan får de som gör de små outtalade och osynliga uppgifterna cred, karriärutveckling eller lönepåslag för att de är sympatiska lagspelare som lyfter andra. Tvärtom kan det enligt studier påverka karriären negativt för individen, trots att arbetsplatsen gynnas. 

– Det här är en fråga som vi märkt på arbetsplatser att det är lite extra svårt att ta på. Det går inte att skapa roterande scheman kring vem som sköter det sociala, men det är osynligt arbete, något som tar tid och påverkar arbetsmiljön, säger Alva Karlsson. 

Vad får det här för effekter?

– Alla de osynliga arbetsuppgifterna är ingen stor grej var för sig, och nödvändigtvis inget som upplevs som jobbigt. Som att prata om helgen, det är inget man tänker på som en uppgift, men om samma personer också tar anteckningar och fixar fika blir det många timmar. 

Ska kvinnor vara mindre sociala eller män mer?

– Det handlar inte om det, utan om att börja synliggöra och ge cred till de som gör det här arbetet och hur vi är som personer. Vissa har lättare att ta socialt ansvar vilket är viktigt för arbetsplatsen. Är man inte så bra på det kanske man kan göra något annat extra. 
 
Hur creddar man de där som är skickliga i det sociala?

– Prata om att du uppskattar att personen frågar hur du mår. Det kan kännas skönt att någon märker det. Det kan även komma upp som något positivt i medarbetarsamtal. 

Blir man inte mindre produktiv av att sitta och prata? 

– Det behöver inte ta särskilt lång tid, jag tror få sitter och tar socialt ansvar åtta timmar per dag. Men om det är samma personer som kanske också städar efter fikan, tar anteckningar och gör en sammanlagd insats som inte ger personen någon uppskattning blir det en ojämlik utmaning. 

Förväntas det av kvinnor att de ska ta mer socialt ansvar?

– Ja, vi har sociala förväntningar på att kvinnor ska göra det. Om de inte gör det straffas de för att de inte stöttar och hjälper till. Men när män inte gör det så funderar man inte över det. Och om en man tar socialt ansvar anses det jättebra att han till exempel fixat fikat, säger Alva Karlsson.  

Hur ska man kunna prata om osynligt arbete utan att män slår bakut?

– Det handlar inte om skuld, utan om att synliggöra saker som man inte alltid tänker på, utan tar för givet. Prata om det på arbetsplatsen. Har vi några osynliga arbetsuppgifter i gruppen som tenderar att landa i vissas knä? Nu finns ett handlingsutrymme. Vi kan skapa positiv skillnad för en mer jämlik arbetsplats. 

Vabbandet har blivit mer jämställt sedan 2009 – men nu går utvecklingen i motsatt riktning för andra året i rad. Ny statistik från Försäkringskassan visar att andelen av vab-dagarna som utbetalats till män återigen sjunker med 0,6 procentenheter.

– De senaste två åren har det gått bakåt för jämställdheten, säger Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan, i ett pressmeddelande.

Statistiken visar också att vab-dagarna minskade totalt sett, från 8,6 miljoner dagar 2022 till knappt 8 miljoner dagar 2023. Trots inflationen sjönk därför det utbetalade beloppet med 1,8 procent.

Män vabbar mindre än kvinnor

– Det ökade vabbandet vid skolstart på hösten som vi sett de senaste åren var inte lika tydligt 2023, det var mer i nivå med hur det såg ut innan pandemin, säger Försäkringskassans analytiker Charlotte Limé i pressmeddelandet.

Siffrorna skiljer sig åt i olika delar av landet. Utvecklingen mot mindre jämställdhet sker dock i samtliga län förutom två: Kalmar, där männens andel av vabbandet ligger still, och Kronoberg, där det har ökat med 0,3 procentenheter.

På andra sidan finns Västerbotten, där männens andel av vab-dagarna minskade med 1,4 procentenheter under 2023.

Trots att man allt oftare hör om it- och techföretag som vill anställa fler kvinnor, domineras branschen fortfarande av män. Enligt bransch- och arbetsgivarorganisationen TechSverige är andelen kvinnor 30 procent bland medarbetare och 32 procent på chefspositioner.

Men det finns undantag. Techföretaget Elevnite har inte bara lyckats med att tillsätta kvinnor på nästan varannan tjänst, i ledningsgruppen är 55 procent kvinnor.

Maria Moss har under sina över 20 år på olika it-företag upplevt en bransch som är starkt mansdominerad. Efter åtta år på Elvenite blir hon ibland hemmablind, det är lätt att glömma att många andra arbetsgivare inte är lika jämställda.

– Men det blir slående när vi åker på mässor och sådant att det fortfarande är övervägande män, säger Maria Moss, som är systemvetare i grunden och kombinerar rollen som affärsanalytiker med att vara personalchef.

Ledarskapet viktigt för jämställdheten

Just ledarskapet är en springande punkt i att bolaget lyckats med sitt jämställdhetsarbete, i alla fall om man får tro Åsa Klevmarken, COO och en av företagets grundare. Dels har Elevnite jobbat mycket med individens ledarskap, medarbetarskapet, dels med cheferna som förväntas vara förebilder och leva som de lär.

– Som grundare, chef och ledare är jag en viktig ambassadör för mina kollegor. Jag ska uppmuntra till att involvera personalen i jämställda beslut och till ett klimat där man vågar säga vad man tycker, säger Åsa Klevmarken.

För att nå dit krävs enligt henne chefer som är raka och tydliga mot personalen. Både i form av vilka möjligheter och vilka krav och förväntningar som finns på medarbetarna.

Sveriges bästa arbetsplats

Elvenite utsågs nyligen till landets bästa arbetsplats och Europas nionde bästa, bland medelstora företag i medarbetarundersökningen Great place to work. I undersökningen får anställda bedöma sina arbetsgivare utifrån kriterier som respekt, rättvisa, stolthet och gemenskap. Och medarbetarna verkar trivas, det är faktiskt andra gången som Elvenite rankar högt i utvärderingen.

Trots att Maria Moss har trivts även på tidigare arbetsplatser som varit mer mansdominerade, tycker hon att dynamiken blir bättre med en blandad könsfördelning. Hon tror också att det är en fördel i rekryteringssamanhang att det syns att det är många kvinnor på företaget.

– Jag tror att det lockar yngre kvinnor och att det blir en snöbollseffekt, att det fortsätter tack vare att vi fått den där bollen i rullning.

Hennes råd till techföretag som inte kommit lika långt med jämställdheten är att bli tydligare med varför man gör saker – inte minst när man rekryterar.

– Jag tror att det kan locka på ett annat sätt än att bara prata om tekniken och ”här får du programmera”. Vi har ju vårt varför – att göra livsmedelsindustrin smartare. Det gör vi med hjälp av tekniken, men vi gör det tillsammans och mot ett större mål.

På frågan om det varit svårt att hitta rätt kompetens i Karlstad och samtidigt vara jämställda, svarar Åsa Klevmarken att rekryteringen självklart är en utmaning i en bransch som lider av kompetensbrist.

– Vi är inte ett företag som köper vår personal, säger hon och skrattar lite. Vi är kanske inte de som erbjuder den högsta lönen utan vi tänker långsiktigt och vi vill vara uthålliga.