Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Fler föräldralediga män efter pappamånad

För tre år sedan infördes en tredje pappamånad. Den har lett till ett mer jämställt uttag av föräldrapenningen – fast bara lite.
– Mycket annat påverkar föräldrars uttag, säger Alexandra Wallin, chef för avdelningen Barn och familj på Försäkringskassan.
David Österberg Publicerad 14 maj 2019, kl 15:49
Nataliya Hora/Colourbox
Den tredje "pappamånaden" har - om än blygsamt - ökat mäns uttag av föräldraledighet. Nataliya Hora/Colourbox

Kvinnor är föräldralediga i betydligt större utsträckning än män. För att ändra på det har politiker i omgångar valt att reservera dagar i föräldraförsäkringen åt varje förälder. På så sätt blir det färre dagar som föräldrarna kan dela hur de vill. Dagarna kallas ofta pappadagar eller pappamånader, trots att de egentligen inte är vikta åt pappan.

I dag finns tre reserverade månader. Den första infördes 1995, den andra 2002 och den tredje 2016. Nu har Försäkringskassan undersökt effekten av den tredje pappamånaden. Enligt rapporten har månaden bidragit till ett mer jämställt uttag av föräldrapenning. Ökningen är dock liten: mäns uttag ökade med fyra dagar och kvinnors uttag minskade med 7,5 dagar.

Pappamånaden påverkade dock olika pappor på olika sätt. Pappor med mycket låg utbildning tog inte ut fler föräldradagar och inte heller pappor med hög utbildning.

Vid införandet av den första och andra pappamånaden var resultatet annorlunda. Den första innebar att fler pappor med låg utbildning tog ut föräldradagar, den andra att pappor med hög utbildning gjorde det.

– De reserverade månaderna har ökat pappors uttag av föräldrapenning. Men mycket annat påverkar föräldrars uttag, bland annat ser normer och förväntningar på föräldrarnas roller olika ut i olika grupper och kan ha betydelse för föräldrarnas beslut, säger Alexandra Wallin, chef för avdelningen Barn och familj på Försäkringskassan, i ett pressmedelande.

Forskning visar bland annat att personer med hög utbildning oftare har ett mer jämställt uttag. Dessutom påverkar ålder, födelseland, inkomst och var man arbetar. Pappor på kvinnodominerade arbetsplatser tar till exempel ut fler dagar än pappor på mansdominerade arbetsplatser.

Normer kring föräldraskap har också betydelse, enligt rapporten. Många föräldrar anser att det är normalt att mamman är hemma minst hela barnets första år. Forskning visar också att kvinnor är hemma betydligt mer än män även i familjer där kvinnorna tjänar mer. I de familjerna anser paren att de kan avvara en betydande del av kvinnans inkomst för att hon ska kunna vara föräldraledig.

Kvinnor är oftare föräldralediga

  • Mammor till barn födda 2005 hade i genomsnitt tagit ut 290 dagar och pappor 53 dagar med föräldrapenning när barnet fyllde två år.
  • För barn födda 2015 var motsvarande siffror 269 dagar för mammor och 67 dagar för pappor.
  • Mellan 2015 och 2015 ökade andelen par som delade lika på föräldraledigheten från 9,5 till 17,4 procent.
  • 21 procent av männen med barn födda 2015 tog ut mindre än fem föräldrapenningdagar.
Jämställdhet

De ska säkra mensskydden

Alla trodde att det redan fanns. Men det saknas en standard som kvalitetssäkrar mensskydd som säljs handeln. Det ska svenska experter ändra på.
David Österberg Publicerad 13 februari 2023, kl 06:00
Gerda Mazi Larsson och Jenny Acaralp
Internationella standarder finns för nästan allt - men inte för mensskydd. Något som Gerda Mazi Larsson och Jenny Acaralp jobbar för att ändra på. Peter Knutson

 

Det finns över 22 000 globala standarder. Bakom dem står den internationella organisationen ISO*, som har 165 medlemsländer. ISO har standarder för allt från pappersformat och skostorlekar till laboratorier och varningsskyltar. Men för mensskydd finns ingen.

– Det är lite märkligt eftersom det är produkter som riktar sig till hälften av världens befolkning. För många andra kroppsnära produkter – blöjor, inkontinensskydd och sexleksaker – finns ISO-standarder, säger Gerda Mazi Larsson.

Under många år var hon vd på det filantropiska investmentbolaget The Case for Her, som investerar i menstruell hälsa, sexuell hälsa och njutning samt säkra aborter. Nu är hon ordförande för den internationella kommitté som ska ta fram en standard för mensskydd.

Till sin hjälp har hon bland andra Jenny Acaralp. Hon är projektledare på Svenska institutet för standarder, SIS.

– Gerda sitter på sakkunskapen. Jag har kunskapen kring att skriva standarder, känna till regelverk, se till att olika parter är representerade, planera möten och resor och göra budgetprognoser, säger hon.

"Mens är ett tabubelagt ämne"

I projektet deltar experter, branschföreträdare, forskare, organisationer och ISO-personal från 36 länder. Tillsammans har de omkring tre år på sig att enas om en internationell standard för mensskydd.

– Det är en utmaning att leda möten med så många människor från så många olika länder. Det är viktigt att alla känner sig delaktiga och får komma till tals. Vårt första möte var digitalt och efteråt fick alla deltagare svara på en enkät om hur jag hade skött mig. Det var lite nervöst med den typen av direktfeedback, men det verkar som att jag klarade det, säger Gerda Mazi Larsson.

Varför finns det inte redan en standard för mensskydd?

– En förklaring är att alla har förutsatt att standarden redan fanns. Menstruation är dessutom en kvinnofråga och ett tabubelagt ämne som vi inte pratar om så mycket.

Kan dagens produkter vara hälsofarliga?

– Det behöver de inte vara. Men en standard kommer att öka kunskapen om och kvaliteten på mensskydd. Den som använder tamponger vid varje menstruation har haft en tampong i kroppen mellan sex och åtta år när menstruationen upphör vid klimakteriet. I kroppens mest absorberande organ. Då ska det finnas bevis för att det inte är skadligt. En standard ökar också konsumentmakten, eftersom den gör det lättare att jämföra produkter, säger Gerda Mazi Larsson.

Lättare att importera mensskydd

Branschen kan också dra nytta av en standard. Om en produkt är ISO-certifierad underlättar det import och export. Och företag som utvecklar nya mensskyddsprodukter har lättare att förstå vilka krav som gäller.

– Det är dock inte ett lagkrav att följa en ISO-standard. Det är frivilligt att använda standarder och det är frivilligt att delta. Men det finns flera fördelar med att använda en internationell standard och därför väljer de flesta att göra det, säger Jenny Acaralp.

*ISO står för International organization for standardization.