Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström

Vabbandet har blivit mer jämställt sedan 2009 – men nu går utvecklingen i motsatt riktning för andra året i rad. Ny statistik från Försäkringskassan visar att andelen av vab-dagarna som utbetalats till män återigen sjunker med 0,6 procentenheter.

– De senaste två åren har det gått bakåt för jämställdheten, säger Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan, i ett pressmeddelande.

Statistiken visar också att vab-dagarna minskade totalt sett, från 8,6 miljoner dagar 2022 till knappt 8 miljoner dagar 2023. Trots inflationen sjönk därför det utbetalade beloppet med 1,8 procent.

Män vabbar mindre än kvinnor

– Det ökade vabbandet vid skolstart på hösten som vi sett de senaste åren var inte lika tydligt 2023, det var mer i nivå med hur det såg ut innan pandemin, säger Försäkringskassans analytiker Charlotte Limé i pressmeddelandet.

Siffrorna skiljer sig åt i olika delar av landet. Utvecklingen mot mindre jämställdhet sker dock i samtliga län förutom två: Kalmar, där männens andel av vabbandet ligger still, och Kronoberg, där det har ökat med 0,3 procentenheter.

På andra sidan finns Västerbotten, där männens andel av vab-dagarna minskade med 1,4 procentenheter under 2023.

Trots att man allt oftare hör om it- och techföretag som vill anställa fler kvinnor, domineras branschen fortfarande av män. Enligt bransch- och arbetsgivarorganisationen TechSverige är andelen kvinnor 30 procent bland medarbetare och 32 procent på chefspositioner.

Men det finns undantag. Techföretaget Elevnite har inte bara lyckats med att tillsätta kvinnor på nästan varannan tjänst, i ledningsgruppen är 55 procent kvinnor.

Maria Moss har under sina över 20 år på olika it-företag upplevt en bransch som är starkt mansdominerad. Efter åtta år på Elvenite blir hon ibland hemmablind, det är lätt att glömma att många andra arbetsgivare inte är lika jämställda.

– Men det blir slående när vi åker på mässor och sådant att det fortfarande är övervägande män, säger Maria Moss, som är systemvetare i grunden och kombinerar rollen som affärsanalytiker med att vara personalchef.

Ledarskapet viktigt för jämställdheten

Just ledarskapet är en springande punkt i att bolaget lyckats med sitt jämställdhetsarbete, i alla fall om man får tro Åsa Klevmarken, COO och en av företagets grundare. Dels har Elevnite jobbat mycket med individens ledarskap, medarbetarskapet, dels med cheferna som förväntas vara förebilder och leva som de lär.

– Som grundare, chef och ledare är jag en viktig ambassadör för mina kollegor. Jag ska uppmuntra till att involvera personalen i jämställda beslut och till ett klimat där man vågar säga vad man tycker, säger Åsa Klevmarken.

För att nå dit krävs enligt henne chefer som är raka och tydliga mot personalen. Både i form av vilka möjligheter och vilka krav och förväntningar som finns på medarbetarna.

Sveriges bästa arbetsplats

Elvenite utsågs nyligen till landets bästa arbetsplats och Europas nionde bästa, bland medelstora företag i medarbetarundersökningen Great place to work. I undersökningen får anställda bedöma sina arbetsgivare utifrån kriterier som respekt, rättvisa, stolthet och gemenskap. Och medarbetarna verkar trivas, det är faktiskt andra gången som Elvenite rankar högt i utvärderingen.

Trots att Maria Moss har trivts även på tidigare arbetsplatser som varit mer mansdominerade, tycker hon att dynamiken blir bättre med en blandad könsfördelning. Hon tror också att det är en fördel i rekryteringssamanhang att det syns att det är många kvinnor på företaget.

– Jag tror att det lockar yngre kvinnor och att det blir en snöbollseffekt, att det fortsätter tack vare att vi fått den där bollen i rullning.

Hennes råd till techföretag som inte kommit lika långt med jämställdheten är att bli tydligare med varför man gör saker – inte minst när man rekryterar.

– Jag tror att det kan locka på ett annat sätt än att bara prata om tekniken och ”här får du programmera”. Vi har ju vårt varför – att göra livsmedelsindustrin smartare. Det gör vi med hjälp av tekniken, men vi gör det tillsammans och mot ett större mål.

På frågan om det varit svårt att hitta rätt kompetens i Karlstad och samtidigt vara jämställda, svarar Åsa Klevmarken att rekryteringen självklart är en utmaning i en bransch som lider av kompetensbrist.

– Vi är inte ett företag som köper vår personal, säger hon och skrattar lite. Vi är kanske inte de som erbjuder den högsta lönen utan vi tänker långsiktigt och vi vill vara uthålliga.