Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Fler föräldralediga män efter pappamånad

För tre år sedan infördes en tredje pappamånad. Den har lett till ett mer jämställt uttag av föräldrapenningen – fast bara lite.
– Mycket annat påverkar föräldrars uttag, säger Alexandra Wallin, chef för avdelningen Barn och familj på Försäkringskassan.
David Österberg Publicerad
Nataliya Hora/Colourbox
Den tredje "pappamånaden" har - om än blygsamt - ökat mäns uttag av föräldraledighet. Nataliya Hora/Colourbox

Kvinnor är föräldralediga i betydligt större utsträckning än män. För att ändra på det har politiker i omgångar valt att reservera dagar i föräldraförsäkringen åt varje förälder. På så sätt blir det färre dagar som föräldrarna kan dela hur de vill. Dagarna kallas ofta pappadagar eller pappamånader, trots att de egentligen inte är vikta åt pappan.

I dag finns tre reserverade månader. Den första infördes 1995, den andra 2002 och den tredje 2016. Nu har Försäkringskassan undersökt effekten av den tredje pappamånaden. Enligt rapporten har månaden bidragit till ett mer jämställt uttag av föräldrapenning. Ökningen är dock liten: mäns uttag ökade med fyra dagar och kvinnors uttag minskade med 7,5 dagar.

Pappamånaden påverkade dock olika pappor på olika sätt. Pappor med mycket låg utbildning tog inte ut fler föräldradagar och inte heller pappor med hög utbildning.

Vid införandet av den första och andra pappamånaden var resultatet annorlunda. Den första innebar att fler pappor med låg utbildning tog ut föräldradagar, den andra att pappor med hög utbildning gjorde det.

– De reserverade månaderna har ökat pappors uttag av föräldrapenning. Men mycket annat påverkar föräldrars uttag, bland annat ser normer och förväntningar på föräldrarnas roller olika ut i olika grupper och kan ha betydelse för föräldrarnas beslut, säger Alexandra Wallin, chef för avdelningen Barn och familj på Försäkringskassan, i ett pressmedelande.

Forskning visar bland annat att personer med hög utbildning oftare har ett mer jämställt uttag. Dessutom påverkar ålder, födelseland, inkomst och var man arbetar. Pappor på kvinnodominerade arbetsplatser tar till exempel ut fler dagar än pappor på mansdominerade arbetsplatser.

Normer kring föräldraskap har också betydelse, enligt rapporten. Många föräldrar anser att det är normalt att mamman är hemma minst hela barnets första år. Forskning visar också att kvinnor är hemma betydligt mer än män även i familjer där kvinnorna tjänar mer. I de familjerna anser paren att de kan avvara en betydande del av kvinnans inkomst för att hon ska kunna vara föräldraledig.

Kvinnor är oftare föräldralediga

  • Mammor till barn födda 2005 hade i genomsnitt tagit ut 290 dagar och pappor 53 dagar med föräldrapenning när barnet fyllde två år.
  • För barn födda 2015 var motsvarande siffror 269 dagar för mammor och 67 dagar för pappor.
  • Mellan 2015 och 2015 ökade andelen par som delade lika på föräldraledigheten från 9,5 till 17,4 procent.
  • 21 procent av männen med barn födda 2015 tog ut mindre än fem föräldrapenningdagar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.